Kanin. De är som hundar fast slipper rastas och skäller inte.
Många tror att kaniner är rädda djur som trycker i en bur men det är helt fel. Man måste bara se till att den får socialiseras och få bli van i sin omgivning, inte sitta i en bur hela sitt liv. De måste få vara med överallt, det är då de visar sin personlighet, som kan vara väldigt egen och envis.
Min kanin, som nu är död sen länge, var från början väldigt rädd för allt och alla då han levt instängd i en bur hos sin förra ägare. Han blev sedan mer och mer van vid oss och omgivningen. Till slut gick han hur han ville runt i huset, bossade med hundarna och lät inte gäster få komma in i huset innan han fått inspektera och godkänna dem.
Buren var alltid öppen, han hade sin toa där, men resten av huset var hans hem. Han sov under köksbordet eller på hallmattan och hämtade mat från köket. Väldigt fin personlighet hade han och långt liv fick han, 12 år.
Väldigt keliga men ändå självständiga djur. Vill du skaffa kanin så skaffa två så får de sällskap av varandra. Vi hade honom som ensam kanin, men det tog han inte skada av som tur är. Han var framme så fort han ville ha sällskap, hoppade upp i sängar eller upp på hundarna och myste in sig.