okontrollerat aggressiv pojkvän

Skrev eg på en annan tråd, men gör en ny då jag gled in på annat ämne.

Hur pratar man med någon som lätt blir aggressiv och tappar kontrollen?
Min sambo slår sönder möbler, skriker, hotar. Han är inte våldsam mot mig och när han hotar gör han aldrig slag i saken. Han säger att han har "aggressionsproblem och är impulsiv". Vilket är en dålig kombo. Han blir väldigt lätt förbannad, på inget ibland. Är han hungrig kan han ta ut maten ur ugnen och kasta den i sopkorgen med ugnsplåt och allt. Skrika att han ska slå sönder huset, hota med otrohet och en gång sa han att om jag bråkar igen så skulle han slå till mig.
Han har aldrig gjort något fysiskt våld, eller varit otrogen, det är alltså bara tomma hot. Han är världens varmaste person, men när han blir arg tappar han kontrollen och ser rött. Ibland kommer han inte ihåg vad han sagt.

Vi bråkar väldigt mycket. Jag är trött och ledsen och tappar tålamodet. Känner själv att jag är mer utåtagerande när jag är arg än tidigare. Kan bli jättearg ibland och skrika åt honom. Eller jätteledsen och ligga i sängen hela dagen. Det är som att hans beteende smittar av sig och nu bråkar vi ofta. Vi har ett minst sagt stormigt förhållande. Jag börjar få slut på energi nu.

Han vill inte prata om det heller. han säger "ahmen vi slutar bråka bara" eller "vi löser det" eller "jag får lugna ner mig helt enkelt". Ja, men det händer ju inget? Vi måste göra något konkret! men hur talar jag med honom?

Älskar honom och han är jättefin när han är lugn. Han mår dåligt över detta själv, vill jag inflika. Vill hjälpa honom och samtidigt oss och försöka hitta något sätt att lösa det på. Vill verkligen få det att fungera.

Uppenbarligen går det ju inte att prata med honom, så... That ship has sailed... Jag utgår ifrån att anar min wink här...

Du kan inte prata med honom om detta. Du kan inte förändra honom eftersom han inte VILL ändra på sig. Ert förhållande är dödsdömt. Lämna honom, annars får du stå ut med detta äckliga beteende. Jag vill tillägga också att det är INTE normalt att visa den här typen av aggressivitet i ett förhållande, han är INTE normal.

Lär dig något till nästa gång av detta. Bli inte tillsammans med en "bad boy", hur mycket dina hormoner än säger det. Förstår inte tjejer som envisas att bli tillsammans med aggressiva och sen klagar. Börja ragga på beta-killar istället

Låter som att sambon kan vara i behov av att söka vård för sitt problem (den typen av betende går ju hand i hand med vissa diagnoser och kan gå att "bota" med rätt behandling)

Han säger att han har varit såhär arg sen han var liten. Han gick på BUP i högstadiet. Dom pratade om ADHD. Vilket förklarar ju den dåliga kontrollen.
Han mår väldigt dåligt över detta själv och mår alltid jättedåligt över vad han sagt/över att han skrikit på mig när han lugnat ner sig. Han har lidit av depressioner och varit på psykiatrin tidigare.
Vet inte vad jag ska göra utom att be honom söka vård. Annars vet jag inte om jag orkar mer. Jag vågar inte skaffa barn med någon som är så arg som han. Vilket jag också vill. Jag avskyr när man ställer ultimatum, men jag vet inte om jag ser någon annan väg?

Måste poängtera att hans beteende såhär efter två år har smittat av sig lite. Jag har börjat tända till på en gång så fort jag märker att han börjar bli arg, ibland. (ibland är jag knäpptyst). Tror att det är för att visa mig stark. Att han faktiskt inte har rätt att reagera sådär häftigt. På ett sätt tror jag att jag ibland skriker högre än honom för att han ska förstå hur det är att leva med någon som är så okontrollerad. Men givetvis så går ju inte det fram utan det blir bara ett jävla liv. Han är arg, jag gråter, kvällen är förstörd, vi går och lägger oss utan att prata.

Du kan ju inte spela med på hans villkor hur som helst. Du måste ju se till DINA behov och intressen också! Du kan inte vara tillsammans med honom bara för att du tycker synd om honom.

Du säger att du vill ha barn men inte med honom - vad kan vi dra för slutsats från det uttalandet?

Nej du kan inte bota honom. Du kan be honom att söka vård men jag vet inte hur en sådan person skulle reagera, men du känner han bäst.

Jag har aldrig velat ha barn och sen träffade jag honom. Är livrädd för förlossningar nämligen. Alltid sagt till tidigare pojkvänner att jag inte vill ha barn. Det är definitivt honom jag vill vara med.

Han är jättesnäll, har väldigt många kompisar och är social och väldigt som lugn och varm. Charmig, säger mina kompisar. Han är en person man lätt tycker om. När han blir aggressiv så får han en blackout. Och han har varit såhär hela livet. Han mår dåligt för att han är såhär, men det är svårt att ändra ett sånt beteende. Han är ju en varm person och väldigt kärleksfull mot mig och alla och mår själv jättedåligt för att han är såhär. Det är därför han får depresseioner ibland för att han mår dåligt över hur han är. Därför vill jag inte ge upp honom. Han vill ju förändras själv! Det är bara så svårt att veta hur man ska göra, och ta steget. Säkert en kombination av att han mår dåligt och är rädd. och att han inte vill se problemet helt utan går hellre runt och mår sjukt dåligt.

Ge honom ett ultimatum och han kommer såklart ändå inte lugna sig så dra bara...

Har gett förslag om att söka vård tidigare. Han tycker det låter bra och att han har funderat på det själv. Men han är rädd och känner sig hopplös.

Låter som en riktig stjärna.

Funkar det inte så är det så enkelt. Be han söka hjälp.