Skillnaden mellan Gymnasiet och Universitetet

Hej!

Jag är lite osäker på om jag ska söka till universitetet eller inte. Jag vet inte mycket om hur det är att plugga på högskola så jag vore tacksam om ni kunde redogöra lite om hur det funkar så jag kan bilda mig en uppfattning om hur det är att faktiskt plugga på en högre nivå innan man ger sig in på något för stort.

Tentor - hur är dem jämfört med gymnasiets prov?
Lärare - vad har man för förhållande till lärarna? Alltså har man mentorer som på gymnasiet eller är de bara där för att föreläsa ett gäng okända studenter?
Slutet av en kurs - Vad händer då? Någon speciell tenta?
Slutet av en termin - Samma sak, vad händer?
Betygssystem - Hur funkar det? Vilken betygsskala använder man osv.

Skulle vilja ha svar på det mesta dvs. Kan komma följdfrågor

Mvh

1.Mycket svårare vanligvis. Du måste ha god förståelse om kursen du har läst, vilket sällan behövdes på gymnasiet. Stora delar av klassen kan misslyckas med en tenta det händer aldrig på gymnasiet!!
Det är normalt att inte klara av kurser.

2. inget direkt, du kan gå mångar kurser i princip utan att ens ha pratar med läraren. Det är i princip där för att föreläsa men du kan alltid ställa frågor om du vill under föreläsningar/pauser eller besöka de i deras kontor, men inte alls som gymnasiet, mycket mindre hjälp.

3. Slutet av kurser är det vanligtvis en tenta , alternativ en redovisning av grupparbete.

4. slutet av terminen den sista veckan är sällan föreläsningar utan bara plugga inför tenta.

5. betyg: u, g, vg.

Detta skiljer mycket mellan olika lärosäten och t.o.m. inom olika fakulteter vid samma lärosäte. Vanliga skalor är A-F, U-3-4-5, endast underkänd/godkänd och U, G och VG.

Finns i princip inget standardiserat betygssystem för alla universitet.

Sök och du skall finna:
https://www.flashback.org/t706738

Men jag kan gå igenom dina frågor lite fort:
- Tentor brukar man har i slutet av varje delkurs, ibland är de stora, ibland är de små. Som gymnasiet ungefär fast en tenta kan pågå längre, 2-6 timmar är väl intervallet. Sedan finns duggor, vilket kan ses som ett enklare skriftligt prov, kan säga att de är som frivilliga läxförhör som kan ge extrapoäng till tentamen.

- På föreläsningarna har du en föreläsare som man nästan aldrig kommer i kontakt med förutom då man har frågor om dennes specifika föreläsningar. Sedan finns lärare som har sina lektioner, dessa har man mer kontakt med och kan fråga allt möjligt till dessa.

- I slutet av en kurs är allt som oftast en tentamen.

- En termin är uppdelad i olika delkurser, t.ex. ska du läsa Träkunskap A 30hp så ingår delkurserna Ved 15hp, Barrträd 7,5hp och Lövträd 7,5hp. Efter varje delkurs har du en oftast en tenta och under kursens gång har du en eller flera duggor.

- Betygsskalan varierar från skola till skola. Finns siffersystem, bokstavssystem och U-VG beroende på vilken fakultet du läser.

Det fetmarkerade har jag en fråga på. Vad spelar det för roll om man får g eller vg? Arbetsgivaren kan knappast bry sig om man får g eller vg på en kurs, eller?

1. Tentor varierar beroende på var och vad du studerar, men i stort sett är det betydligt svårare än gymnasiet.

2. Oftast föreläser de bara, sedan är det upp till dig att se till att du studerar ordentligt.

3. Tentamen, någon form av arbete, det varierar.

4. Oftast är det samma sak som vid slutet av vilken kurs som helst.

5. Olika beroende på var och vad du studerar. Jurister, ekonomer, ingenjörer har oftast olika t.ex.

Tack för alla svar! Känner mig lite klokare i alla fall!

Vill bara inflika att de rent svårighetsmässigt inte alltid behöver vara mycket svårare än lite lurigare gymnasieprov. Däremot examinerar man ett betydligt större litteraturomfång ån under gymnasiet och just detta kan göra att det upplevs som väldigt svårt. För en lite mindre tenta (7,5 hp, en fjärdedels termin) brukar materialet man ska läsa in sig på utgöra cirkus 500 - 1000 sidor, beroende på vilken kurs det är, att jämföra med gymnasiet som bara i undantagsfall examinerar material om mer än 50 sidor.

Så man läser minst 500 sidor på en fjärdedels termin , alltså cirka 1-2 månader. Det var alltså en liten tenta. de blir cirka 10-15 sidor om dagen, inte så farligt. Men detta är väl om det är ett teoretiskt ämne utan räkning? Asså ja menar, om man då går en väldigt matematisk linje, läser man då många sidor utöver räknetalen under kursens gång?

Den huvudsakliga skillnaden mellan gymnasiet och universitetet är att universitetet ställer högre krav på självständighet samt ämnes-och-vetenskapsteoretiska arbetsmetoder. Självklart ställs också krav på kritiskt och självständigt tänkande (men inte för självständigt såklart ).

Låter extremt lite. Om man jämför med ett av mina delprov på komvux i svenska 2 som har legat på minst 200 sidor/prov, men visst då har vi inte fått extremt svåra frågor, många av frågor är i princip samma som instuderingsfrågorna, så om man lyckas memorera alla dessa så kan man skriva många rätt Det är dock lite klurigt när det kommer frågor där man ska beskriva en handling, ibland kan det vara svårt att hålla sig kortfattad och koncis och få med allting, ibland har jag inte hunnit skriva klart..det är nog bäst att skriva utifrån ens minne från det man har läst än att skriva om allt 100 ggr för att träna in det mekaniskt. Det är inte heller kul när man har nött instuderingsfrågorna som en galning, så inte ens hälften av frågorna med för läraren har valt att lägga fokus på annat, heh. Vissa frågor har dock varit kluriga. Om någon är nyfiken på hur frågorna kan se ut så PMa. Tror det kan ha att göra med att vi har färre lektioner på komvux och får tyngre prov (vi har få prov dessutom, endast 3 stora prov + inlämningsuppgifter på det), så det är nog kanske inte så konstigt trots allt.

Jag kan berätta hur det är för mig.

Varje kurs avslutas vanligtvis med en tenta. Vi har sex tentaperioder; en i början och en i slutet samt en i mitten av vardera termin. Klarar man inte tentan blir man inte godkänd i kursen och får skriva den vid nästa tillfälle (inte säkert att alla tentor går vid alla sex tillfällen).

Vissa kurser har grupparbeten, labbar, inlämningsuppgifter etc. som görs under kursens gång, men det är inte ovanligt att du i princip enbart examineras med en tenta efter en kurs.

Föreläsare är oftast professorer eller lektorer som man inte kommer i kontakt med. Lektions- och laborationshandledare kan vara äldre studenter, forskarstuderande, postdok eller lektorer. Speciellt de äldre studenterna kan man lära känna, träffa på fester etc. men man har ingen mentor som i gymnasiet.