2013-03-28, 21:27
  #1
Medlem
Jag har sedan några år tillbaka haft väldigt mycket s.k sömnparalys. Förutom att det är jobbigt o läskigt i sig redan, så känns det som det bara blir värre o värre för varje gång.I början var det bara "nån" i rummet, när jag vaknade o inte kunde röra mig. Men nu går denne omkring o viskar, pratar, skräms o "drömmarna" blir bara värre o värre. Jag drömmer oftast om att det är någon ond, formlös varelse i rummet, och får typ panik o försöker att röra mig, men det går inte. grejen är den att jag kan se mitt rum superklart, precis som det ser ut i verkligheten, vilket gör det ännu läskigare, för när tex jag drömmar att lamporna slocknar eller att tavlorna ramlar ner, så känns det väldigt realistiskt. Förr brukade jag vakna upp väldigt fort, men nu blir det bara svårare o svårare, och när jag väl vaknar, så har jag börjat få som nån slags skum värk i armarna, samt jag kan inte riktigt koncentrera mig längre under dagen efter. Ungefär som om att jag inte riktigt vaknat ordentligt. Ja, listan kan göras lång, men nån som varit med om liknande?Eller nån som vet vad det kan bero på? Pluggar rätt mkt nu, känner inte att jag har tid för detta, plus att jag börjar bli rädd för att sova!
Citera
2013-03-28, 21:50
  #2
Medlem
A.Wickfields avatar
Varit med om liknande, länge. Och framför allt när jag pluggat, faktiskt - men det antar jag beror på att jag är extra trött ut och utmattad vid tillfället. Ju tröttare/mer utmattad jag är, desto högre risk för sömnparalys.

Känner igen detta att vara rädd och orolig för att somna - så jag tar till hjälp medicinskt. Har du möjlighet till sådant?
Citera
2013-03-28, 22:18
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av A.Wickfield
Varit med om liknande, länge. Och framför allt när jag pluggat, faktiskt - men det antar jag beror på att jag är extra trött ut och utmattad vid tillfället. Ju tröttare/mer utmattad jag är, desto högre risk för sömnparalys.

Känner igen detta att vara rädd och orolig för att somna - så jag tar till hjälp medicinskt. Har du möjlighet till sådant?

I ärlighetens namn är jag rädd för att prova nån typ av sömnmedicin, för som sagt- mitt problem är att jag börjar få allt svårare att vakna upp ur det, jag vet att det kanske är att vara lite paranoid, men jag är orolig för att sömnmedicin kommer göra det ännu svårare för mig att vakna upp. Jag har försökt att vila lite på dagarna, typ ta en kortare middagslur liksom, men även då kan jag drabbas av samma tillstånd. Svinirriterande!
Citera
2013-03-28, 22:52
  #4
Medlem
Sömnparalys
Citat ur boken Genom döden av Louise Minerva-Li

Vissa människor vågar inte sova och inte släcka ljuset för natten, då de ibland upplever sig som förlamade. Strax före insomnandet känns det som om de inte kan röra sig, men de kan se hypnagoga bilder*, ofta skräckbilder. Alla muskler känns förlamade, man kan inte skrika på hjälp, inga muskler fungerar. Hela upplevelsen är mycket skräckfylld.

Detta tillstånd uppstår när delar av de subtilare kropparna (se Medvetandenivåer) är på väg ut ur kroppen. Då har man också öppnat sitt medvetande för att se bortom det rent fysiska och in i andra regioner. På grund av sin egen rädsla ser man skräckbilder. Detta är inget farligt alls, men eftersom man blir rädd och då stelnar till och spänner sig, hindrar man utträdet. Astralkroppen, eller den subtilare kropp som håller på att göra utträdet, hamnar då i ett mellanläge och är inte i samklang med den fysiska kroppen och inte heller utanför den. I denna obalans mellan kropparna blir man liksom förlamad och kan varken röra den fysiska kroppen eller den subtila.

