Den kvinnliga konformismen

Varför kommer det sig att den överväldigande majoriteten utav människor som utmanar det rådande styret är män, oavsett var i världen och vilken tidsperiod det handlar om?

Alla politiska rörelser som avviker från den politiskt korrekta mittenfåran utgörs i princip uteslutande av män, oavsett om det rör sig om nationalsocialister, libertarianer eller kommunister(även fast överrepresentationen av män är mindre inom vänsterextrema rörelser). Hur förklarar feminister detta?

Militanta motståndsrörelser börjar jag inte ens gå in på eftersom att dessa förmodligen bara innehåller max en promille kvinnor. Vart fan är alla kvinnliga förkämpar för ekonomisk frihet och rätten till sitt eget liv fritt ifrån statlig inblandning? Varför är det bara uteslutande manliga signaturer på frihetliga sidor som jag läser på? Bland kommentarsfälten på alla olika typer av politiska bloggar så är det män, män och åter män som skriver. Saknar kvinnor den intellektuella förmågan att söka sig bortom dagstidningarnas socialliberala alster eller är sliddjuren bara sjukligt konformistiska överlag?

Vore det stigmatiserande att motsätta sig ett system (där alla barn kommer till på konstgjord väg) där alla nyfödda barn av manligt kön omedelbart kokades i olja tills dess att döden infaller så skulle väldigt få kvinnor sätta ned sin fot mot detta, det skulle ju trots allt bara vara extremister och reaktionärer som motsatte sig sådant och därigenom hotade att störa det trevliga och ytliga samtalet runt fikabordet.

I ett land med bara kvinnor, eller i alla fall ett där bara kvinnor hade rösträtt så hade landets ledare kunnat behandla folket hur som helst, den kvinnliga konformismen hade gjort att ett uppror aldrig hade skett. Faktum är att det hade räckt med att ha kontroll över media och utbildningsväsendet för att kunna kontrollera invånarna.

Om den driftige estetaren Frida, som sitter i elevrådet och röstar på miljöpartiet och talar sig varm för feminismen istället hade växt upp i ett Sverige vars media och folkopinion domineras av nationalistiska och starkt konservativa värderingar och vars utbildningsväsende var förhållandevis neutralt - och därför förbjöd alla mångkulturella temaveckor och politisk propaganda såsom vurmen för demokrati och allas lika värde - så skulle hon förmodligen ha haft helt andra politiska åsikter, trots att total yttrandefrihet rådde och att exakt samma information och ideologiska skrifter fanns tillgängliga online, t ex på forumet Flashback där socialliberala mångkultursivrare skulle vara helt överrepresenterade i denna tvärtom-värld.

Majoriteten av alla kvinnor horar ut sig till den som erbjuder henne bäst skydd för henne och hennes avkomma, de riskerar i princip aldrig sitt sociala liv och sin status för att antingen passivt sluta stödja en tyrann eller för att aktivt försöka störta denne. Kolla bara på filmerna med hysteriska nordkoreanska fruntimmer som bölar över sitt svin till ledares död, de är mycket mer hysteriska och känslosamma än vad männen är. Den kvinnliga konformismen och fegheten är vad som föder tyranner och vanvettiga ledare.

Många kvinnor vågar ofta inte ens säga emot sina väninnor i en relativt oviktig fråga eftersom att detta kan skapa dålig stämning under en fikastund, så hur skulle de då kunna riskera liv och hälsa genom att sätta sig upp emot ett förtryckande styre genom ett politiskt engagemang?

(Jag kan inte komma på ett enda möjligt scenario där jag inte skulle vara helt ärlig mot någon av mina vänner om en meningsskiljaktighet uppstod. Jag kan inte komma på att jag någon gång i något avseende skall ha hemlighållit min verkliga åsikt i något ämne för en vän! [Jag undantar självklart saker såsom t ex att säga att någons tjej eller kläder är fula.] Många tjejer jag träffat snackar däremot skit om sina närmaste väninnor och säger saker som de dessutom erkänner att de aldrig skulle våga säga till dem. Den kvinnliga konformismen och falskheten är ett faktum.)

I vilken parallellvärld lever du? Låter som du beskriver en fantasyroman av något slag. Logiken i slutsatserna är lite av typen: en sten kan inte flyga, min mamma kan inte flyga, alltså är mamma en sten. Obehaglig människosyn. Inte många kvinnor runt dig antar jag. Mer typ total isolering? Önskar dig en tillvaro med varma levande icke-konformistiska män och kvinnor som kan säga ifrån och slita dig ur din fantasitillvaro.

Ekvivokation, menar nu? Testa att kolla upp ad hominem också.

Lite komiskt att först konstatera att världen styrs av män, alltid har styrts av män och sedan hävda att kvinnor är så konforma och aldrig skulle protestera mot den ordningen samtidigt som det är just inom feminismen och vänsterrörelsen - som vänt sig mot gamla ordningar - du återfinner kvinnorna....

