Jag antar att det krävs ett uppsåt för en bedrägeridom. Det är väl det polisen ska utreda? Eller skulle detta vara brottsligt även om orsaken var slarv? Vad är risken för att det här går till domstol?
De verkar ju inte helt samarbetsvilliga heller eftersom de inte krävde tillbaka några pengar innan polisanmälan och efteråt typ hävdar att det är försent i och med att ärendet har flyttats över till polisen. Vad finns det för möjligheter till uppgörelse i en sådan situation?
Jag undrar även hur stor rätt soc egentligen har att rota i ens register. Visst verkar det logiskt att de har den rätten så länge man får pengar därifrån, men hur lång tid efteråt och under vilka omständigheter? De integritetsskyddande lagarna verkar vara rätt så starka eftersom man måste skriva under en "sanningsförbindelse", som anger vilka ekonomiska förändringar man måste rapportera om, för att få bistånd. Ungefär som att man bara måste vara ärlig om man har fyllt i den. Har det någon betydelse om det pappret är giltigt? Eller kan det t o m vara olagligt att granska en person som inte har fyllt i den, typ "jag upptäckte att han försökte lura mig när jag olovligen bröt mig in hans brevlåda"? Är det riskabelt att ta upp det under förhöret?
Eller mer generellt; är det bättre att framstå som slarvig/okunnig eller som noggrann/påläst? Om man följer sanningsförbindelsen bokstavligt verkar det ju som om jag är oskyldig. Men å andra sidan kanske det ökar risken för att det framstår som planerat?