Om man i detta läge, med vetskap om vad som pågår och om att det inte är något farligt, kan slappna av och var trygg, kan utträdet ske harmoniskt eller stoppas så att man i stället landar helt i sin fysiska kropp. Då försvinner förlamningskänslan. Man kan själv välja huruvida men vill landa i sin fysiska kropp eller gå ut, genom att avslappnat men bestämt tänka på det man väljer.
Citera
2013-03-28, 23:09
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ordningikaos
Jag har sedan några år tillbaka haft väldigt mycket s.k sömnparalys. Förutom att det är jobbigt o läskigt i sig redan, så känns det som det bara blir värre o värre för varje gång.I början var det bara "nån" i rummet, när jag vaknade o inte kunde röra mig. Men nu går denne omkring o viskar, pratar, skräms o "drömmarna" blir bara värre o värre. Jag drömmer oftast om att det är någon ond, formlös varelse i rummet, och får typ panik o försöker att röra mig, men det går inte. grejen är den att jag kan se mitt rum superklart, precis som det ser ut i verkligheten, vilket gör det ännu läskigare, för när tex jag drömmar att lamporna slocknar eller att tavlorna ramlar ner, så känns det väldigt realistiskt. Förr brukade jag vakna upp väldigt fort, men nu blir det bara svårare o svårare, och när jag väl vaknar, så har jag börjat få som nån slags skum värk i armarna, samt jag kan inte riktigt koncentrera mig längre under dagen efter. Ungefär som om att jag inte riktigt vaknat ordentligt. Ja, listan kan göras lång, men nån som varit med om liknande?Eller nån som vet vad det kan bero på? Pluggar rätt mkt nu, känner inte att jag har tid för detta, plus att jag börjar bli rädd för att sova!
sömnparalys kan orsakas ofta av att man inte sover normalt (8 timmar per dag). du borde försöka slappna av lite och inte tänka så mycket på studier och sånt när du ska sova.

sen så finns det ju inget att vara rädd i sömnparalyser, eftersom det är ju inget verkligt, utan det är bara en slags drömmar/hallucinationer. det är paniken och rädslan som gör att man ser demoner och hör massa ondska, för att tankarna förvandlas till verklighet i drömmar, så man borde bara sluta vara rädd och slappna av. om du är rädd kan du också be till jesus eller nåt liknande så kommer han hjälpa dig, eftersom i drömmarnas värld kan vad som helst finnas.

sömnparalys är också ett intressant läge att pröva göra en astral projektion (ut ur kroppen upplevelse).
Citera
2013-03-29, 06:06
  #6
Medlem
A.Wickfields avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ordningikaos
I ärlighetens namn är jag rädd för att prova nån typ av sömnmedicin, för som sagt- mitt problem är att jag börjar få allt svårare att vakna upp ur det, jag vet att det kanske är att vara lite paranoid, men jag är orolig för att sömnmedicin kommer göra det ännu svårare för mig att vakna upp. Jag har försökt att vila lite på dagarna, typ ta en kortare middagslur liksom, men även då kan jag drabbas av samma tillstånd. Svinirriterande!

Jag får sömnparalyser dels när jag är på väg att somna, dels när jag är på väg att vakna - dvs. när jag befinner mig i "ingenmansland"; övergången till sömn/vaka är det mest kritiska läget. Ju tröttare jag är, desto större risk för paralys. Och ju tröttare jag är, desto större anledning för mig att ta en insomningstablett ironiskt nog.

Vill inte tjata om sömnmedel om du känner ett stark avstånd till det, men för mig är det enda hjälpen. Samt att jag med åren lärt mig (men shit vad mycket det kräver, rent psykologiskt) att intala mig att jag inte behöver vara rädd, att slappna av, sjunka "tillbaka" och in i sömnen igen.

Middagslurar och powernaps är uteslutet för mig då det nästan garanterar sömnparalys. Om jag är extremt trött pga. långvarig sömnbrist kan jag lägga mig ned och vila, men behöver då ligga och skaka på ena benet t.ex. för att inte förlamas. Men det ger ändå någon form av återhämtning och kan vara att föredra framför ingen vila alls.

