Hur känns det att bli gammal?

Jag är i nedre 20-årsåldern och trots att jag är av åsikten att åldern bara är en siffra, har jag sedan något år tillbaka börjat erfara ett större obehag inför att åldras Att ens kropp och yttre sakta men säkert förfaller, att man blir fysiskt inkapabel att göra sådant man klarat tidigare och får värk, att andra människor kommer att se på en och bemöta en på ett annat vis och förvänta sig att man ska bete sig på ett särskilt sätt, bara för man är äldre. Men framförallt är jag nog rädd för att man ska känna att man inte har gjort det man velat göra och drömt om, att man kommer att ångra hur man levt sitt liv...

Hur är det att bli äldre? Vilken ålder har ditt "inre" jag? (folk jag pratat med menar att de känner sig som 25-30, men i en åldrad kropp) Vad är det värsta, respektive bästa, med att komma upp i en högre ålder? Har du kommit till några insikter du önskat att du haft som yngre? Vilken period av ditt liv uppskattade du mest? Ångrar du något med hur du har levt ditt liv? Blir du attraherad av personer i din ålder? (kan tyckas vara en dum fråga... men undrar över detta) Har dina preferenser/intressen/uppfattningar ändrats mycket sedan du var ung? (kan t ex inte föreställa mig att jag kommer sluta gilla Eminem bara för att jag levt lite längre...)

Jag vänder mig till alla som vill svara på eller kommentera frågeställningarna, ni kan svara på det ni känner för eller skriva om annat som känns relevant. Vill nog egentligen bara försöka förstå mig på åldrandet och få era versioner av det hela, är tacksam för alla svar!

För mig innerbär ålderdom vishet, och i mitt fall trygghet. Jag blir mer komfortabel i min relation till mig själv och mina uttalanden. När jag var en yngre förmåga för ett antal år sedan så var min självövertygelse mindre. Så på ett sätt är väl ålderdom och den insikten innebörden av självmanipulation i normativ mening.

Gällande att ångra saker ser jag det som problematiskt, givetvis, pressat av etiska regler så är det betingat att tycka, likt som jag, att man gjort beklakliga handlingar. Men då det format mig, som människa och karaktär så är det svårt att argumentera mot, med förutsättningen att man är bekväm i sin nutida person. Alltså blir åldern en egen illusion av ens egen perception, till viss del.

För min del innebär åldern värk i kroppen och att man somnar i soffan efter två glas vin på Fredagskvällen istället för att ränna runt på krogen.

Det är helt ok faktiskt. "Youth is wasted on the young."

En fördel om du är i ung ålder är att du nu skaffar dig en bra utbildning och ett välbetalt jobb. Med flitigt sparande så kommer du ju att ha mer pengar när du blir äldre och det kommer du att ha glädje av. Hellre gammal, med krämpor, och rik än dito och fattig...

Sen kan du ju passa på att göra en massa saker nu när du är ung så slipper du ångra det sen, när du kanske inte kan.

Sa mannen som talade i klyschor.

Hur är det att bli äldre?
Det är helt ok att bli äldre. Jag är 34 men varken jag eller någon annan ser några direkta fysiska förändringar än. Känner mig mer avslappnad och har ett sundare perspektiv på nåt vis. Hetsar inte upp mig över skitsaker längre och bryr mig inte så mycket om vad folk tycker.

Vilken ålder har ditt "inre" jag?
34 år skulle jag tro... känns som jag hunnit med massor av saker men som att jag fortfarande har en massa energi kvar.

Vad är det värsta, respektive bästa, med att komma upp i en högre ålder?
Värsta... det vete fan. Kommer inte på något just nu. Det bästa är dock att jag fortfarande kan ligga med tjejer i 20-årsåldern och att jag vet en jävla massa saker som jag inte visste när jag själv var 20.

Har du kommit till några insikter du önskat att du haft som yngre?
Massor... hela tiden.

Vilken period av ditt liv uppskattade du mest?
Efter att jag fyllt 30 började livet bli riktigt bra. Inte direkt ekonomiskt eller karriärmässigt, men själsligt och mentalt.

Ångrar du något med hur du har levt ditt liv?
Ångrar lite grann att jag inte ordnade bättre betyg i gymnasiet. Tog lite tid att fixa det i efterhand, men när man är i den åldern är man ju ganska dum i huvudet...

Blir du attraherad av personer i din ålder?
Ja, men kanske oftare tjejer i sena 20-årsåldern. Det har dock att göra med att många tjejer som är 30+ är rätt fokuserade på att avla barn och jag har redan ynglat av mig en gång... det räcker bra.

Har dina preferenser/intressen/uppfattningar ändrats mycket sedan du var ung? (kan t ex inte föreställa mig att jag kommer sluta gilla Eminem bara för att jag levt lite längre...)
På vissa områden så visst, men jag skulle säga att de snarare utvecklats än förändrats i de flesta fall. Jag gillar fortfarande musik som jag lyssnade på på 90-talet och det kommer säkert du också att göra...

Hm... är visst lite pratsjuk. Skyller på rökat

Det var ju själve fan, varför tycker du jag talar i klyschor? Förföljer du mig eller?

Ps: Jag skrattar hela vägen till banken! Ds.

Hur kan du inte se att du talar i klyschor? Det är inte svårt att missa för en halvintelligent människa?

Ps: "Här kommer en annan klyscha".

För dom flesta leker livet när man är 20 och sedan så blir det jobbigare och jobbigare ju äldre man blir.

För mig har det varit tvärtom. Jag är 61 och trivs bättre med livet än jag någonsin gjort. Hade det besvärligt som ung men det har sakta men säkert blivit bättre och bättre. Känner mig väldans stolt över att jag lyckats med det.

det är gött att bli äldre, mindre sexdrift så man kan faktiskt tänka på saker, man blir trygg i sig själv

Anser du även att gamla visdomsord = klyschor? Det finns mycket sanning i dessa, mer än man tror.

Du behöver inte cirkulera utan bara svara.