Är min farsa psykopat? Eller är det mig det är fel på?

Där har du svaret tror jag, när man väntar in i det sista är det oftast försent och då är skadan redan skedd! Bättre att göra allting direkt på en gång så slipper din farsa gnälla!

Se till att göra ett schema vad ni ska göra om se till att allting delas upp 50/50!

Badboy87: Du menar att TS ska betala hälften av allt som förbrukas i hemmet samt halva hyran antar jag, eller hur menar du?

Du kan väl inte mena att då pappan/föräldrarna kommer hem efter arbetet att de då ska dela halva hushållsarbetet med sin 20 åriga avkomma som endast har förnöjt sig hela dagen genom att spela?

Det låter som att TS ska klippa av navelsträngen och flytta hemifrån liksom de flesta andra unga vuxna gjort.

http://www.lightshouse.org/the-scapegoat.html#axzz2IVhgn1pA

Ja, det låter som han är psykopat - om du har en sån förälder så är du nog snäppet mer klartänkt än andra så du ska inte riktigt lyssna på omgivningens inlägg i din situation eftersom du själv vet bäst.

Vadå försent? Hur kan det vara "försent" att diska, tvätta eller städa? Det tar ju ordentligt med tid innan det t.ex bildas mögel, eller hinner skapas bakterier som kan riskera liv, eller ens ge en feber och förkylning. Jag vet inte nu hur länge TS väntar innan han städar, men jag antar att han t.ex dammsuger när damm börjar synas, och att han tvättar när han har helt slut på kläder att ha på sig. Och kanske diskar när det inte finns plats längre i diskhon.

Under de 1-2 eller högst 3 dagar som dammet, tvätten och disken ligger där, vilka konsekvenser menar du kan hända som i sin tur ger den här farsan rätt att mentalt misshandla sin son?

Största felet som jag ser på det hela är att du är 20 år bor hemma och tar inte tag i saken gällande skaffa eget.. fan klipp navelsträngen skaffa hår på bröstet och skaffa dig ett liv.

Och till er andra som anser annat , han är 20 år jag drog när jag var 17 har ADHD nu är jag 40+ och har en jävligt bra kontakt med min FAR äntligen. men jag förstår precis varför farsan gnällde och bråkade varje jävla sekund.

Jag har jobbat några timmar per vecka i cirka ett halvår. Jag är också 20 år och min far har gnällt på mig jättemycket eftersom jag inte fått mer jobb. Jag har dock verkligen försökt men det har varit i princip helt omöjligt.

Nu har jag börjat plugga på universitet och far min, han är tyst som en mus.


Tror det är där problemet ligger, du sitter hemma och gör ingenting om dagarna. Då blir man lite less som förälder och vill att du ska ta tag i ditt liv. Låter dock som att du/han har lite problem med att uttrycka er inför varandra. Ta tag i ditt liv och gör något med det samt jobba på att uttrycka dig i klartext med din far!

Trist att din farsa inte förstår att du mår dåligt. Kan tänka mig att det är svårt när man har föräldrar som inte stöttar en. Du har dock ett eget ansvar och är vuxen nu, om det är så illa hemma är det kanske dags att försöka hitta en egen bostad? Utan jobb eller andra inkomster kan du vända dig till socialstyrelsen om du känner att det är aktuellt.

Du kanske borde söka hjälp utifrån (om du inte redan har det) för din depression och din, som jag tolkar det, bristande motivation. Vad är det du spelar förresten? Testa lägg ner spelen helt och hållet och försök hitta nya intressen.

Att du inte tar tag i allting direkt är inget unikt för dig. Tro mig, en stor del av befolkningen fungerar på det sättet. Det går att träna bort. Försök att inte se din diagnos som ett hinder - jag vet inte hur det är men det känns ofta som att när det går dåligt för folk sätter de sig i en roll som ett offer och skyller sina misslyckanden på diverse faktorer (diagnoser/diskriminering/otur/osv). Missförstå mig inte, jag menar inte att det inte kan vara på det sättet. Men att skylla på faktorer som inte går att påverka kommer aldrig leda till något positivt - bara mindre motivation.

I vissa kommuner finns det kurser för föräldrar med barn med ADHD. TS, säg till din pappa att du älskar honom (om du gör det), att du vill ha en bra relation med honom och att det du önskar dig mest av allt är att han går en sådan kurs.

Försent= föräldrana har fått lov att ta reda på eländet eftersom att ingen annan gjort det.

ADHD är förbannat ärftligt. Han känner kanske igen sig och irriterar sig egentligen på något mer subtilt. Låter heller inte som att bredare dialoger fungerar mellan er, så du sitter i en värdelös sitts.

Att uttrycka skuld på sin fiende skapar oftast mer distansering, där tiden för insikt är individuell.

Tips: Kurator och samtal med någon opartisk (ni är ju faktiskt två).

Din far är inte psykopat. Du är 20 år. När vuxna bor ihop måste man på nåt sätt ha gemensamma förhållningsregler för att det ska funka. Som kanske att inte slänga handduken på golvet och förvänta sig att någon annan ständigt ska plocka upp den ? Många "småsaker" kan till slut bli ett stort irritationsmoment ! Vem försörjer dig? Vem betalar hyran ?

Du nämner din ADHD. Skyller du på diagnosen? Att du inte ens kan hänga upp en handduk?

NEJ DIN FAR MÅ VARA JOBBIG I DINA ÖGON MEN ATT MÅLA UT HONOM SOM POTENTIELL PSYKOPAT ÄR RÄTT MAGSTARKT !

Du är ju vuxen. Flytta då!

Kan referera till mig själv.
Min morsa var en jävla gnatkärring. Samma saker hela tiden. Samma dag jag gick ur gymnasiet så drog jag till farsan i stället för att slippa kärringen.
Där började morsans o mitt nya liv o sedan den dagen älskar jag verkligen henne.

Det TS upplever är ingen konstigt. I 20 år har han försökt lära dig att hänga upp handduken på rätt ställe o det har inte lyckats. Samma sak med fler saker som TS inte lärt sig.
Som förälder tröttnar man o då börjar man leta efter småsaker o man gnäller hela tiden.
Enda sättet att få en normal farsa är att du lär dig att hålla ordning på dig själv o bostaden du bor i. Alternativt så får du flytta.