2013-02-02, 17:20
  #25
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Fjodorov
Jag trodde det var underfrsttt att myten om de lata ungdomarna enbart gllde de svenska. Blattarna enligt regimmedias problemformulering befinner sig i utanfrskap och upplever strukturell rasism p arbetsmarknaden, aldrig att man skulle kalla dessa lata.


Enligt Alliansen och kommunisterna r ju ven dessa Svenska, eller fanns det vi och dom? Det finns helt enkelt inga jobb. Sen finns det heller inga pengar att anstlla folk fr, eftersom utsugarstaten prioriterar blattarna framfr svenskarna, s det r VI som utstts fr strukturell rasism, men det fattar ju f.

Anstlla en nysnensk som stdar/diskar/bygger/lagar mat etc. och betala 6000 Kr. eller en Svensk och betala 25 000 Kr?
Citera
2013-02-02, 17:57
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Fast det dr handlar ju mer om att brfretagen hellre anstller utlndsk arbetskraft som tvingas arbeta hrdare och till lgre ln. Detsamma gller fr skogsplanteringen.
Vilka brfretag?
Vilka anstllningar?

Det finns uppkpare och de kper det som levereras. Per kilo.
Vem som helst kan g ut i skogen, plocka br och slja till den uppkpare som betalar bst. http://www.barkopes.se/

Var har du ftt det du skriver ifrn?
Det fr mig att undra om du r hjrntvttad eller medvetet och avsiktligen sprider desinformation.
Citera
2013-02-02, 18:47
  #27
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Det handlar alltid om vem som har tolkningsfretrdet och sjlvklart r det tacksamt fr de redan etablerade att skylla p nya generationer att de r lata. Sanningen r dock att dagens unga har ftt det otroligt mycket smre n tidigare generationer med tanke p bostad & jobbmjligheter. Detta r ett val som tidigare generationer har gjort fr att frbttra sin egen situation och kommit undan med.

Ja bostadsmarknaden r minst sagt horribel och begrnsar i hg grad folks frmga att frflytta sig och ta jobb p andra orter n dr de bor.

"Under 2011 frdigstlldes bara cirka 20 000 bostder "
http://www.scb.se/Pages/Article____337280.aspx

"Sveriges befolkning kade med knappt 75 000 personer under 2010"
http://www.boverket.se/Global/Webbok...-2011-2012.pdf

Hllbar utveckling?
Citera
2013-02-02, 21:46
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Vilka brfretag?
Vilka anstllningar?

Det finns uppkpare och de kper det som levereras. Per kilo.
Vem som helst kan g ut i skogen, plocka br och slja till den uppkpare som betalar bst. http://www.barkopes.se/

Var har du ftt det du skriver ifrn?
Det fr mig att undra om du r hjrntvttad eller medvetet och avsiktligen sprider desinformation.

Blir bara trttsamt med ditt Orwellianska dravel. Det r rtt s uppenbart att utlndsk arbetskraft lockas hit och utnyttjas:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...plockarna-3157

http://www.dagensarbete.se/home/da/c..._1358779033216

Hur ska svensk ungdom kunna konkurrera p dessa villkor??
Citera
2013-02-02, 22:08
  #29
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Blir bara trttsamt med ditt Orwellianska dravel. Det r rtt s uppenbart att utlndsk arbetskraft lockas hit och utnyttjas:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...plockarna-3157

http://www.dagensarbete.se/home/da/c..._1358779033216

Hur ska svensk ungdom kunna konkurrera p dessa villkor??

Jag minns fall med Thailndska brplockare som inte fick ngon ersttning alls. Svrt att konkurrera med gratisarbete.
Citera
2013-02-02, 22:17
  #30
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SVT
Varfr odlas myten om lata ungdomar nr det enligt mig r tvrtom, det r den ldre generationen som ftt en mycket behaglig resa

Arbetsmarknaden r idag mycket mer reglerad n vad den var frr. Det innebr dels att sm fretag (r oftast sm bolag) inte alls har samma mjligheter att kra i grzoner. Ta arbeten som var ganska vanliga frr p landsort. Nr det skall skrdas grnsaker, frukter mm p somrarna var det relativt ltt fr unga att tjna extra pengar och man gjorde det oftast SVART. Idag r denna typ av arbete vldigt svr att f personal till och vad beror det p? Hade unga frr i tiden utfrt samma arbete om de behvt betala skatt? Inte en chans...

