Ställ era random astronomifrågor

Man ska vara öppen för de förklaringar som är bra! Det är därför man har den vetenskapliga metoden, för att avgöra vilka som är bra och vilka som är dåliga. Inom vetenskapen finns det inget utrymme för dåliga förklaringar. Dåliga förklaringar sågas vid fotknölarna och slängs ut med soporna så snabbt det bara går!

Däremot kan man byta förklaringsmodell, men bara till en som är bättre än den man redan hade! Men det är en helt annan sak...

edit: så med andra ord: var inte öppen för alla förklaringar! Diskriminera på kvalitet med hjälp av den vetenskapliga metoden!

Visst är det så. Men det är lite övermodigt att tro att vi har de rätta förklaringsmodellerna just idag.
Ju mer vi utforskar verkligheten ju mer inser vi hur komplex den är.
På kvantnivå visas det ju att vi kan påverka fotoner bara genom att observera dem.
Tänk på dubbelspaltexperimentet.

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5g-partikeldualitet

Testa att läsa dessa två inlägg om expansionen, börja med den första.
Endimensionell analogi: https://www.flashback.org/sp26988980
Tvådimensionell analogi: https://www.flashback.org/sp41630025

(Frågan har nämligen besvarats många gånger här och nu är jag lite lat.)

Ok, har gjort en liten förklarande bild här: http://oi44.tinypic.com/2z7367t.jpg
Först och främst börjar vi med det ovanför den vita linjen, för att förklara bilden.
Först har vi state 1, som vi kallar s1, som jag representerat med blåa prickar.
Sen har vi state 2, som vi kallar s2, som jag representerat med röda prickar.
Till sist har vi mittpunkten, som jag kallar m och har representerat med en gul prick.
Som du kan se så har det expanderat mellan s1 och s2 (det här kan alltså vara ett universum, en brödlimpa med russin, en ballong eller vad som helst som expanderar)


Ovanför strecket så ser du att jag kan definiera en mittpunkt, både före och efter expansion utan problem. Bara mittemellan dem fyra prickarna i mitten. Men anledningen till att det är så lätt att definiera det, är för att vi kan se kanterna. Vi kan se att "universum" är 6 prickar brett och 6 prickar högt, därför hamnar mittpunkten mellan prick 3 och 4 både horisontellt och vertikalt (nu är det inte så här lätt att mäta i riktiga universum, men det funkar för jämförelsen).
För det riktiga universum stämmer inte det här, vi kan först och främst inte se några kanter och för det andra så finns dem troligtvis inte. I universum finns allting, så då finns det inte en kant mot någonting annat nånstans liksom.

Det man kan göra i riktiga universum, för att försöka definiera en mittpunkt, är som jag har gjort under det vita strecket. Genom att lägga den expanderade bilden över den ickeexpanderade, så kan jag välja vilken prick jag vill utgå från som "utsiktspunkt". Eftersom den position du är på inte kommer expandera ifrån dig, för det är ju där du är.
Som du kan se på dem två bilderna under strecket, så blir expansionen runt omkring punkten man väljer likformig. Dem närmsta punkterna har expanderat stäckan x, dem som ligger dubbelt så långt bort har expanderat 2x och dem som ligger tre gånger så långt bort har expanderat 3x. Detta stämmer vilken punkt man än väljer.

Därav kan man säga att det:
1. finns ingen mittpunkt i universum
eller
2. alla punkter är mittpunkten utav universum

Och båda är korrekta

Hoppas det här vart sammanhängande nu.

Grejen är dock, att allt började i samma punkt. När du kollar mot Big Bang så kollar du också bakåt i tiden, och när du kollar på den punkten på tidsaxeln där Big Bang inträffar så är hela (dagens) universums volym i denna punkten. Sen eftersom att vi aldrig kan se utanför våran ljuskon så kan vi aldrig se vad som var utanför den punkten.


Nästan alla (99%) håller med om att Big Bang har inträffat, dvs. att universum har varit i en punkt och sedan expanderat. Men hur universum har utvecklats och dess historia är folk oense om, men den rådande kosmologiska paradigmen är Lambda-CDM och Inflationsteori.

Sen kan jag säga att det är få vetenskapliga teorier som har haft lika mycket statistik och experimentella bevis bakom sig som Big Bang-teorin har.

Okej är alldeles för onykter för att ge mig in på det ni sagt (är dock evigt tacksam för att ni ens lägger ner tid på att förklara för mig). Kommer sätta mig in i det imorgon!
Såg precis en dokumentär på 2:an från vetenskapens värld; "Svenskt vetenskapsmagasin från 2013. Finns verkligheten på riktigt? "
På slutet så var det mycket snack om att universum samt verkligheten endast är mattematik, direkt började jag tänka då om mittpunkten var ett nummer så kan man ta 100-0, vi får mittpunkten 50 men samtidigt kan man då ta 1545-0(om det nu är universum) och då får vi ett annat tal, vi kan även ta 19043-(-234902) så får vi ännu ett annat tal om universum mittpunkt. Tänkte då vad är mitten på allting? ∞! Oändlighet!
Är allting i universum ∞? Vi har oändligt med materia, energi, gravitation, hänger ni med på hur jag menar? Är inte bra på det skriftliga men hoppas någon av er hänger med ialf .
Är det simpla svaret på allting som var, varit och någonsin kommer vara ∞?
Dom snackade mycket om verkligheten i universum och att det kan vara ett hologram, ser psyket som ett hologram men även det är ju oändligt? Finns inga gränser i mitt huvud så varför ska det finnas i universum?

Kanske är helt fel tråd att gå in på angående det här, kanske borde hitta någon hippie tråd

Edit; menar då att även bigbang är oändlig, det kom från alla punkter och är påväg överallt, samtidigt som det sker i all oändlighet!

Mitt tips här... Kom tillbaks i nyktert tillstånd och läs alla svaren du fått, så har du nog en övergripande bild

Expanderade säger du. Det pågår väl fortfarande enligt gängse förklarinsmodeller. Jag skulle uppskatta en komentar på min tidigare fråga om det kanske faktiskt är en kompression vi befinner oss i...

Universum har expanderat sedan begynnelsen (13.8 miljarder år) och gör det fortfarande. I början dominerades universum av materia, och expansionen bromsades sakta in av gravitationen. Men fram till för bara 5 miljarder år sedan har expansionen accelererat.

De galaxer som befinner sig långt borta, rör sig från oss snabbare än galaxer som är närmare. Ljuset rödförskjuts pga expansionen som drar ut våglängden. Om universum skulle vara på gång att kollapsa, skulle majoriteten av galaxernas ljus blågörskjutas.

Mycket intressant! Vad tusan fick expansionen att plötsligt börja tillta/accelerera?
Något bör ju ha hänt, för dryga 8 miljarder år sen (?)
Var det någon "gravitationvall/gräns" som passerades? (om du förstår hur jag menar).

Det torde väl finnas teorier om detta?

Edit: Tack för resten, för dina kunniga, enkelt och trevligt skrivna inlägg här i tråden.

Jo jag vet. Typ... Min fråga svarade du dock inte på. Hur vet man att expansionen vi upplever faktiskt inte är en kompression mot något som skulle kunna vara centrum?

Edit: Den uteblivna blåförskjutningen beror på ökad acceleration i min tanke.

Någon får väl rätta mig, men vad jag förstår så var det väl då som mörk energi började dominera, alltså den övervann materians gravitation?