Hur hamnade soldaterna i skyttegravar i WWI??

Ja alltså jag vet ju att dom på film alltid ligger o skjuter på varandra från jättedjupa gravar men varför hamnade dom där? i andra krig var man ju ovanpå marken? och hur kunde dom gräva dom utan att bli skjutna av motståndaren? kom dom dit exakt samtidigt och sköt och grävde samtidigt eller kom en dit först och hur kunde den andra gräva då utan att bli skjuten??

Grävde förmodligen dem innan krig bröt ut så att de skulle kunna skydda sig?

Jag har ingen aning men låter hyfsat logiskt?

Hmm jo.. Det låter det faktiskt. Men längst hela fronten då? Du kanske vet också varför det var så bra med skyttegravar? En sak jag inte fattar är varför dom inte slängde ner granater och bomber och grejer på varandra det skulle jag ha gjort iaf..

Det gav hyffsat skydd mot artilleri och annan beskjutning men det var också väldigt effektivt för att försvara sig mot infanterianfall då man lätt kunde skjuta ner synliga fiender medan man själv var relativt gömd. Idag finns det ingen mening med det då teknik o annat utvecklats enormt.

De använde bomber och granater som du säger men det var nog inte så lätt som det kan tros att bara bomba ut en hel bataljon ur deras skyttegravar, speciellt med tekniken man hade då.

Som föregående talare sa. Artilleri, första världskriget va definitivt artilleriets storhetstid och skyttegravar var egentligen det enda sättet att skydda sig emot det.

Vad gäller grävandet av skyttegravar så har jag uppfattningen av detta gjordes huvudsakligen nattetid. Samt att kriget inte kom som en enorm överraskning, så vissa skyttegravsfronter hade förmodligen grävts fram i förtid.

Bomber försökte de med hjälp av kanoner att "slänga" ner på varandra men för granatar, i bemärkelsen handgranater, så var avståndet* för stort mellan två länders skyttegravar. Det som gjorde det knepigare var att i anslutning till dessa skyttegravar fanns det skyddsrum och andra typer av inkvartering "inbyggt".

* avståndet, dvs ingenmansland, var ofta en kilometer eller mer mellan skyttegravarna.

Skyttegravarna kom till pga en då relativt ny uppfinning : kulsprutan och när väl skyttegravarna kom på plats ändrades taktiken igen och artielleriet fick en större roll .

Det var massvis som hände och som var nytt vilket iofs inte förvånar mig ( människan är fruktansvärt kreativ när det kommer till krig )

Med största sannolikhet så är det nog så att den ena sidan har färdiga värn som försvarslinje. Fienden rycker sedan fram och blir bekämpade.
Dessa gräver väl då ned sig utom synhåll, för att kunna försvara sin sida mot motanfall.

Sedan kan ju båda sidor gräva sig rakt framåt, stående nere i värnet, och göra avstickare åt sidorna efterhand. Man behöver ju inte gräva uppifrån och ned.

Tyskland hade ju en plan att göra ett blixtanfall mot Frankrike, ungefär som det anfall som lyckades under andra världskriget. Dock hade kulsprutorna helt ändrat vad som var lyckad krigsföring och inte, i öppen terräng var det alltså omöjligt att gå på frontalanfall utan att bli nermejad av kulsprutorna. Eftersom att flyget inte var speciellt effektivt ännu så lönade det sig att gräva ner sig i skyttegravar. Artilleriet var inte särskilt precist och skyddsrum (som sagt ovan) tog bort det mesta av effekten av detta.

Därför grävde båda sidorna ner sig, om ena sidan gjorde det och andra sidan försökte gå på anfall skulle det leda till massaker. (Vilket det också gjordes många gånger med fruktansvärda förluster, efter några år förstod generalerna att det var omöjligt)

Därför blev kriget på västfronten mer inriktat på att hålla ställningarna och för västmakterna att försöka upprätthålla blockaden mot Tyska hamnar, och för Tyskarna att sänka så många transportfartyg till England som möjligt. Det var ett utnötningskrig där den sidan som fick slut på material, mankraft och krediter först förlorade, vilket Tyskland tillslut fick.

När pansarvagnen och effektivt stridsflyg uppfanns blev skyttegravskriget utraderat ganska fort, det gick helt enkelt inte att överleva i en improviserad skyttegrav, utan det krävdes väl uppbyggt luftvärn och artilleri för att hålla en fast punkt. (Likt den franska marginotlinjen, Tyskarna gick dock runt den i ww2)

Varför östfronten under WW1 inte utvecklades till ett skyttegravskrig var för att fronten var för lång, det gick inte att försvara så stora områden med ett fixerat försvar.

Rekomenderar folks att besöka British War museum i London. Där har man byggt upp en helt autentiskt skyttegrav med ljus, ljud och lukt (!). Du känner stanken av krut, svett, piss, lera och matos.
Otroligt imponerande !

En annan fascinerande sak med skyttegravarna är att båda sidor hade förband som var specialister på att bygga tunnlar, de var ofta rekryterade från gruvindustrin och liknande. Med dessa försökte man bygga tunnlar in under fiendens skyttegravar och områden för att sedan fylla de gångarna med dynamit och sen blåsa iväg fienden.

Man fick helt klart inte ha någon klaustrofobi eller ens ditåt, tunnlarna grävdes tiotals meter ner i marken och man kunde inte gå raklång i dem. Det hände också att de rasade in ibland pga bombardemanget ovanför och det var nog ingen höjdare att bli instängd där...