"Lärare blir sjuka av arbetsbördan"

Hallå i stugan.

Läste en artikel i morgonens tidning som gjorde mig föga förbryllad.
Artikeln(http://www.sydsvenskan.se/sverige/la...-arbetsbordan/) handlar om att lärare ofta arbetar sig sjuka under veckorna då massor av betyg ska sättas. Bl.a. hotar arbetsmiljöverket Stockholms Stad på två miljoner kronor om inte lärarnas arbetsbörda minskar.
Det har skrivits mycket om ämnet på sistone så ni kan säkert hitta fler artiklar för mer kött på benen.

Till min förbryllelse.

Är detta verkligen befogat?
Min åsikt är att elever i t.ex. slutspurten av årskurs 2 eller 3 på gymnasiet har det minst lika stressigt. Man skriver att lärarnas arbetsbörda stiger över 40 timmar, men efter lite räkning är det verkligen inte orimligt att även eleven hamnar på samma antal timmar.
Låt säga 6 timmar per skoldag(vilket är en ganska låg siffra, många går längre), 5 dagar i veckan. 30 timmar per vecka. Sedan, eftersom artikeln handlar om slutspurten av terminen kan vi enkelt lägga på 2 timmar i snitt per dag(inkl. helg) åt läxläsning(notera, även här går det ofta åt fler timmar).

Det rör sig alltså även för eleven om en arbetsbörda på drygt 45 timmar per vecka.
Det läggs så himla mycket fokus på lärarnas fysiska och psykiska välmående i arbetet men mycket mindre på elevernas. Man förväntar sig mest att eleverna ska klara av det.
Lärarna får dessutom lön, OCH har frivilligt sökt till detta yrke, vilket borde vara en tillräcklig morot för att orka med den ökade ansträngningen i slutet av året.

Era synpunkter på detta?
Är arbetsbördan för lärarna för hög trots valt yrke + lön?
Håller ni med om min jämförelse av lärarnas situation och elevernas situation?

Min åsikt är givetvis formad av att jag själv går tredje året på gymnasiet, därför vore det intressant med lite andra aspekter på frågan.

Jag tyckte gymnasiet var en barnlek. Jag hade en period under tre år då jag faktiskt behövde anstränga mig och det var bara under cirka 2 veckor.

Efteråt har jag gjort högskola och utbildning utanför högskolan (vilket är vad jag sysslar med nu) och bägge dessa var/är långt mycket svårare än gymnasiet.

Så nej jag tycker inte gymnasiet var något vidare svårt eller att min hälsa på något sätt led under gymnasietiden

Men lärarna har ett jobb att utföra det har inte eleverna. Läraren kan bli sparkad om han/hon inte gör det jobb som måste göras, det kan inte en elev. Så i den bemärkelsen är det mycket mer stressande att vara en lärare än att vara en elev. Så nej jag tycker inte att du kan jämföra en elevs situation med en lärares situation, dem är i grunden helt olika.

Sjuka? Visst kan det vara drygt med många arbetstimmar, men att man skulle bli sjuk av att jobba lite över 40h/vecka känns som en jäva begreppsförvridning. Deal with it, säger jag.

Vem som helst hade blitt sjuk utav att umgås varje dag med horder av bajsbruna bångstyriga charmtroll. Tur att många av lärarna är korkade kulturmarxistiska mångkulturalister som får smaka på den verklighet som de förespråkar.

Hur kan man arbeta sig sjuk bara för man under en begränsad period behöver jobba några timmar mer än 40 tmmar i veckan? Många andra yrkeskategorier jobbar 50+ timmar i veckan som standard och i princip bor på arbetet under vissa perioder på året, hur överlever dessa i så fall?

Den som jämför gymnasiet med ett riktigt arbete har aldrig arbetat i hela sitt liv. Eller möjligtvis suttit och segat på någon kommun eller landsting.

Det handlar väl snarare om att dessa lärare i Stockholm anser att de inte hinner med alla sina arbetsuppgifter inom ramarna för sin arbetstid. Skillnaden mellan lärare och många andra grupper är att en lärare i princip inte kan få betalt för övertid. Incitamentet att jobba mer än de 45 timmarna i veckan man har som arbetstid (eller 40, om de har semestertjänster) är således tämligen lågt.

Men sjuk vet jag inte om man blir av det. Snarare är det väl själva situationen som är sjuk. Jag är emellertid övertygad om att Stockholms stad hellre tar vitet på 2 miljoner än att börja lätta på lärarnas arbetsbörda. Det är en tämligen billig nota sett i förhållande till mängden arbetstimmar de kan krama ur samvetsgranna lärare som sitter och rättar febrilt på kvällar och helger utan vare sig OB eller övertid.

Med åtanke att lärare ofta har jobbiga yrkesplatser under de vanliga veckorna så blir nog ökad stress och press alldeles lagom för att jobba sig sjuk. Blir alltså inte så förvånad jag heller.

Tycker inte att man kan förminska människors stressande situation baserat på att eleverna också får mer arbetstid eller på att lärarna iaf får lön för det.

Att allt samlar sig på en gång tror jag dock lärarna har rätt så mycket påverkansmöjlighet till.

Artikeln handlar om att lärarna skulle bli sjuka av att arbeta "så mycket" vilket är lite löjligt. Sen är det många som inte får övertidsersättning, däremot kan många förhandla upp lönen pga det.

Jadu. Jag vet inte vad jag skall svara på detta, så jag upprepar väl vad jag skrev i mitt inlägg:


Med andra ord, jag håller med dig om vad du tycker i den frågan. Jag försökte inte undervisa någon i hur artikeln är skriven. Jag försökte bara nyansera bilden en aning, vilket jag tycker kan behövas rent generellt i diskussioner om läraryrket här på Flashback.


Jag vet ärligt talat inte vad jag ska svara på detta påstående heller. "OK", antar jag? Jag kan väl bidra med min egen erfarenhet:

Jag känner inte till en enda lärare som har fått övertidsersättning. Det har inte skett inom vårt kommunalförbund i alla fall, och där är vi väl nästan 250 lärare totalt i gymnasieskolan. Inte heller känner jag till något exempel där en lärare förhandlat upp lönen på grund av att han eller hon jobbar övertid.

Det vet du inget om. Jag har jobbat som kock i 20år. Ett enormt stressigt och hyfsat slitigt arbete.
Nu har jag jobbat som lärare i ett par år och kan säga att de 20 åren känndes som en semester i jämförelse. Är inte alls lika säker längre på att det är värt att fortsätta som lärare.