Lider med mig.
Citera
2013-03-30, 20:45
  #7
Medlem
Jag kan förstå det där med att när man blir rädd, så påverkas man ju att skrämma upp sig bara med o mer, men oandra sidan så håller jag inte med helt heller. För nu när jag vet vad det är o vet att det "inte är farligt" har jag försökt slappna av, men då som sagt blir det bara värre. En av dom första gångerna (då jag inte visste vad detta var) så försökte jag lugna mig själv med att tänka "det är ingen här" o viskade det flera gånger på rad. fatta vad rädd jag blev, då något viskade i mitt öra "JAG är här". Höll typ på att skita ner mig. Min logik säger mig naturligtvis att det är min hjärna som skrämmer upp mig, men jag kan samtidigt inte låta bli att fundera VARFÖR så många som har detta "syndrom" eller vad man ska kalla det, drömmer samma saker?
Citera
2013-03-30, 20:49
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av A.Wickfield
Jag får sömnparalyser dels när jag är på väg att somna, dels när jag är på väg att vakna - dvs. när jag befinner mig i "ingenmansland"; övergången till sömn/vaka är det mest kritiska läget. Ju tröttare jag är, desto större risk för paralys. Och ju tröttare jag är, desto större anledning för mig att ta en insomningstablett ironiskt nog.

Vill inte tjata om sömnmedel om du känner ett stark avstånd till det, men för mig är det enda hjälpen. Samt att jag med åren lärt mig (men shit vad mycket det kräver, rent psykologiskt) att intala mig att jag inte behöver vara rädd, att slappna av, sjunka "tillbaka" och in i sömnen igen.

Middagslurar och powernaps är uteslutet för mig då det nästan garanterar sömnparalys. Om jag är extremt trött pga. långvarig sömnbrist kan jag lägga mig ned och vila, men behöver då ligga och skaka på ena benet t.ex. för att inte förlamas. Men det ger ändå någon form av återhämtning och kan vara att föredra framför ingen vila alls.

Lider med mig.


ush, stackare. Lite lustigt att du kallar det ingemansland, jag kallar det också typ samma sak, för det känns som man befinner sig i "en värld imellan" så att säga. Jag får också lätt sömnparalys om jag vilar, konstigt att man får det när man är trött, känns som man borde ha lättare att sova "normalt" om man är trött. Får du också att det känns konstigt i musklerna efter sömnparalys? På mig känns det nästan som om armarna/huvudet typ vibrerat nästan, så får nån slags smärta/konstig känsla i musklerna efteråt. brukar gå över efter några timmar dock.
Citera
2013-03-30, 20:50
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av elsydeon
sömnparalys kan orsakas ofta av att man inte sover normalt (8 timmar per dag). du borde försöka slappna av lite och inte tänka så mycket på studier och sånt när du ska sova.

sen så finns det ju inget att vara rädd i sömnparalyser, eftersom det är ju inget verkligt, utan det är bara en slags drömmar/hallucinationer. det är paniken och rädslan som gör att man ser demoner och hör massa ondska, för att tankarna förvandlas till verklighet i drömmar, så man borde bara sluta vara rädd och slappna av. om du är rädd kan du också be till jesus eller nåt liknande så kommer han hjälpa dig, eftersom i drömmarnas värld kan vad som helst finnas.

sömnparalys är också ett intressant läge att pröva göra en astral projektion (ut ur kroppen upplevelse).

astral projektion? hur funkar det?o vad är det (typ)?
Citera
2013-03-30, 22:28
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ordningikaos
astral projektion? hur funkar det?o vad är det (typ)?
om man har en sömnparalys, och om man slappnar av och ignorerar eventuella onda röster och sånt (eftersom man är medveten om att det inte är verkligt), och man fokuserar bara på att vara medveten, genom att fokusera på sin andning till exempel, och inte tänker på något...

då kommer kroppen somna, och man kommer vara medveten när det händer, vilket gör att man upplever att man svävar ut ur sin kropp, och man kan vandra omkring i sitt rum, och det känns som man verkligen är ut ur sin kropp.