Innan krisen i brjan p 90 talet kunde i princip vilken ungdom som helst knacka p hos ngra fretag. Fick man inte napp p frsta s behvdes det inte speciellt mnga frsk innan man hade ett arbete. Det fanns gott om arbeten som var ganska enkla eller man kunde brja enkelt och arbeta sig upp genom att lra nya saker och ta p sig svrare uppgifter. I industrin har dessa enkla jobb minskat, dremot har de tillkommit en hel del enkla arbete i tjnstesektorn men det r oftast inom fretag dr alla jobben r enkla. Man kan inte jobba sig uppt och f en slags utbildning inom fretaget.

Kontrollen av fretag r mycket tuffare idag jmfrt med frr i tiden s de mste skrpa sig ven om de kanske skulle vilja hjlpa ngon. Gissningsvis r det smst kontroll inom staten, det som frr i tiden var de som hade bst koll.

Utver hur arbetslivet frndrats s r bostadsmarknaden en katastrof fr unga. Bostder har kanske aldrig varit ngon av styrkorna i Sverige. Men idag, finns det ngot annat land med smre bostadsmarknad?

Varfr odlas d myten om lata ungdomar? Vart kommer den ifrn

Fr att mnga unga struntar i karrir och festar, reser och bara driver runt. 40-talisterna blev klara med sina utbildningar nr de var 25. Dagens ungdomar r ver 30. Och nr de r klara vill de nd ut och resa. Drefter drmmer de om att sl igenom i dol och bli artister.

Dremot r det svrare att vza upp i dagens Sverige men det r en helt annan frga. 80 och 90-talisternastora s dilemma r att de r lata och att de vxer upp i en svr tid.
Citera
2013-02-02, 22:57
  #31
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Blir bara trttsamt med ditt Orwellianska dravel.
Fakta och saklighet kallas det, och jag frstr att du tycker att det r jobbigt.

Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Det r rtt s uppenbart att utlndsk arbetskraft lockas hit och utnyttjas:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...plockarna-3157

http://www.dagensarbete.se/home/da/c..._1358779033216
Hittills har du inte klara av att svara p en enda frga.

Frstr du verhuvudtaget att du ska visa att brfretag anstller utlnningar till lgre lner n svenskar, fr att plocka br.

Citat:
Ursprungligen postat av Favoritgame
Hur ska svensk ungdom kunna konkurrera p dessa villkor??
Vad, dom gr ut i skogen, plockar br och sljer. Vad hindrar?

Om det inte var s att svenska ungdomar var just fr lata skulle ingen ha kommit p den ngot bisarra tanken att folk frn andra sidan jordklotet skulle komma hit och plocka. Dom stackarna ska ju betala en resa ocks.
Citera
2013-02-02, 23:01
  #32
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mike-Bored
Jag minns fall med Thailndska brplockare som inte fick ngon ersttning alls. Svrt att konkurrera med gratisarbete.
Nej. Deras bet r att dom ska kunna plocka ihop till resan och mer drtill. Lyckas dom inte med det (plockar fr lite) s fr dom naturligtvis problem. Det r en medveten risk dom tar. Hsten 2012 lr ha varit lyckosamt och dom tjnade bra (enligt den gamle slktingen).
Citera
2013-02-02, 23:19
  #33
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Fakta och saklighet kallas det, och jag frstr att du tycker att det r jobbigt.


Hittills har du inte klara av att svara p en enda frga.

Frstr du verhuvudtaget att du ska visa att brfretag anstller utlnningar till lgre lner n svenskar, fr att plocka br.


Vad, dom gr ut i skogen, plockar br och sljer. Vad hindrar?

Om det inte var s att svenska ungdomar var just fr lata skulle ingen ha kommit p den ngot bisarra tanken att folk frn andra sidan jordklotet skulle komma hit och plocka. Dom stackarna ska ju betala en resa ocks.


Den bisarra tanken gr ju liksom ut p att utnyttja fattiga mnniskor som inte fr ngon ersttning. Nu nr reglerna har skrpts s har antalet brplockare minskat och fretagen sger sjlva att bren blir dyrare.

Hade de anstllt Svenskar med kollektivavtal hade det blivit nnu dyrare. Har inget med lata svenssons att gra.
Citera
2013-02-03, 00:21
  #34
Moderator
Strix m/94s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av andrer
Se min signatur. Sverige var tidigare ett land som byggde p hgt eget-ansvar. Lga skatter och hg frihet. Denna mentalitet byggde landet, och det gllde att st p egna ben och skta sin egen situation.

Men mot slutet av 60-talet brjade de ansvarslsa generationerna komma till makten (delvis 40-tallisterna). Dessa vxte upp i en tid d man kunde hoppa av plugget vid 16 r och nd f ett bra jobb, och erhll ett av vrldens rikaste arv (ett av vrldens finaste industrier) som deras frldrar hade skapat.