Kontentan får väl bli att det du tycker dig se är väl konforma kvinnor som inte adopterar och låter sig styras av mäns åsikter då ... eller?

Tycker du besvarar din egen frågeställning när du skriver:


Kvinnor har ju en särställning i samhället där man helt enkelt inte har samma krav och skyldigheter som män. Redan från tidig ålder är föräldrarna (och främst mammor) extra lyhörda för flickebarnets krav och känslonycker och detta beteende fortsätter sedan i vuxen ålder där partnern, eller i värsta fall en kombination av samhället och barnet om hon är ensamstående mamma, får ta på sig rollen av föräldern som har till uppgift att slussa henne genom livet.

När man talar politiska förändringar är det således ointressant för kvinnor. Pågår fullt krig kommer hon läsa damtidningar och gå och shoppa medan mannen är ute och offrar sig för kamraterna. Politiskt aktiv blir kvinnan inte förrän det påverkar HENNES vardag och hennes man/inkomstkälla kommer hem i liksäck eller om samhället får för sig dumheter som lika krav och skyldigheter varvid hon då måste bli aktiv feminist för att behålla sina kvinnliga privilegier och kunna fortsätta flyta orörd ovanpå männens lidande under maktens förtryck.

Kvinnor är helt enkelt adel och överklass. Femklass, om du så vill. Varför förändra något när allting är så bra? Tig, var tyst och ge dig iväg till gruvan MAN... så kommer din kvinna ta emot dig med öppna armar när du kommer hem för att lyssna på hur hemsk HENNES dag har varit...

En alternativ förklaring är att sedan kvinnor fick någon typ av inflytande har vi haft ett och samma system med små variationer oavsett var i världen man befinner sig (i länder där kvinnor har något att säga till om alltså). Man kan tänka sig att kvinnor vill ha västerländsk demokrati och när väl detta är uppnått så finns det ingen poäng i att tillhöra de politiska ytterligheterna. Du har inga belägg för att kvinnsen inte skulle protestera om vi t ex började gå åt en fascistisk riktning.
Det är bara ett alternativ, själv tror jag inte att kvinnor endast har en röst mer än vad män har det. Vi upplysta män tenderar uppenbarligen att förespråka detta system även vi.

Det finns ingen poäng för kvinnor att tillhöra ytterlighetsrörelser som skulle missgynna dem - nej.

för att kvinnor inte är lämpade att ta beslut. de gräver in sig i detaljer. som på mitt förra jobb. vi kunde sitta i personalmöten i timmar bara för att diskutera vilken färg kontorets pärmar skulle ha.. roande och givande att ta del av ett sådant möte, men var det bra för företaget? hahah nja...

sen är ju kvinnor fega av naturen. dom vill ha trygghet. och det där med tänkandet är ju som vi alla vet inte deras starkaste sida

nån som kan räkna upp ett storföretag i sverige som en kvinna startat?

Haha! Kvinnor började engagera sig för feminism (eller kalla sig feminister) när den redan blivit mainstream och när engagemanget blev helt riskfritt. Hade kvinnorna gjort uppror på medeltiden hade det varit en helt annan grej, under senare halvan av 1900-talet så hade redan dessa idéer i praktiken segrat och lika rättigheter för män och kvinnor företräddes av stora delar av etablissemanget i alla västerländska länder.


De skulle självklart protestera högljutt så länge antifascisterna var i majoritet, sedan skulle det bli knäpptyst. Det är ju svårigheten att hävda en avvikande åsikt jag talar om. Seriöst, majoriteten av kvinnorna skulle känna av ungefär när opinionen skiftat och då upphöra med sin antifascistiska verksamhet eftersom att detta tillslut skulle kunna skada deras sociala status om fascisterna tog makten. Många män skulle såklart också bete sig likadant, men de har lättare för att hävda en avvikande åsikt.

Alltså. Det finns mängder med starka kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter, som kämpar mot våldtäkter och krig och övergrepp. Googla på Emelie Pankhurst. Det är en god början. Dessutom kan du läsa på lite om sufragetterna. Det kommer göra dig gott. Dessutom är jag säker på att din egen mor skulle offra sitt liv om du var i fara.

Intressant, tydligen så är alltså våldtäkter, krig och övergrepp någonting som öppet stöds av etablissemanget i större delen av världen. Vilka starka kvinnor som vågar tala ut emot detta!

Självklart finns det alltid enstaka undantag.


Vad har detta med hennes benägenhet att hävda en avvikande åsikt att göra?

För några år sedan(5-10)... Var det några sånna där arga flator som kände att de blivit snuvade på sin revolution av bögarna, som varit mycket offensivare och visat framfötterna.

Det var en fantastisk ögonöppnare. Ideologiska flator... arga...