Vill göra slut, hon vill inte...

Hej FB. Jag ska förklara så enkelt jag kan: jag är ganska nyligen fyllda 18 och har haft en flickvän i snart två år. I början så var jag väldigt glad över att ha tjej, hade haft en usel flickvän innan, så det kändes bra. Efter ca ett halvår så kände jag att jag var trött på henne, men det gick över och jag kände mig glad igen. Sen efter ca tio månader så var jag åter igen ganska trött, men nu på hennes problem som jag fick handskas med (t.ex. familjen). Vi tog oss igenom det och jag stärkte hennes dåliga självförtroende. Det är vad hon säger i alla fall.

Under sommaren så träffades vi väldigt mycket, vilket gjorde mig otroligt trött på henne. Vi träffades konstant i två veckor och jag kände hur det blev jobbigare och jobbigare att vara ihop. Hon är en sån där tjej som skulle kunna träffas 24/7, men jag behöver stora utrymmen ensamtid. Jag hade dock inte tankarna på att göra slut, för jag kände att det var kul med förhållande just då.

Efter sommaren så har jag bara känt att det har gått utför. Jag har tröttnat mer och mer, varje dag som går så vill jag göra slut mer än dagen innan. Jag tog upp det med henne, hon blev jätteledsen och jag förklarade att jag är trött på förhållandet. Dagen efter så var allt som vanligt, så jag vet inte hur stor impact det gav på henne... Jag tog upp det igen, denna gång så fick jag lite mer respons från henne och hon frågade om jag ville göra slut. Jag sa då nej, fast jag egentligen menade ja. Jag tog upp det en tredje gång, denna gång så ville jag verkligen inget annat än att göra slut. Men jag fegade ur och tänkte på hur dåligt hon skulle må utan mig, vilket gjorde att jag inte gjorde slut. Hon vet om att jag är trött, att jag inte ens vill ha ett förhållande. Jag har tänkt att fråga henne om hon verkligen vill vara ihop med mig om jag inte ens vill, men jag hittar aldrig ett bra läge. Varje gång som jag försöker ta upp det, så blir hon jätteledsen, jag förklarar hur det ligger till och dagen efter så kan jag inte ta upp det igen precis. Då har hon förträngt det och vill ha det som vanligt igen.

Jag vill verkligen vara fri, ni vet, leva livet som ung när man ändå har chansen. Två år med samma tjej är segt, det finns så mycket annat att uppleva nu som jag inte kommer kunna göra när jag är äldre. Ni på FB vet nog hur jag menar.

Vad hade ni gjort?

Det fungerar inte som hon vill, om en part inte samtycker, finns inget 'förhållande'.

Det är sant, svårt att verkställa bara känns det som. Vi har ett förhållande för hennes skull nu, har varit så ett tag nu.

Det är nog bara till att göra det, kompis! Ett "bra läge" existerar inte. Du ska nog tänka över lite vad du vill ha sagt, hur du ska lägga upp det på ett sätt som gör det så enkelt som möjligt att bara gå därifrån sen. Se till att verkligen klargöra att det är över mellan er, så att hon inte får några falska förhoppningar.

Du behöver lära dej att fitta är inte godare på andra sidan. Kan du umgås med henne utan att få spel för en dag så kan det vara rätt. Ta en runk, säg att du vill pausa, rör inte andra flickor, runka frekvent, träffa henne igen, blir du sugen, när du är nyrunkad är hon "it". Typ...

Nää, men det är en svår gång, att hitta nån och stå ut med nån. Jag misstänker att du kanske inte står ut med nån så intensivt. Föräldrar lär du klara i nån dag, syskon i en vecka, nära killpolare (försök sätta i samma kontext, ni äter ihop, klär er ihop, badar ihop, sover ihop) och se om du klarar så länge med NÅGON människa.

Du är 18 år och har hela livet framför dig, funkar det inte så funkar det inte tyvärr. Dags att köpa sig ett par nya skor och gå vidare.

Jag står inte ut med människor så mycket, nej. Föräldrar går bra, killkompis (endast en som jag kan tänka mig) skulle jag nog kunna bo med ett tag i alla fall. Det är inte så nära inpå, man kan ändå göra vad man vill och ragga på vem man vill utan att något säger stopp. Låter omoget, men man blir galen efter ett långt förhållande.

Nu bor inte jag och tjejen tillsammans, och ändå så tröttnar jag. Efter en natt så vill jag bara vara själv ett tag.


Det största problemet är mig själv, jag vet inte ens vad jag vill. Jag vill inte göra henne ledsen, jag har ändå spenderat nästan två år med henne och vi har upplevt mycket tillsammans. Jag har hjälpt henne och funnits där, likaså hon. Jag skulle kunna vara jättebra vän med henne, men hon skulle aldrig sluta älska mig känns det som. Min anledning till att jag vill göra slut är inte på grund av henne egentligen, utan att vara i ett förhållande (bunden, ofri) och att jag själv känner att jag inte har känslor. Det känns mer taskigt att vara tillsammans med henne utan att jag känner henne, än att göra slut ibland. Göra slut är jobbigt första veckan för henne, men efter det så måste hon ju rycka upp sig.

Det är omöjligt att veta just nu, jag mår dåligt hur jag tänker på det. Göra slut = ont i magen. Vara ihop ännu längre = ont i magen...

Tycker du det att det är droppen. Du vill inte såra henne, men du vill inte vara med henne. Gör då slut, för att om du är med henne och du inte vill egentligen, då förstör du ju henne ännu mer.


Men om du lyckas få en paus, och det avståndet du vill, och får tid till att tänka och kommer då fram till att du älskar henne lite. Ja ta då att var tillsammans med henne fast under bättre omständigheter.

Det är så jag tänker, det är värre för henne att få veta i efterhand att jag var tillsammans för hennes skull, än att jag gör slut.

Jag tror nog bara att det skulle bli jobbigt. Se henne i skolan utan att prata, hon går runt ovetande, jag har bara "SLUT" i tankarna medan hon har förhoppningar om att jag kommer säga att jag vill fortsätta. Vi har aldrig gjort slut som många andra gör, det känns så dramatiskt allting. Om inte hon hade tagit det så fruktansvärt dåligt, så hade jag kunnat göra slut lättare. Eller om hon samtyckte med mig. Att göra slut känns som en av de värsta sakerna man kan göra, för stunden. Men i efterhand så kommer nog både hon och jag kanske uppskatta det.

Jag känner nu att jag ofta är otrevlig mot henne för att jag är så trött på henne, jag är liksom elak omedvetet.

Måste du verkligen fråga vad du ska göra?

Vilket råd hade du gett till en kompis i samma sits?

"Nej fortsätt att vara ihop med en tjej du inte vill vara ihop med och missa en massa saker du vill göra i livet, gift dig med henne och skaffa ungar, så att hon inte blir ledsen" ?

Seriöst, snart dags att införa en 20 årsgräns på Flashback. Någonting måste göras, alla dumma och IQ befriade människor går mig på nerverna.

Varför är du så dum människa? Vad gick fel?

Du har tröttnat och vill göra slut, men du gör inte slut därför att...? Hon skulle bli ledsen?

NO SHIT RETARD, sen när har någon jublat över att bli dumpad?!

Men allvarligt? Dumpa henne då?