Citat:
Ursprungligen postat av
vaniljpuddingen
Jag blev våldtagen av min pojkvän när vi var utomlands. Jag skrek, stred och grät, kom någon på hotellet o hjälpte mig? Jag var helt säker på att han skulle döda mig så jag kämpade för mitt liv. Dagen efter tog jag mig ned till researrangörens kontor (i fullkomlig förtvivlan) de tittade på mig som om jag var dum i huvudet, nej, det fanns inget plan hem tidigare och nej, jag kunde inte få annat rum. Själva attityden från omgivningen (ja, som märks härinne oxå) gjorde att jag slöt mig, började tänka på om jag kanske ändå betett mig illa ändå? Jag var verkligen inte stor just då.. Jag ville inte berätta för min familj för vi pratar inte om sex öppet, jag ville inte heller göra mina föräldrar ledsna. Det föll mig aldrig in att gå till polisen, mitt ex var extremt ångerfull (sa att han tagit droger och blivit helt knäpp i huvudet), det var "enklast" att försöka förminska o glömma bort att det ens inträffat. Jag berättade inte om detta för någon annan förrän 10 år efteråt..
Så jävla tragiskt. Hade någon gjort så här mot mig kunde jag väntat, planerat och så vidare i flera år innan jag slog till, sånt där kan inte förbigås, aldrig. Elda upp hans hus, hans bil, sprid ut att han är pedofil, lägg arsenik i hans mjölk, lek pedofil på hans wifi eller hans dator, sno hans lösenord, sno hans post, säg upp hans försäkringar innan du eldar upp något.
Edit: Dock, kommer detta förändra något? Ja det tror jag. Jag tror fan man mår bra av lite ren och skär hederlig hämnd ibland. När det kommer ut varför du gjorde något så grovt tillbaka mot honom vänder sig säkert steken och det blir tvärtom, all trovärdighet kommer stanna hos dig. Såvida du inte är en labil person som brukar få utbrott och göra liknande saker.