Prisbild på utbildning i en fri ekonomi

Vad tror ni, uppskattningsvis, att utbildning skulle kosta i ett libertarianskt samhälle?

1. Grundskola?
2. Gymnasium?
3. Universitet/högskola?

Skulle alla ha råd? Tror ni att nätbaserad utbildning skulle kunna bli ett seriöst alternativ och prispressa effektivt? Spekulera!

Är inte frågor lite väl löst hängande? Det finns ju ingen bakgrund eller sammanhang.

Iallafall nätbaserad utbildning eller internetutbildning eller distansutbildningar kan säkert vara bra, men har ett par vissa praktiska begränsningar.

1. Det är svårt att säkerställa identitet, att det verkligen är eleven som gör studierna.

2. Det är svårt att säkerställa utbildningens kvalitet.

3. Det är svårare för eleven att bedriva effektiva studier, det krävs helt enkelt en stor nypa självdisciplin.

Å lite annat, men fördelarna är givetvis att man få en billigare studieform där man kan spara in pengar på resor, lokaler, studentlägenheter, lärarkostnader etc och ändå mer eller mindre uppnå att studenten får till sig kunskaper.

Nackdelen idag för studenten är att många distansutbildningar inte ger samma formella examensintyg som när man studerar på klassisk vis, på plats i skolan. Största skälet till det är bristen på identitetskontroll.

Något som jag tror skulle vara helt annorlunda är att högre utbildning kommer man att kunna certifieras genom tentamen eller annat prov (muntligt kanske, eller genom att skriva artiklar). Det är också påväg:


https://www.nytimes.com/2013/02/07/education/five-online-courses-are-eligible-for-college-credit.html?src=recg&_r=0


Grundutbildning kommer nog att vara tillgängligt för alla eftersom det är väldigt billigt att subventionera det eller ge det gratis till de barn som inte har tillräckligt rika föräldrar. Enligt Fred McChesney skedde det i New York under 1800-talet precis innan skolorna nationaliserades. James Tooley och Pauline Dixon säger att det också är vanligt i dagens fattigaste länder.

Detta har jag funderat på länge. Jag själv har till exempel tillräckligt goda självlärda kunskaper i engelska för att kunna ta en högskoleexamen, motsvarande, här och nu. Det vore ett fantastiskt system om olika institutioner kunde erbjuda tentamen i vissa ämnen mot en mindre adminstrativ avgift, ungefär som högskoleprovet, så kan man snabbt och effektivt tillskansa sig de poäng/behörigheter/examen/etc man förtjänar och så kan man bedriva studier helt på egen hand.

Istället för att ansöka till en högskola och ta studielån skulle man kunna bo hemma/eget boende, arbeta deltid/heltid och kolla upp kursplanen på aktuell examen, därefter plocka ner kurslitteraturen på PDF, läsa in det på egen tid, i egen takt och tenta av när man känner sig redo = färdigutbildad utan vare sig skatter eller lån och med inkomst under utbildningen.

Ett mycket vassare system än dagens.

Nu minns jag förstås inte, men jag räknade på vad en grundskola skulle kunna kosta för ett tag sen... Försöker komma ihåg... Okej, jag får räkna om det från början.

Givet 10 årskullar (F-9) med två klasser i varje kull, 20 elever i varje klass, en lärare per klass (i högstadiet får man väl ha vissa specialiserade lärare som det är redan idag, men i snitt är det ju fortfarande en lärare per klass vid varje givet tillfälle) får jag det till följande:

Lokal för 400 elever plus personal: kanske 1 miljon kr per år, inkl allt (el, värme, avlopp osv)
20 lärare med i snitt 22 000 kr/mån (inga skatter!): 5 280 000 kr (observera, helårslöner! Skulle vi skita i de idiotiskt långa sommarloven skulle vi lätt kunna tjäna minst ett år, dvs 40 elever och 2 lärare)
Adm. personal, vaktmästare osv tillkommer, vi räknar högt med personal för 6,3 miljoner kr totalt.
Luncher i skolan är en lyx som rika föräldrar kan bjuda på, övriga kan skicka med en matlåda helt enkelt. Räknas alltså inte in.
Nu är vi uppe i 7,3 miljoner kr, vi avrundar det till 8 miljoner för att täcka in alla eventualiteter, eller vad fan, vi vräker på med 10 miljoner för att garanterat inte underskatta kostnaden.

