Citat:
Ursprungligen postat av Joggeriffic
Bipolär kan leda till psykoser, absolut.
Då kommer du förmodligen få diagnosen Bipolär typ ll med psykotiska inslag.
Alternativt Schizoaffektiv, som är schizofreni med bipolära drag, eller bipolär med schizofrena drag.
Men tydligen kan man också få psykoser av borderline, men psykotiska inslag i borderline är inte i närheten lika besläktat som med:
Bipolaritet
Schizofreni.
Fråga: Tar du droger? Att använda droger kan ge dig drogutlösta psykoser som kan hålla i ett tag. Du kan ha utvecklat en känslighet för psykoser och samtidigt ha borderline.
Fråga 2:
Märker du att hallucinationerna föregås av mer djupa humörsvängningar?
Fråga 3: Kommer de i samband med insomnande eller dålig sömn? För lång tid vaken kan leda till psykoser, och man kan även få hallucinationer vid insomnande, men jag tror att ditt fall INTE är hypnagoga hallucinationer eftersom de verkar så allvarliga.
Slutsats: Jag skulle satsa mina pengar på Bipolär med psykotiska inslag.
Tack för ett bra och snabbt svar. Sitter så här halvt/helt paranoid inför morgondagens läkartid :/
Har knappt rört droger i mitt liv om det inte har varit i medicinskt syfte så att säga. Äter Xanor i mkt små mängder nu. Dricker la även en del mängder alkohol till och från men inte mer än så.
Jag har haft detta långt innan jag började dricka alkohol och sådant. Så har själv mkt svårt att tro att dem är drogutlösta.
Fråga 2
Kan ta när jag och mitt ex gjorde slut som ett ganska dåligt exempel tror jag, men ändå vi tar det. Jag visste att det skulle hända hade ställt in mig på det och var jätte nere. Åker sedan till henne för att vi ska "prata ut" jag har ställt in mig på att jag vet att det kommer ta slut och det är bäst för alla. Helt plötsligt får jag upp hoppet och tror jag jag kan lösa alla problem i hela värden, är nästan överlycklig över att bara får träffa henne typ. Så fort jag kommer ditt och ser henne så växer ett hat blandat med nedstämd het fram. Pratar med henne och det går upp på topp igen. Sen så gör vi slut och jag bryter ihop totalt och är mig själv för någon minut eller så. Sen så kör jag hem henne och i bilen så är jag så långt ifrån mig själv jag kan komma, kan knappt förklara hur jag funkar då. Jag frågar henne som sagt varför hon gråter. Jag har inga känslor alls och jag kan inte förstå henne för fem öre. Hur kan hon gråta? Varför? vad är felet? Sen så börjar jag komma tillbaka lite smått till mig själv när jag har kommit hem igen och det är som om inget har hänt och jag hänger med polaren och har hur gött som helst.
Typ sådär kan det vara flera gånger kanske inte riktigt lika extremt och ibland värre men ofta upp och ner.
Kan tillägga att när jag ska återberätta det som händer i dessa situationer så kan jag inte minnas exakt vad som hänt. Jag har typ stillbilder i huvudet av vad som hänt och dessa bilder är som om någon annan har iakttagit mig dem är på avstånd om ni förstår vad jag menar. Typ som om jag ser bilder på mig själv i en tv lite.
Fråga 3
Spontant skulle jag säga Nej här. Det gör det inte. Sover gör jag dåligt överlag nu men det kommer inte i samband med att jag känner mig mer trött eller något. Jag har haft hypnagoga hallucinationer 1-2 gånger men har trott att det har berott på att jag var sjukt och hade feber eller något som har hänt för jätte längesedan.