Men det nya Sverige frvandlades till ett barnkalas. Eget-ansvaret existerade inte hos dessa, och de var helt beroende. Ingen skulle behva ta ansvar fr ngot. Allt var alla andras fel och allt skulle finnas tillgngligt "gratis" oavsett hur man sktte sig. Man fick sjukskriva sig som man ville, fick nstan full ln, sjukvrden var "gratis", bidragen hga. Knde man sig lite sisdr s kunde man frtidspensionera sig vid en tidig lder.

Fretagen tvingades ha 20% extra anstllda eftersom var femte var stndigt sjukskriven (man sg det som en sjlvklarhet att stndigt kunna ta ledigt genom att falskt sjukskriva sig). Man jobbade ca 30h/veckan jmfrt med dagens 40-50h! Man kunde ven ta ett s kallat "fri-r" dr staten och arbetsgivaren tvingades betala dig fr ett r d du studerade eller reste runt i vrlden. Det rika arvet frskingrades och skatterna skt i hjden. Nr sedan folket hade slut p pengar, s frvntar man sig att staten och folket skulle snka konsumtionen. Men istllet brjade man lna p framtida generationers bekostnad, det vill sga de lnade till sig konsumtion. Men detta hll inte i lngden, och d gjorde man s att man hjde arbetsgivaravgiften fr alla fdda efter 40-talet, som fick brja delvis betala kalaset. Avvecklingen av svensk industri tog fart under dessa tv rtionden. De svenska industrierna blev mycket missktta, varav nr jag pratar med ldre s sger de att industrierna idag r betydligt mer uppstyrda och serisa n vad det var frr.

Idag r situationen helt annorlunda. Bidragen r mycket tuffare, flertalet av frmnerna har frsvunnit och trots att skatterna skyhga. Folk jobbar mycket mer, mnga fr kmpa om jobben och pension r ngot dagens generationer kan glmma. Per Nuder rkade kalla 40-tallisterna fr "kttberget" offentligt. Dessa generationer (40-talet, 50-talet och delvis 60-talet) r de vrsta generationerna i svensk modern historia.

Detta r i huvudsak riktigt, och det bekrftas ocks mer eller mindre ppet av fd politiker som var med vi tiden, t ex Kjell-Olof Feldt. Han vidgr att sossarnas vettlsa ekonomiska politik saknade soliditet och var orsaken till 90-talskrisen, men ocks till varvskrisen, teko-krisen osv.
Citera
2013-02-03, 00:51
  #35
Medlem
Zeunerts avatar
Herre je vi r s lat att nr det dyker upp en arbetskamrat med fart under galoscherna s blir denne person betraktad som inte helt frisk och av ven fretaget...det r kften som gr p hgvarv i detta land.

Mnga inom fretagandet sker billigast mjligt med pipeline direkt till AF. De tar folk med olika std som de sedan gr som de tycker med och blir som oftast satta p de mest fysiskt krvande uppgifterna inom verksamheten mmm vldigt lyckat! terigen den som r smart r lat och slipper drnggrat den som r dum skall slita hrt.

Ok, summan r att ingen vill frnedra sig med att arbeta hrt eftersom att det r tecken p dumhet och ett straff.

Den naturliga utvecklingen r att eftersom att ungdomen den blir bara smartare s blir den drmed ocks latare.
Citera
2013-02-03, 01:34
  #36
Medlem
StefPhoenixs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Zeunert
Herre je vi r s lat att nr det dyker upp en arbetskamrat med fart under galoscherna s blir denne person betraktad som inte helt frisk och av ven fretaget...det r kften som gr p hgvarv i detta land.

Mnga inom fretagandet sker billigast mjligt med pipeline direkt till AF. De tar folk med olika std som de sedan gr som de tycker med och blir som oftast satta p de mest fysiskt krvande uppgifterna inom verksamheten mmm vldigt lyckat! terigen den som r smart r lat och slipper drnggrat den som r dum skall slita hrt.

Ok, summan r att ingen vill frnedra sig med att arbeta hrt eftersom att det r tecken p dumhet och ett straff.

Den naturliga utvecklingen r att eftersom att ungdomen den blir bara smartare s blir den drmed ocks latare.
Det dr r ju bara massa ljligt frenklade syllogismer. Trots den nuvarande riktningens naturliga ackretion av negativa utvecklingar s r det ndock inte i nrheten av vad som skulle kunna vara giltiga synteser. Du frnekar nyanserna inom de komplikationer som numera rder inom vrt samhlle.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in