Är du lycklig?

Likt att man aldrig kan veta toppen när man är nere så kan man sällan greppa hur långt ner man egentligen kan hamna. Skulle ändå säga att jag pendlar lite från dag till dag mellan en 8:a till 3:a, men i snitt så ligger jag kring 7, trots att jag är väl medveten över att jag hade kunnat ha det sjukt mycket sämre. Drar inte med det "barnen-i-Afrika"-referenser, men jag har allt på mitt torra för min "comfort zone"; nämligen att jag har arbete som jag trivs med, ekonomi så jag klarar mig med marginal och ett tak över huvudet i ett område som jag trivs i.

Allt därefter är givetvis trevligt, med risken att låta som en nerrökt hippie - materiella ting ger bara tillfällig lycka, men är knappast en måttstock på hur bra man mår. Insåg det sent i livet, och trodde på allvar att man bara kunde vara en lycklig människa om man ägde en centralbelägen vindsvåning på 150 kvadrat samt ett par sportbilar i garaget. Hoppas att "ni" yngre människor lär er det tidigare än mig, och slutar vara bittra. Sånt otroligt slöseri på tid och energi.

Jag är förbannat trött på allt gnäll om hur olyckliga alla tycker sig vara.

De säger att: "Livet är endast lidande" - Se då till att det upphör! Se då till att ni upphör! Se då till att det liv som endast är lidande upphör!

Är jag lycklig? Det gör mig detsamma - så länge de som predikar om hur svårt livet är raskt ger sig av!

Väl talat. Bitterhet dödar mänsklighet.

"Jag hatar människor" - Nå, då hatar människorna dig. Ge dig av, och se inte tillbaka. Bo som eremit på ett berg dit vi, slöddret, inte når den rena visdomskälla du dricker ur - och se inte tillbaka.

Nej, men jag vet vad lycka är.

Ingen är nog lycklig till hundra procent. På samma sätt är nog ingen heller olycklig till hundra procent. Det är vad jag tror.

Privat 7/10
Arbetsliv 4/10