Varför nöjer sig vuxna med lågavlönade skitjobb?

Det är ju det som är grejen, de flesta jobbar inte på stressiga, ansvarsfulla jobb för pengarnas skull utan för att det är mer tillfredsställande, och självklart för statusens skull. Just eftersom man arbetar så stor del av sin tid så gäller det att det inte är för idiotiskt. Att som vuxen, någorlunda intelligent sitta i kassan på ICA är förnedrande.

Låg IQ, nästintill obefintliga ambitioner, inga intressen förutom korpfotbollen och bärsen...det är faktiskt ganska många som är så andefattiga. Sådana personer passar bra på skitjobb - och inte sällan trivs de.

Här pratar vi faktiskt om en stor procent av befolkningen. Dessa går knappt att placera någon annanstans. Den dag merparten av dessa skitjobb bortrationaliserats återstår flaskan för de här individerna. Trist, men sant.

Det finns säker flera orsaker till att vuxna inte säger upp sig från ett lågavlönat skitjobb utan bara jobbar vidare år efter år, några skäl jag kan tänka mig: låg IQ, brist på ambitioner, slö och lat, tycker om en kravlös tillvaro. Men som du mycket riktigt påpekar, varför skall någon anstränga sig för att bli akademiker, inte ekonomin i alla fall. Detta är så typiskt Sverige, toalettrensare och professor skall ha samma lön(eller i varje fall nästan). Löneskillnaderna i vårt land är groteskt små. Folk har alltid sin försörjning tryggad, antingen de jobbar eller inte. Socialbidrag, A-kassa, sjukpenning och sjukpension, är det alldeles för lätt att få. Det finns inga intitament att studera mycket och jobba hårt för att göra karriär.

En yrkeskategori som definitivt INTE är underbetald sett till kravprofilen är ju just byggare och snickare av alla de slag. Att det sliter på kroppen hör liksom inte hit.
Om du hade skallen för det kunde du också skaffat dig en utbildning och lite möjligheter i livet istället för att räkna runt och vara bitter.

Hur hade du tänkt bortrationalisera dessa jobb din lille låtsasakademiker? Säg mig också vad du jobbar som så kan jag på mindre än tio minuter tänka ut ett sätt att bortrationalisera en lat, hemmaboende, söndercurlad fjant som dig.

Syftar du på att akademiker generellt sett sannolikt inte får högre lön än en icke sådana? Är det taget ur luften?



Grattis. Du föddes med entreprenörsanda och ett driv. Det betyder inte att det överlag är bättre att hoppa över akademiska studier. Dessutom tror jag att de flesta anser att livskvalitén är högre om man har ett någorlunda kreativt arbete som är stimulerande, med humana arbetstider och varierande arbetsdagar jämfört med (ditt exempel) skiftarbete i en fabrik. Ett sånt jobb jag beskrev är betydligt lättare att få som akademiker, men det är ingen garanti och det är heller inte omöjligt att lyckas utan studier.

Önskar man istället att prioritera sin fritid, arbeta mindre och få mycket tid över att "utveckla sig själv" så vill jag påstå att även ett sådant liv nås lättare med en utbildning i botten.

Men det är väl tur att alla är olika.

Det ar just detta som ar sa bisarrt... jag haller med om att man ar for gammal att plugga nar man ar 40 men arligt talat det tar lika lang tid for alla att bli 40 sa varfor tanker inte folk pa detta nar de ar 20-25 liksom?

Jag lever i nuet och reser mer än gärna. Vill inte lägga ner flera år på plugget när man kan resa mycket m.m medan man kan. Sen förlorar man mycket i pensionspengar under de åren man pluggar.

Det är skitsamma vad folk gör. Så länge de är nöjda med sin situation så är det bra. I min värld är den vältalige akademikern lika värdefull för samhällets framgång som den där tjejen som sitter i kassan på Ica - även fast hon har som ambition att sitta där de närmsta 30 åren.

Tack för den, upprepar vad jag själv skrev nyss:

Det är faktiskt så tragiskt att det kan vara svårt för 35+;are att få något annat jobb om de redan hamnat på ett skitjobb från början!