10 000 000 / 400 = 25 000 kr per elev och år. Med andra ord, knappt 10% av en årslön för en av lärarna i scenariot. Tillräckligt lite för att nästan varenda familj skulle ha råd att betala det själva, och tillräckligt mycket för att eventuellt avskräcka från att skaffa barn för den som redan har det dåligt ställt.

Och detta alltså efter att ha vräkt på sisådär 30% mer än nödvändigt för att täcka alla eventuella tillkommande kostnader.




Ljudet du hör är de sista döende andetagen hos myten "fattiga skulle inte ha råd att skicka sina barn till skolan!"
I just killed it for you. You can thank me later.

Till att börja med kommer många inte läsa mer än på sin höjd 6 år grundskola. Många som jobbar t.ex. inom hotell och restaurang, undersköterskor, hantverkare, verkstadsarbetare, brandmän, brevbärare, mekaniker och liknande. Bara man kan läsa och kan lite grundläggande matematik (vilket man kan efter 6 år, om man inte är utvecklingsstörd) kan man lära sig resten på en kortare yrkesutbildning eller direkt på arbetsplatsen som lärling. Det finns ingen vettig anledning till att det skulle behövas 12 års utbildning (!) för dessa typer av jobb. Gymnasiet kommer åter vara vad det från början var tänkt som: en förberedelse för universitet, inte en förvaring av skoltrötta ungdomar.

Vad gäller kostnad är en kvalificerad gissning följande:
Grundskola: 30 tusen/år
Gymnasium: 50 tusen/år
Universitet: 50-250 tusen/år

Ser man till kostnaden betalar en vanlig svensk arbetare idag närmare 50 tusen per år bara i moms, så det blir rätt få som inte skulle ha råd med skola. För dom riktigt fattiga stackarna är det inte helt osannolikt att det skulle finnas välgörande organisationer som kan bistå med gratis utbildning.

Undervisningen kan ske på nätet, men tentamen kan man ha på plats, med föregående ID-kontroll. Dvs ungefär som när man skriver högskoleprovet idag.

Detta problem finns redan idag oavsett om utbildningen sker IRL eller via nätet. Resultatet på olika standardiserade prov kommer tydligt visa vad studenten kan eller inte kan.

Ni måste ta hänsyn till att kurserna även anpassar sig efter prisnivån. 5 år är för länge för en civilingenjör (och då ska vi inte ens tala om många andra utbildningar), samt att kurserna och kursmaterialet hade kunnat anpassa sig så pass att kostnaden blir en bråkdel mot tidigare.

Efter suttit med i styrelsen för min civilingenjörsutbildning så blev jag helt säker på att högskolorna/universiteten måste privatiseras och släppas från statens klor. När de förhandlar om kurser (nämnderna och institutionerna) så görs detta sällan till studenternas och arbetsgivarnas fördel (som egentligen var de enda viktiga).

Bra räknat! Det är sådant här som ni minkar/ankor skulle komma med som argument inte fri invanding, legaliser narkotika och liknande!.

Men vad har du emot sommarlovet? Visst lärarnas situation lär säkert kunna bli bättre i ett liberalt skolsystem men är det inte lite dumt att ta bort en av de saker som är mest fördelaktigt med att bli lärare, det vill säga en längre ledighet över sommaren.

I ett fritt samhälle kommer grundutbildning sannolikt fokusera på inlärning, inte betyg. Om föräldrar vill betala för att deras ungar skolkar/inte lär sig något så är det deras problem. Intagningar till högre studier lär sannolikt baseras på kunskapsprov istället för betyg.

