Jordens släthet vs. mängden vatten

Såg den här bilden som visar hur mycket vatten det finns på jorden.

Jorden är väldigt slät. Marianergravens djup på 11 och Mount Everests upphöjning på 9 är ju ingenting jämfört med planetens omkrets på 40 000 km. Om jorden hade varit helt slät, då hade den väl varit översvämmad av detta vatten? Har vi tur som har precis lagom mycket vatten för att få en hyfsad kombination av hav vs. land, eller är det vattnet som jämnar ut jordens yta allteftersom och till slut kommer att täcka hela jorden?

Det verkar finnas massor av andra planeter som antingen inte har nån fast yta utan bara vätska, eller bara har fast yta och ingen vätska.

Om jorden inte omformades genom kontinentalplattornas rörelse skulle vattnet till slut erodera bort allt landområde antar jag. Nu bildas det dock nya upphöjningar när kontinentalplattorna krockar, och jag antar att den processen är snabbare än vattnets eroderande effekt. Annars skulle det ju inte finnas några landområden på jorden, och vi människor skulle väl ha fenor och andningshål som delfiner och valar. Hur djupt vattnet skulle vara i medeltal vet jag inte, men jag tror inte att en normallång person skulle bottna med vadarstövlar.

Intressant tanke faktiskt!

planetens omkrets är 35 000 km enligt min historielärare

Eftersom han är historielärare kanske han menar jordens omkrets för några miljarder år sedan, innan den krockade med planeten som skapade månen och gjorde jordklotet lite större.

Nej du, ElKungo. Du får rätta din historielärare eftersom jordens omkrets är 40.003 kilometer i omkrets. En sjömil, 1852 meter, är ett längdmått som är just baserat på jordens omkrets och utgör en bågminut av jordens omkrets. 1852 meter x 60 minuter x 360 grader = 40.003,2 kilometer.

Jäppz. Om jordytan varit helt slät så skulle den varit täckt av ett världsomspännande hav med ett djup på 3km. Det är den "skrovlighet" som kontinenterna och bergskedjorna utgör som förhindrar att det är så. Kontinenterna består av material som är lättare än oceanskorpan. Båda "flyter" ovanpå den plastiska manteln men kontinenterna sticker upp ungefär som en bit balsaträ skulle göra i vatten jämfört med en bit bokträ av samma vikt.

haha ska säga det till hand, slutade på skolan för ca 10 år sen men ett medelande på fb skadar inte,

hur som en annan fråga till dig, vad var de för planet som krockade mot jorden ? ock isåfall , skapades månen pga det ?

Det var enligt hypotesen protoplaneten Theia som kolliderade med jorden för 4,5 miljarder år sedan. När solsystemet formades kretsade ett hundratal protoplaneter runt solen och krockade med varandra tills det stabiliserades och vi fick de planeter vi har kvar nu. Enligt hypotesen skapades också månen av materia som slungades ut av smällen och började rotera runt jorden.

Giant impact hypothesis

Se även: http://en.wikipedia.org/wiki/Continental_crust

Kartbilden på sidan är rätt bra och visar fint på att skorpan under de större bergskedjorna är väsentligt mycket tjockare än runt om.

Frågan är hur mycket vikten av vattnet påverkar detta då den vikten är fördelad i princip enbart över djuphavsbottnar och ingenting på kontinenterna. Utan vatten borde då kontinenterna sjunka ner en del och djuphavsbottnarna höjas en del. Mycket intressant vore hur plattektoniken skulle fungera utan vatten.

Här en intressant länk om hur man ser på förekomsten av vatten på andra "jordlika" planeter:

http://www.space.com/20282-alien-planets-habitable-oceans.html

Jag vill minnas att metern från början är definierad efter en stav baserad på det beräknade avståndet från ekvatorn till nordpolen (på 1800-talet?) delat på 10 miljoner, där 10 miljoner var "en vettig siffra" för att använda enheten i vardagliga sammanhang, dvs även metern är baserad delvis på jordens omkrets.
Numera är dock metern baserad på hur långt ljuset rör sig på en viss tid i vakuum (som motsvarar nästan exakt den ursprungliga metern).

Det är ett enormt tryck. En ledtråd till hur stor betydelse vattnets vikt har får man från markhöjningen. Fast då is. När inlandsisarna försvann, relativt fort, så började jordskorpan att höjas då det enorma trycket från isarna försvann. Så uppenbarligen var jordskorpan nedtryckt i manteln en rejäl bit. Nu går markhöjningen i en lugn och beskedlig takt men precis efter att isarna försvunnit innebar nog markhöjningen våldsamma jordbävningar kanske av en magnitud på över 10 på richterskalan.


Kanske inte alls. Venus, t.ex, är så lik jorden att det borde finnas plattektonik där. Men det ser inte ut som att det finns där. Enda sakerna som egentligen skiljer jorden och Venus åt, geologiskt, är avsaknaden av vatten, avsaknaden av en måne och den långsamma rotationen. Det kanske är alla tre som påverkar men vattnet med sin massa och egenskaper som smörjmedel borde nog påverka en hel del.