det känns som en lucid dröm, fast verkligare.
__________________
Senast redigerad av elsydeon 2013-03-30 kl. 22:44.
Citera
2013-04-02, 00:34
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av elsydeon
om man har en sömnparalys, och om man slappnar av och ignorerar eventuella onda röster och sånt (eftersom man är medveten om att det inte är verkligt), och man fokuserar bara på att vara medveten, genom att fokusera på sin andning till exempel, och inte tänker på något...

då kommer kroppen somna, och man kommer vara medveten när det händer, vilket gör att man upplever att man svävar ut ur sin kropp, och man kan vandra omkring i sitt rum, och det känns som man verkligen är ut ur sin kropp.

det känns som en lucid dröm, fast verkligare.

ah, ok, jag var med om något sådant liknande en gång, eller nja, vet inte vad jag ska jämföra det med. Men ja, ialla fall jag "vaknade" o insåg att jag var i sömnparalys igen, blev som vanligt skitskraj o gjorde allt för att vakna. Men istället var det en massa röster som sa att jag skulle slappna av och bara låta det ske. I vanliga fall när jag hört nån röst, skulle jag göra det motsatta, men på ngt vis kändes det tryggt o jag var inte ett dugg rädd. Så, jag lät de där konstiga vibrationerna som brukar ske, bara bli värre o värre tills det kändes som om kroppen skulle brista. Då plötsligt, kändes det som om kroppens blev till...ja..jag vet inte vad jag ska kalla det. Miljoner atomer som bara flöt omkring i hela rummet. det var en underbar känsla, o det kändes som om jag var överallt i rummet, som om jag VAR vibrationer! Lagomt när man flöt omkring där o va lycklig, så vips, tog de där "rösterna" mig tillbaka, o jag var i min kropp igen. Sen sa de typ "ja, vi skulle bara testa en grej. Nu ser du att det inte är farligt. Nästa gång (snart, typ två veckor) tar vi dig hit. Viktigt att du slappnar av då o låter det ske". Vaknade rätt förvirrad, men nöjd ändå. Kanske det var något liknande lucid dröm?
Citera
2013-04-04, 05:46
  #12
Medlem
A.Wickfields avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ordningikaos
ush, stackare. Lite lustigt att du kallar det ingemansland, jag kallar det också typ samma sak, för det känns som man befinner sig i "en värld imellan" så att säga. Jag får också lätt sömnparalys om jag vilar, konstigt att man får det när man är trött, känns som man borde ha lättare att sova "normalt" om man är trött. Får du också att det känns konstigt i musklerna efter sömnparalys? På mig känns det nästan som om armarna/huvudet typ vibrerat nästan, så får nån slags smärta/konstig känsla i musklerna efteråt. brukar gå över efter några timmar dock.

Ja, jag upplever alltid en märklig "elektrisk" känsla i musklerna och även i skallen efter paralys, dels vibrerande som du säger och dels domnande.
Dessutom känner jag mig väldigt avtrubbad och mentalt död nästan, ett par timmar efteråt.


Citat:
Min logik säger mig naturligtvis att det är min hjärna som skrämmer upp mig, men jag kan samtidigt inte låta bli att fundera VARFÖR så många som har detta "syndrom" eller vad man ska kalla det, drömmer samma saker?

Undrar också! Om du kollat t.ex. Youtube så finns flera gemensamma nämnare för alla (eller de flesta) som har sömnparalyser. De jag minns - eftersom jag själv brukar ha det inte särskilt trevliga nöjet att möta dem - är:
- Vålnaden; en mörk figur som liknar den klassiska Döden, som cirkulerar kring sängen och lutar sig över en och/eller säger saker.
- Maran; han/hon sitter på ens rygg eller mage, kan även "rida" en. Ej lustfyllt, bör tilläggas...
- Tjutet; har du upplevt detta? Det börjar som ett lågfrekvent pip som ökar i styrka och blir ett vansinnestjut.

Har varit borta och utan dator ett tag, därav det sena svaret.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in