2013-05-07, 21:41
  #13
Medlem
Den största skillnaden i mina ögon är att man faktiskt lär sig nåt
Gymnasiet är ett skämt
För en gångs skull så känner jag att jag lär mig nåt vettigt, nåt man kommer att ha nytta av i framtiden, nåt som arbetsgivare söker

Skön känsla faktiskt

Som svar på alla dina 5 frågor: Det beror helt och hållet på skolan och utbildningen
Citera
2013-05-07, 22:16
  #14
Medlem
IceEyess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Clevz
Hej!

Tentor - hur är dem jämfört med gymnasiets prov?
Lärare - vad har man för förhållande till lärarna? Alltså har man mentorer som på gymnasiet eller är de bara där för att föreläsa ett gäng okända studenter?
Slutet av en kurs - Vad händer då? Någon speciell tenta?
Slutet av en termin - Samma sak, vad händer?
Betygssystem - Hur funkar det? Vilken betygsskala använder man osv.

Skulle vilja ha svar på det mesta dvs. Kan komma följdfrågor

Mvh

Nu talar jag enbart utifrån programmet jag studerar.

1 - Till att börja med måste man anmäla sig till tentorna i förväg, samt kunna visa upp giltig legitimation under skrivtillfället.

2 - Lärarna föreläser vanligtvis bara och agerar inte "förälder" som lärarna i gymnasiet har en förmåga att göra. Här krävs det att du som elev planerar dina studier väl.

3 - Kurserna avslutas oftast med en tenta som är skriftlig eller muntlig.

4 - Samma som ett vanligt kursavslut.

5 - A till F använder vi där A är högsta och F är underkänt.
Citera
2013-05-07, 22:37
  #15
Medlem
KungaGubbens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mommy123
Så man läser minst 500 sidor på en fjärdedels termin , alltså cirka 1-2 månader. Det var alltså en liten tenta. de blir cirka 10-15 sidor om dagen, inte så farligt. Men detta är väl om det är ett teoretiskt ämne utan räkning? Asså ja menar, om man då går en väldigt matematisk linje, läser man då många sidor utöver räknetalen under kursens gång?

De mest räkneintensiva kurser jag har läst har haft cirka 500 sidor kurslitteratur på 7,5 hp. Dock har den litteraturen mest varit ett stöd för att kunna utföra beräkningarna och inte varit något man lärt sig utan och innan inför tentan.

1000 sidor på 7,5 hp gäller för de allra mest icke-kvantitativa-kurserna, det stämmer. Främst kurser inom humaniora och juridik.

Citat:
Ursprungligen postat av Soulsurfer
Låter extremt lite. Om man jämför med ett av mina delprov på komvux i svenska 2 som har legat på minst 200 sidor/prov, men visst då har vi inte fått extremt svåra frågor, många av frågor är i princip samma som instuderingsfrågorna, så om man lyckas memorera alla dessa så kan man skriva många rätt Det är dock lite klurigt när det kommer frågor där man ska beskriva en handling, ibland kan det vara svårt att hålla sig kortfattad och koncis och få med allting, ibland har jag inte hunnit skriva klart..det är nog bäst att skriva utifrån ens minne från det man har läst än att skriva om allt 100 ggr för att träna in det mekaniskt. Det är inte heller kul när man har nött instuderingsfrågorna som en galning, så inte ens hälften av frågorna med för läraren har valt att lägga fokus på annat, heh. Vissa frågor har dock varit kluriga. Om någon är nyfiken på hur frågorna kan se ut så PMa. Tror det kan ha att göra med att vi har färre lektioner på komvux och får tyngre prov (vi har få prov dessutom, endast 3 stora prov + inlämningsuppgifter på det), så det är nog kanske inte så konstigt trots allt.

Mm, precis som du säger har ni färre examinationstillfällen samt så misstänker jag att det är lite mer strukturerat och strängt uppstyrt på komvux. En "vanlig" gymnasiekurs om 100p har man väl 3-5 prov, ett par inlämningar/uppsatser, några muntliga anföranden. Om vi undantar gymnasiekursers slutprov (i den mån sådana ens existerade) så har jag som mest haft 70-80 sidor att läsa inför ett gymnasieprov, men det var en gång. Skulle höfta till med att genomsnittet var 40 sidor.
Citera
2013-05-07, 23:36
  #16
Medlem
Abolishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mommy123
Så man läser minst 500 sidor på en fjärdedels termin , alltså cirka 1-2 månader. Det var alltså en liten tenta. de blir cirka 10-15 sidor om dagen, inte så farligt. Men detta är väl om det är ett teoretiskt ämne utan räkning? Asså ja menar, om man då går en väldigt matematisk linje, läser man då många sidor utöver räknetalen under kursens gång?

