Erbjudande, men för sent! Vad göra?

Jag känner mej verkligen pressad och "pissed off".

För några år sedan var jag en ambitös person som strävade uppåt i hierarkin.
Jag slet för företaget, med bra resultat, och som belöning har det gått ganska bra för mig.
Efter ett tag var vägen uppåt inte så "spikrak" längre vilket kanske är naturligt, konkurrensen hårdnar.
I samband med jobbiga småbarnsår och en stagnation i jobbet har jag mer eller mindre givit upp planerna på att nå högre.
Har haft ett intryck att jag betraktats som ngt "jobbig" av vissa högre chefer,
och att det var därför jag inte fick de tjänster jag sökt.

Men nu organiseras det om, chefsgrytan rörs om och rätt vad det är sätter sig en hög personalchef på mitt rum och konverserar.
Eftersom jag var litet osäker på syftet med besöket snackade jag inte så mycket,
så till slut fick han klämma fram sitt ärende på ett mer direkt sätt än han velat: han föreslog att jag skulle söka en av tjänsterna.
Sedan avrundade han, och slank iväg.

Det känns för jävligt ärligt talat.
Det jag ville så hett för några år sedan, det kan jag få nu.
Men jag är inte samma person längre, jag är för trött, för desillusionerad,
för lat också ärligt talat. Jag har en bra lön som jag har det, realistiskt sett skulle det nya jobbet bara innebära en massa övertid
och mindra tid för familjen, en massa psykisk press och det mesta av löneökning bort i skatt ändå.

Så jag vet varken ut eller in.
Tar jag jobbet kanske jag får en energikick och blir mitt gamla jag?
Eller också inte, och då kommer jag att göra bort mig, alt sluta som en i den långa raden ganska misslyckade figurer.

Någon som känner igen sig? Hur resonerar ni?

Nu har jag inte befunnit mig i din situation men jag tycker att du ska söka. Är du redan trött på ditt jobb så är det väl bra att pröva lite nya arbetsuppgifter? Uppenbarligen tror ju dina bossar att du skulle göra ett bra jobb.

Att du får chansen att bli befodrad är ju ett tecken på uppskattning, eller tycker de kanske att du gör ett dåligt jobb nu men vill ha kvar dig i företaget?

Finns det ingen möjlighet att fasa in vissa av arbetsuppgifterna i din nuvarande tjänst? Det vore kanske det bästa eftersom du får ett hum om vad de nya arbetsuppgifterna innebär.

Det är inte värt det i slutändan. Först mer tid på arbetet och mindre tid med familjen, om löneökningen och utmaningen i sig känns mindre lockande så stanna där du är. Man sliter bara ut sig i onödan, och ingen jävel tackar dig för att du offrar värdefull tid med din familj.

Har varit med om exakt samma händelseförlopp.

Du ska hoppa på jobbet om du känner att det verkar utvecklande, du har möjlighet att ta beslut enligt eget huvud och om du kan räkna med stöd och uppbackning från dina chefer, annars ska du strunta i det.

Jag gjorde valet att säga upp mig för att syssla med andra grejer, jag vägrar bli en trött och viljelös kontorsråtta som finner sig i en massa skit och bara går och väntar på pensionen. Jobbet upptar så mycket av ens tid att det måste vara entusiasmerande.

Efter att jag sagt upp mig blev det diskussioner och jag erbjöds andra arbetsuppgifter.. Men då hade jag liksom redan tagit beslutet.

Nu har jag egen firma, tjänar mindre, jobbar hårdare men har fan så mycket roligare. Det var en chansning, funkar det inte får man väl leta efter jobb igen.

ag förstår egentligen inte problemet. Du verkar trött och desillusionerad. All form av ombyte måste väl vara bra då? Det bästa verkar ju iofs vara att lämna företaget men det här är ju ett steg på vägen åtminstone.

Ja jag är trött och desillusionerad men håller ändå ställningarna hyfsat på mitt nuvarande jobb,
man kan väl säga att det jag stoppar in där motsvarar vad jag får ut, och jag känner inte att jag orkar mer.

Vet inte om all form av ombyte är bra? I det här fallet vet jag vad nya jobbet innebär: mer slit.

Du har rätt i att jag borde lämna företaget, i själva verket borde jag byta bransch. Men snålheten får mej att stanna.

Är det värt extrapengarna att må dåligt på jobbet?

Om det nya jobbet enbart innebär mer slit och inte verkar lockande i övrigt så avstå.
Annars brukar man ju kunna förhandla om saker, vill de verkligen ha dig där så kan du kanske forma det till något du vill och tycker är kul.