Den största besparingen är sannolikt att man slipper betala för kurser som inte behövs och lärare som inte gör sitt jobb. Är det verkligen rimligt att tvingas betala för 230 timmar bild, 118 timmar hemkunskap, 230 timmar musik eller 330 timmar slöjd för alla barn? 100 timmar extra svenska skulle kanske vara en vettigare investering i många fall. Jag personligen hade nog både gynnats och trivts mer av 900 extra timmar matematik och fysik än jag gjorde av dessa ämnen.

Att försöka passa in alla barn i en och samma utbildningsmall kan inte vara annat skadligt för barnens utbildning. Fokus bör vara på inlärning. Om ett barn verkligen hatar tyska men gillar matematik så är det verkligen inte rimligt att göra barnet allmänt skoltrött genom att tvinga in det i kurser som med all sannolikhet bara gör situationen värre. Hur många har inte läst flera hundra timmar språk i skolan utan att ens kunna använda språket i fråga hjälpligt som vuxen?

Marknadsincitament är också en väldigt stor faktor för effektiviseringar. Varje enskild lärare måste generera ett resultat som föräldrarna är nöjda med, annars kommer föräldern helt enkelt sluta betala för kursen och gå till någon annan. Hur många dåliga lärare har du haft i ditt liv? Hur många timmar har du spenderat i skolan som inte genererat någon kunskap du nu har kvar? Hur många timmar av din utbildning hade du kunnat skala bort utan någon faktisk kunskapsförlust?


Svenska, engelska och matematik läser man idag 2800 timmar av i grundskolan. Med en sammanlagd timkostnad på 500 kr för lärare och over head-kostnader delat på 20 elever per klass så blir det 70.000 kr för den väsentligaste delen av hela grundskolan, eller ca 7800 kr per år. Och med marknadsincitament och helt andra möjligheter att byta skola och undvika mobbing etc. så bör detta även generera betydligt bättre grundkunskaper än dagens skola gör.

Sen anser jag givetvis att de allra flesta borde läsa betydligt mer än bara dessa ämnen, men jag tror väldigt många barn tar skada av att tvingas läsa alla andra ämnen. När man tvingas till en lärare/kurs som man verkligen hatar så går det ut över studierna för övriga ämnen också. Det jag vill visa här är egentligen bara att de mest grundläggande kunskaperna är väldigt billiga redan med dagens metodik. Den förälder som inte kan lägga ens 7800 kr per år för sitt barns mest grundläggande utbildning bör sannolikt inte ens ha barn av helt andra anledningar. De flesta lär vara beredda att lägga betydligt mer än så, och de kommer också att vara mer engagerade i sitt barns skolgång för att se till att de får valuta för pengarna.

Sommarlovet är ett enormt slöseri med allas tid. Lärarna skulle istället kunna få en "extra månadslön" eftersom de skulle vara produktiva en månad mer varje år. Den som vill ha sommarlov kan ta ut obetald semester (eller starta eget och ta två-tre månaders semester varje år).

Vad gäller sommarlov är detta en kvarleva från det gamla bondesamhället, när större delen av befolkningen var bönder. Barnen utgjorde en betydande del av arbetskraften som behövdes under sommaren för olika sysslor på gården, som att skörda, bärga hö och liknande. Det var helt enkelt inte möjligt att avvara barnen då, så skolan fick hålla stängt. Sedan har detta levt vidare till modern tid, mycket tack vare lärarfacket. Som min morbror (gymnasielärare) brukar säga när man frågar honom vad som är bäst med att vara lärare: juni, juli, augusti

Jag undrar om någon här har koll på vilka ämnen man undervisar i fattiga länders skolor? Har man knappt råd att ha barnen i skolan mer än några få år misstänker jag att många ämnen kommer plockas bort helt från schemat.

Den här tråden visar på ett enormt problem hos "liberaler" i Sverige.

Allt liberalt tänkande utgår ifrån hur skolan funkar i dag. Som om det vore något givet. T.ex. alla ämnen. Att (nästan) alla sitter i skolan från 8 till 14. Sen resonerar man utifrån det.

Vissa här diskuterar på allvar att tvinga på barnen skolan hela året. Inte ens sommarlov.