Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 3
  • 4
2015-10-11, 00:58
  #37
Medlem
Lamonts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av irriducibilii
Sitter här i mörkret och försöker att lägga färdigt mitt livspussel, blickar både bakåt och framåt och slogs av hur sanslöst sorgligt livet egentligen är.
Vi människor har inte valt att finnas till, och vi försöker (majoriteten) göra det bästa av den uppkomna situationen. Med blandat resultat, ska tilläggas.

Detta är något som jag finner vackert, ett hårt arbetande kollektiv där man tänker på varandra.

Men är inte konstruktionen livet, väldigt sorgligt? Att mot sin kännedom sättas till denna inte sällan kalla plats, och om inget oförutsett inträffar får varje individ mellan 70-100 år att leva här.
Åren går fort. Barndom blir till ungdom, ungdom blir till vuxenliv. Vuxenliv blir till pensionär. Pensionär dör, och allt är över och kommer aldrig att hända igen. Allt man gjort, allt man skapat, allt man tänkt, slut på allt. Samtidigt föds det tusentals nya i samma ögonblick som går samma öde till mötes.

Tiden är för knapp för att göra någon större skillnad, och kunskapen där ute är för stor för att ens en bråkdel ska hinna tillgodogöras. Konkurrensen är stor, och fler människor blir vi.

Vi föds till ett geografiskt område som vi inte heller bestämmer över. Förmodligen hade vi haft ett mycket bättre liv på någon annan plats på den här jorden, en plats vi med största sannolikhet inte kommer att få se. Tiden är för knapp för att just ens egen soulmate, eller perfekta partner, någonsin ska hinna hittas.

Situationer blir till minnen, minnen som sakta förtvinar, för att slutligen försvinna helt.

Alla de här lyckliga dagarna, vad spelar det idag för roll. Idag mår jag skit, och är djupt försjunken i ett melankoliskt filosofistadium som jag inte vill lämna.
Jag irriterar mig på att vardagen är så osexig, och att helgerna är ännu osexigare.
Jag vill något mer än detta, jag vet bara inte vad.

Någon som varit inne i samma tankespår?
'Livet' är då man spelar aktör i en svindlande, meningslös kosmisk pjäs. Sorgligt? Känslor är subjektiva, 'livet' har ingen absolut satt känsla. Känns det att den är sorglig, intressant eller något annat så är den helt enkelt det (rent subjektivt i.a.f.). För övrigt finner jag det intressant hur folk fått för sig att man kan stämpla större perioder, eller även hela livet med en enda känsla. Känslor kan dominera, men de fluktuerar och är inte statiska.

"Life is full of misery, loneliness, and suffering - and it's all over much too soon."
__________________
Senast redigerad av Lamont 2015-10-11 kl. 01:01.
Citera
2015-10-11, 23:23
  #38
Medlem
Jo, livet är total jävla sorg rakt igenom. Som tur är så kan man lindra det med diverse hjälpmedel.
Citera
2015-10-12, 01:19
  #39
Medlem
Yppsilons avatar
Vafan.... Tänk efter nu. Om livet är meningslöst. Så är väl även sorg det. Så välj glädje istället. Det känns bättre.
Citera
  • 3
  • 4

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback