Skillnad på federation o kommuner

Vad skiljer sig egentligen från ett svensk kommunalt styre till en federation? Förutom att våra kommuner inte kan stifta lagar. Det är den enda skillnaden vad jag får i huvudet. Någon som vet mer?

Staterna kan fatta egna lagar (vilket är en väldigt stor grej), bestämma egna skatter osv. Makten flyttas från Stockholms riksdag ut i landet.

Nu har ju kommuner också skatter annars känt som kommunalskatt.

Till TS:

En federation är en politisk union. En union mellan fristående delstater eller länder. En enhetsstat som Sverige, Finland, Norge, Danmark, Frankrike etc. har en mycket mer centraliserad maktstruktur.

Exempelvis så har riksdagen i Sverige rätten att lagstifta, och alla lagar stiftade av riksdagen måste följas av samtliga av landets län, landsting och kommuner. Kommunerna har kommunalskatt och lite mindre rättigheter som de kan styra och ställa över. Men i grunden så är makten centraliserad. I en federation så har delstaterna eller förbundsländer rätten att själv stifta lagar som gäller inom dess gränser i en mycket högre utsträckning än i en enhetsstat. Men samtidigt så flyttar man en hel del beslutande till federal nivå, såsom utrikespolitik etc.

Sedan så har varje federation olika sammansättning, men i grunden så bygger de på en konstitution som stipulerar gällande regler för unionen. Och varför har man då det? Jo, här kommer de olika statsskicken
in. Många pratar om USA som en demokrati, men faktum är att det inte är det, och har aldrig varit det heller. Det är en Republik, precis som Finland och mig veterligen alla andra länder som inte är diktaturer eller konstitutionella monarkier så som Sverige.

Republiken styrs av en konstitution. Konstitutionen är en sammansättning av regler som väger tyngre än en vanlig folkomröstning. Tanken är att folket skall kunna ändra på dessa regler, men oftast så har man gjort det såpass omständligt att ändra på denna för att säkerställa att inga förhastade slutsatser görs. Exempelvis i USA så krävs att båda husen röstar igenom ett förslag av förändring av konstitutionen med minst två tredjedelar av rösterna i vardera hus. Om förslaget godkänns så blir den inte gällande förrän tre fjärdedelar av samtliga delstater ratificerat förändringen.

Syftet med en Republik är att skydda minoriteten från massans förtryck. Och denna konstitution stipulerar oftast de regler och rättigheter som enskilda stater eller unionsländer har inom federationen.

Så för att förenkla mitt svar: Kommuner har mycket mindre rättigheter att stifta lagar etc. än en delstat.

Jag hoppas att det blev lite tydligare

Din fråga kan lätt låta enkel, men den är faktisk rätt mycket mer komplicerad att besvara än man tror

Sedan skall vi inte glömma att delstater oftast är indelade i kommuner, exempelvis counties i USA.

En federation består av självständiga stater som gemensamt beslutat bilda en federal nivå (=federalstat). De självständiga staterna blir då delstater i federationen som har två beslutsnivåer: federalstatlig och delstatlig. Konstitutionen eller grundlagen, som staterna skrev på när federationen bildades, beskriver vad federalstaten och delstaterna har för befogenheter. Se USA där det är väldigt viktigt vad federalstaten och delstaterna får göra enligt konstitutionen vilket skapar konflikter som Högsta domstolen får avgöra.

Sverige är ingen federation utan en enhetsstat. Det betyder att kommunerna inte är delstater och att de därför saknar verklig självständighet. Kommunerna är statens förlängda arm förenklat sett. Vad kommunerna får och inte får göra är upp till staten dvs riksdagen. Staten kan inte bara bestämma över kommunerna utan dessutom upplösa och skapa nya kommuner, ge dem nya uppgifter osv osv. I en federation kan federalstaten inte köra över delstaterna på ett sätt som strider mot konstitutionen, och federalstaten kan inte upplösa delstaterna eller ändra på dem. Till skillnad från svenska kommuner är amerikanska delstater självständiga med egna lagar och grundlagar. Blir det en konflikt mellan federalstaten och en delstat så är det vad som står i konstitutionen som avgör vem som har rätt.

Tänk såhär: i en federation som USA har (del)staterna frivilligt gett ifrån sig delar av sin makt till federalstaten. I en enhetsstat som Sverige är det staten som gett makt till kommunerna. Svenska staten och kommunerna delar inte på makten (det ser bara ut så), medan USAs federalstat och delstater gör det.

???
Republik och demokrati är inte motsatser, finns gott om republiker som är demokratiska, exvis USA och Finland, precis som det finns republiker som inte är demokratiska som Nordkorea, Kina och Burma.
En republik är helt enkelt en stat där statschefsposten inte är ärftligt. Kan alltså vara en demokrati eller en diktatur, hur konstitutionen är utformad och reglerna hur den kan ändras har heller inget med definitionen av begreppet republik.



För att försöka svara på TS´fråga så är detta med lagstiftningsmakten och beskattning centralt.

Svenska kommuner har visserligen rätt att själva bestämma hur stor inkomstskatt de skall ta ut, men samtidigt så specificerar staten genom kommunallagen detaljerat vilken service en kommun är skyldig att ge sina innevånare och vilka avgifter (om några) de får ta för dessa tjänster. Detta kombinerat med kommunala utjämningen gör att kommunalskatterna inte kan variera så mycket över landet.

Lägg därtill att kommunerna är beroende av statliga bidrag, c:a 85 miljarder senaste året. Detta eftersom det finns en obalans i vilka skattefinansierade verksamheter som primärkommunerna är ålagda att utföra och rätten att ta ut skatt som är centraliserad.

Håller med leprasjukling. Demokratier kan vara republiker och tvärtom. En republik är ett statsskick. Sverige och Finland är i princip lika demokratiska (om man utgår från definitionen av liberal demokrati) men de har olika statsskick. I det amerikanska fallet ogillade grundlagsförfattarna demokrati eftersom de förknippade det med pöbelvälde och de fruktade att om alla invånare fick rösträtt så skulle äganderätten röstas bort eftersom de fattiga var fler. John Stuart Mill hade samma farhågor, och var därför motståndare till en alltför omfattande demokrati samtidigt som har var för en stark rättsstat. Numera är demokrati och rättsstat i praktiken synonyma med varandra så föreställningen att det skulle finnas någon direkt motsättning mellan demokrati och republik är felaktig, de är fullt kompatibla med varandra.

Demokrati är per definition ett statsskick: http://en.wikipedia.org/wiki/Form_of_government#Forms_of_government

Det är detta som är problemet. Folk förstår inte skillnaden mellan demokrati och republik.


Republik och Demokrati är två helt skilda statsskick. Skillnaden beskrev jag i mitt tidigare inlägg. Folk har bara fått för sig att använda ordet demokrati så fort folk har rätten att rösta. Inte gör svensk samhällslära i skolorna någon större nytta heller i att ändra på detta verkar det som.

Du måste se skillnad på rösträtt, rättvisa val, politisk stabilitet och statsskick. Demokrati, Republik, Anarki, Monarki eller Oligarki är olika statsskick. Även om de flesta statsskicken har någon form av röstning eller liknande, så gör de inte dessa till demokratier. Mig veterligen är det enda landet med närmast demokrati som statsskick Schweiz, som har direkt demokrati men är en förbundsrepublik.