Ställ era random astronomifrågor

Häftigt. Hur länge kan Jorden åka runt i rymden så där då? Den borde väl förmultna till slut eller? Vad händer om den till slut når en stjärnas gravitationsfält, skulle den hamna i omlopp av den stjärnan då?

Btw awesome tråd Giorgi. Dyker ofta upp konstiga undringar för mig som jag inte hittar någon tråd att ställa dem i så då har jag struntat i det ibland.

Fick inget svar och upprepar därför min fråga.

Enligt fysiker kan inte materia accelereras upp till ljusets hastighet.

E = mc²ɣ = mc²1∕√(1-v²/c²)

Om v = c så blir funktionen odefinierbar, du kan inte dela någonting med noll.

Ibland så får man ta och svara med en wiki-länk, kan verka som ett lat svar, men läs http://en.wikipedia.org/wiki/Big_crunch först och återkom om du har några följdfrågor.

Du gjorde en "Puff".
Man får göra så!

kul att se att det finns en liknande teori

jag kanske återkommer med frågor när jag har begrundat texten ett tag, illustrationen påminner om modellen jag byggde i mitt huvud som liten för så många år sedan.

tack för svar

Skulle det vara möjligt att flytta månens position närmare Jorden? Om tex ett rymdfärja åker till månen med en tjock och stark kedja efter sig som går ända tillbaka till Jorden. Vid månen så lindar dem runt kedjan ett varv runt månen och sen använder man kraftfulla maskiner på Jorden för att veva in kedjan?

Det är väl knappast nån som vet vad gravitation EGENTLIGEN är. Man har letat efter Gravitoner tror jag men inte hittat en enda vad jag förstår, eller..

Du duger utmärkt som svarare.

Angående astronomi & astrologi: Så den ena är falskt och den andra sann? Jo, det är svaret man alltid får när man frågar. Trådens masterstudent i astrofysik menar dock att astrologi är grunden till astronomi.

Ett teori såsom kan ju även astronomin behandla. Gör det astronomin falsk? Vari ligger väsenskildheten dem emellan? Att astronomi bara kan dra slutsatser medelst modernt vetenskapliga metoder? Ja, det är väl det skillnaden bör bestå i.

Om man tar en astrologisk pryl, såsom att de österländska stjärntydarna som beskrivs i nya testamentet i samband med Jesus födelse visste att en kung skulle födas, och överför den grejen till astronomin och behandlar den med dess metoder, då har väl astronomin inte vips blivit till astrologi? Det är väl en fråga om metod, inte innehåll. Stjärnor, planeter och händelser i rymden är väl med alla mått mätt frågor för astrofysiken? Om man angående stjärnor, planeter och rymden gör vissa hävdanden ,som i visas tyckande skulle kunna höra till astrologisk tradition, då kan väl astronomin bereda klargöranden i sannfärdighetsfrågan angående dessa hävdanden utan att för den skull skifta skepnad till pseudovetenskap? Det är alltså inte innehåll utan metod som distingerar.


Pudelns kärna är alltså inte vad det handlar om som är frågan utan vilka metoder som brukas.


Ja, det är väl detta det handlar om. Den är pseudo, vid sidan om - vid sidan om vetenskapen då i det här fallet. Jag tycker ändock att distinktionen dem emellan är luddig, för att inte säga lite smått icke existerande. Det som skiljer dem, förutom då detta redan nämnda med det vetenskapliga, är ju bara vaga, subjektiva ting såsom tradition och acceptans. Dock ej innehåll, eller? Kan man bestämma och definiera ting som hör till astronomi men inte till astrologi? Att är väl ändå inget esoteriskt? Månen och solen påverkar ju massor hela tiden.

Det som då sammanfattningsvis skiljer dom åt torde väl då vara detta att astronomin med nödvändighet , i egenskap av sin vetenskaplighet, måste producera just ett vetenskapligt svar till skillnad mot astrologin som i egenskap av sin icke reglerade, icke akademisk-vetenskapliga och ej institutionaliserade karaktär skulle kunna utmynna i ...ja, precis lite vad som helst. Det beror liksom på.

Stil och form skiljer dom åt, även samhälelig acceptans. Men inte innehåll och inte nödvändigtvis riktighet, ty hur kan vi veta riktigheten om den inte har prövats? Om om riktigheten nu i vissa påståenden har prövas inom astronomin så har de ju också i samma stund implementeras i astronomin.

Kan man pröva astrologin som sådan? Nej, det låter sig inte göras - bara enskilda delar. För detta måste den bestämmas. Hur ska den prövas som helhet? Vilka upprepade experiment ska den uppvisas fallera i? Presentera frågeställningen och den tänkta kontrollerade studien och så får vi se vad utfallet blir.

Vi kan ju inte vara synska och på förhand veta svaret, eller? Om det nu har prövats enligt empirins alla regler så har vi väl bara torrt att konstatera att det har visats sig stämma eller icke stämma. Moraliseringar såsom invektiv över astrologin hör väl inte till saken?

Kvantfysiken lär oss att vi visst kan vara vad vi kallar synska (rätta mig om jag har fel). Kan man supa in all den moderna världens vetskap och samtidigt avfärda vissa fenomen som humbug? Går det inte en liten gnutta tvivel på sin egen förmåga på var tionde bok man tuggar i sig?

Personligen så tror jag visst att de österländska stjärntydarna som beskrivs i evangeliet såg en stjärna och helt riktigt drog slutsatsen att en kung hade fötts. Det är inte dugg humbugg om man frågar mig.

Frågor/kommentarer på detta?

Med vänlig hälsning,

wilmington

Tack för svar. Skrev lite till Bitsocker om distinktionen astronomi och astrologi emellan så jag behöver väl inte upprepa mig här en gång till.

För liten säger du (angående stenbumlingen). Vart går gränsen för att om möjligt upptäcka då? 25 m i diameter? 30? Uppenbarligen över 17 i alla fall.

Gravitation är ett rätt knepigt fenomen, roligt att tänka på det ur olika vinklar. Vi vet ju hur gravitation beter/yttrar sig iaf. Jag är långt ifrån kunnig i dessa frågor, mycket nyfiken bara

Lärorikt med dessa trådar, Puff, Giorgi och många andra har helt klart livat upp denna forumdel!

Då undrar jag vidare: Vet verkligen fysiker vilka lagar som råder
i ett svart hål (innanför Schwarzschildradien)?
Jag "känner till" Hawkingsstrålningen, även om det var länge sen jag
läste om den (i populärvetenskapligt sammanhang).