Jag tex har pluggat statistik och nationalekonomi i 4 år, haft eget företag tidigare osv, men när jag började plugga tog jag städjobb, bara för att slippa studielån, ha en enkel anställning och samtidigt ha ett jobb som gjorde att jag fick röra på mig utan att slita allt för tungt. Idag som färdigutbildad har jag sökt över 200 jobb i sektorerna, ekonomi, kontor, kommun, företagsplanering m fl. Jag har fått komma på 1 intervju, men fick inte jobbet... Har inte ens fått enklare jobb där jag är överkvalificerad, för där blir jag "för dyr".. summa summarum, jag är akademiker, 41 år, har arbetslivserfarenhet och har INTE någon invandrarbakgrund utan är skandinav så långt vår släkt kunnat forska bakåt, uppkrupen ur de norrländska jordkulorna.

Jag sitter fast i mitt jäkla städjobb nu, för inget lättare enklare jobb har råd med mig och ingen arbetsplats som kräver högre utbildning är intresserad utav att anställa en som nu är "städare"!

Det är inte bara ungdomar och invandrare som har svårt att få vettiga jobb i detta land idag! De flesta "vuxna" med skitjobb har faktiskt inte valt att sitta fast i dem och har man pluggat på masternivå är man varken korkad eller lat!

Vissa akademiska jobb är självklart lågavlönade sett till utbildningens innehåll och längd. Ex: Lärare och sjuksköterskor. Har man valt dessa yrken har man kämpat och pluggat till någonting man brinner för eller VILL göra. Något man tycker är kul - och då är det okej - tycker jag. Framförallt eftersom det är viktiga yrken som gör väldigt stor samhällsnytta och som kräver kunskaper.

Väldigt många trycker på att "folk värderar saker olika" och att jobbar man på ICA så jobbar man sina 8 timmar om dagen - och så slipper man tänka på det. Well, min pappa tjänar 37.000 kr i månaden. Han jobbar vardagar och ALDRIG längre än 8 timmar om dagen. Han brukar t.o.m. sticka tidigt ibland. Ni som pratar om att prioritera fritid - varför skulle man hellre jobba på ICA än att ta min farsas jobb t.ex.?

De lågavlönade som genuint trivs med sina liv ska vara nöjda. Men faktum är att majoriteten av er inte är nöjda.

Majoriteten av de vuxna som jobbar med lågavlönade jobb är undermänniskor. Det är personer som aldrig riktigt förstått hur livet som intelligent är. Det känns nästan lite taskigt att kalla er undermänniskor då de flesta är snälla och omtänksamma individer vilket är de viktigaste hos oss. Men hade ni varit intelligenta så hade ni förstått varför vi smarta ser ner på er till en viss del.

Personligen så säger jag fuck utbildning så länge jag kan, då jag absolut inte känner för att läsa skolböcker dagarna lång. Jag tror att jag kommer kunna hoppa över utbildningen och förlita mig på min entrepenörsanda. Men ni som faktiskt tar steget att läsa en tung jävla utbildning ska ha all cred i världen.

Haha, bull fucking shit. Vill inte hoppa på dig för mycket då jag inte tror att du tänkte igenom den raden innan du skrev. Det finns absolut INGEN annan en än själv att skylla på. Att prata om hur jävla svårt det är att få jobb börjar bli en för vanlig ursäkt. Är man som mig och många andra i tråden del av de smarta så förstår man att individen kan åstakomma exakt vad som helst utan hjälp från någon annan.

Att många av er blir nekade jobb beror inte nödvändigtvis på att ni inte hade klarat av arbetsuppgiften, utan helt enkelt att ni är för ointelligenta för att imponera vid en arbetsintervju.

Många i tråden jämför en snickare som tjänar 32k med en civilingenjör som tjänar 33k och påpekar att alla studieåren var önödiga för att de bara drar in 1k extra i månaden. Ja.. det har ni ju rätt i, men då jämför ni alltså en mycket framgångsrik snickare med en civilingenjör som antingen precis har börjat karrären eller en som inte aktivt klättrar uppåt.

Och vad i helvete dillar du om? Du har uppenbarligen ett jävla driv och ambitioner, varför försöker du att försvara den grupp som du inte tillhör? Du nervärderar dig själv. Skillnaden på dig och en svensson-snickare är att du blir hans chef.

Som sagt, en VÄLDIGT stor majoritet av Sveriges befolkning är ointelligenta och djävulskt tafatta. Håller du inte med mig? Då är du en utav dem. Så är det.