Detta behöver man absolut inte göra eftersom det endast är en bråkdel av innehållet som kommer på sluttentan.

Jag köpte kurslitteratur första terminen endast, så en av tio terminer. Och att jag köpte böckerna den första terminen ångrar jag. Men folk har olika sätt att plugga, jag ser det som otroligt ineffektivt att streckläsa en kursbok. Sedan beror detta extremt mycket på vad och var man studerar.
Citera
2013-05-08, 09:41
  #17
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Clevz
Tentor - hur är dem jämfört med gymnasiets prov?
Lärare - vad har man för förhållande till lärarna? Alltså har man mentorer som på gymnasiet eller är de bara där för att föreläsa ett gäng okända studenter?
Slutet av en kurs - Vad händer då? Någon speciell tenta?
Slutet av en termin - Samma sak, vad händer?
Betygssystem - Hur funkar det? Vilken betygsskala använder man osv.

Meta-svar: Det beror på var och vad du läser.

Tentor: Inom vissa ämnen markant mycket svårare och större krav på att förstå snarare än att enbart memorera. Inom andra ämnen inte så stora skillnader mot gymnasiet annat än i omfång eftersom gymnasiets kurser normalt är utbredda över en längre tid.

Lärare: Det varierar. Det förekommer mentorer i form av äldre studenter på vissa program. En del lärare går in för att lära känna studenternas och deras färdigheter för att verkligen kunna sätta ett rättvisande betyg utifrån ett helhetsperspektiv medan andra enbart föreläser.

Slutet av kurs: Vanligtvis någon form av examination. Det vanligaste är fortfarande tentamen, men än en gång: det varierar. En del kör seminarier, andra muntliga tentamina, ytterligare någon kan köra ett praktiskt prov.

Slutet av termin: Med risk för att bli tjatig: Det varierar. Inte ovanligt med tentamensperioder i slutet av terminer, somliga har även tentamensperioder 2 eller 3 gånger per termin. Att det heter tentamensperiod innebär dock inte med självklarhet att det blir en skriftlig tentamen, det kan även förekomma andra former av examination beroende på kursers upplägg.

Betygssystem: U/G, U/G/VG, U/3/4/5 är vanligt förekommande.


I stort skulle jag säga att de väsentliga skillnaderna mellan gymnasium och högskola/universitet är:

* Större krav på studiedisciplin, annars blir det snabbt väldigt tungt.
* Lärarna har djupare ämnesförståelse men ofta ingen eller begränsad pedagogisk träning
* Kurser läses i ett högre tempo och inte lika många parallellt som på gymnasiet
* Större möjligheter att välja "fel" och få problem längre fram om man inte tänker sig för
Citera
2013-05-08, 17:22
  #18
Medlem
Tack för alla bra svar!

En sista då. Jag har läst lite på egen hand och speciellt om ekonomiprogrammet (180 hp) som jag starkt funderar på att gå. Jag tycker dock att det är VÄLDIGT dåligt med information på vad man faktiskt kommer läsa (alltså vilka kurser som man kommer att ta). Vilka kurser går man då som är obligatoriska/vanliga?
Citera
2013-05-08, 17:53
  #19
Medlem
TreDs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Clevz
Tack för alla bra svar!

En sista då. Jag har läst lite på egen hand och speciellt om ekonomiprogrammet (180 hp) som jag starkt funderar på att gå. Jag tycker dock att det är VÄLDIGT dåligt med information på vad man faktiskt kommer läsa (alltså vilka kurser som man kommer att ta). Vilka kurser går man då som är obligatoriska/vanliga?

Det obligatoriska i en ekonomie kandidat är:

90hp i huvudämnet (Nationalekonomi eller företagsekonomi) 30hp A-nivå, 30hp B-nivå, 30hp C-nivå inkl. 15hp examensarbete.
30hp i biämnet (NEK/FEK)

Sedan brukar det vara krav på (olika från skola till skola):
15hp Statistik
15hp Handelsrätt

Du kommer att ha 30-45hp valfritt till något roligt!

Edit: I Lund ser det ut så här:
http://www.ehl.lu.se/images/ehl/utbildning/ekonkand-struktur.png
Citera
2013-05-08, 23:20
  #20
Medlem
kvskvss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Scrap
Det fetmarkerade har jag en fråga på. Vad spelar det för roll om man får g eller vg? Arbetsgivaren kan knappast bry sig om man får g eller vg på en kurs, eller?

Är väl alltid bättre att ha bra betyg. Ingen aning om arbetsgivaren bryr sig, har inte hört någon under min utbildning säga att det är så viktigt direkt. Men om man ska tro fb så ska man gå på de finaste skolorna och ha toppbetyg för att få ett bra jobb.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in