Reclaim:a språket! - lära sig tala "som en vettig människa"

De senaste åren har jag hemfallit åt bottenlös hedonism, och jag har tappat förmågan att prata "som man bör". Jag har hängt med folk som inte är de skarpaste besticken kring pizzan, och jag har således förlagt mina naturrättsliga förmågor - att kommunicera väl via prat. Nuförtiden säger jag mer än ofta, ex: "Skall vi gå då." I stället för, "skall vi gå." Eller "Vad skall vi göra då då?". I stället för, "vad skall vi göra?". Många situationer handlar om att jag avslutar meningar med "då", "eller". Detta känns högst otillfredsställande. Men det är såhär då då som folk i min omgivning konverserar, åtminstone det yngre gardet. Min hjärna känns sjuk, jag behöver reclaim:a talcentrat och inte vara rädd för att använda "ord som ingår på högskoleprovet" och för att verka Jan Guillou-skadad. Jag gillar att tala och artikulera väl. Samtidigt som "I just want to fit in" som Patrick Bateman skulle sagt. Men detta får inte bli på bekostnad på min personlighet.

Hur skall jag göra? Hur brukar ni tackla dessa problem?

Jag kan inte påstå att jag tycker du har fel. Tyvärr.
Men det är trots allt skillnad i talespråk och skriftspråk.
Men det hindrar inte att man störs av det.

Ännu värre är den så kallad "Rinkeby-Svenskan". Såna som talar så, vill jag bara styckmörda och lägga i frysen nere i källaren.

Jag förstår absolut inte vad du snackar om eller hur det ens är i närheten av relevant till det jag undrar kring.

Jag hade börjat med att inte sätta kolon mitt i ett ord. Kolon används efter förkortningar, inte hela ord. Dessutom heter det återta på svenska.

Edit: Nej men ärligt, vad är det som hindrar dig från att sluta med dessa "då" och dylikt?

Byt umgängeskrets och börja läs välskrivna böcker. Vill du bli mer sofistikerad så är det kontraproduktivt att beblanda sig med dumma människor, då beteende ofta smittar av sig.

Förbättringsförslag jag kom att tänka på:

1. Skall är enbart något man ska höra från hundar och liknande, människor ska vid behov säga ska.
2. Vettiga människor kan skilja på svenska och engelska, och har inget behov av att visa för andra att man har kunskaper i det senare. Vilket innebär att de avhåller sig från att slänga in slumpmässiga engelska ord som har fullgoda svenska motsvarigheter (återta) och de avhåller sig från att citera påhittade amerikaner på engelska då de i stället återger citatet på konversationsspråket.
3. Vettiga personer säger alltid "KGB-agenten" innan de nämner KGB-agenten Jan Guillou vid namn.

Jag förstår inte varför det blir spanska inkvisitionen över några sketna diskurspartiklar. Man har alltid använt och kommer alltid att använda sådana småord, inte minst det fina överklasspråket. Man skall inte överanvända dem, på samma sätt som man inte skall skriva samma ord om och om igen i texter, men faktum är att de kan vara användbara.


Ska är en reggaeliknande musikgenre. Ska som presens av verbet skola är bara invandrar- och förbrytarslang.

Jag använder inte samma språk när jag talar som när jag skriver en uppsats, men känner inte det är ett problem som behöver tacklas, därför att det finns skillnader mellan talspråk och skriftspråk. Det är två olika sätt att kommunicera. Väljer man medvetet "ord som ingår på högskoleprovet" framför mer vardagliga alternativ så uppfattas man lätt som snobbig.

Jag är rädd att min degenerering kan hindra mig att återknyta till standardbeteende.


Sedan är de flesta tipsen i tråden förvridna och märkliga. Jag försöker leva i samhället, i samklang med andra människor. Annars så kan jag nog tänka mig att det (kanske) kan vara skadligt att umgås med "idioter". Men jag antar (hoppas) att det ger mer än tar i det långa loppet.

Tack för era ord, ändå. Word.

Hmm, jag som trodde att det stavades återt:a

Sitt språk hävdar man: hävda ditt språk! Man behöver inte kräva tillbaka det som ingen har stulit. Att hävda betyder både odla och föra fram.

Däremot vill jag försvara skrivningen reclaim:a med kolon. Där sammanställs två morfem av helt olika karaktär (i detta fall två olika språk) så att konstruktionen blir analog med TV:s barndom.

Intressant. Personligen har jag i min enfald fått för mig att kolon framför genitiv-s och dylikt används vid förkortningar (CIA:s, RFSU:s osv.) men så är alltså inte fallet.