Citat:
Ursprungligen postat av JohnLocke2
http://sv.wikipedia.org/wiki/Metafysik
Kritik [redigera]
Ämnet metafysik har fått utstå mycket stark kritik, särskilt under 1900-talet. Kritiken har kommit i olika skepnader varav den allra starkaste troligtvis är den som formulerades av den logiska positivismens anhängare.
Enligt vissa av dessa, exempelvis A.J. Ayer, är metafysiska utsagor inte bara svåra att bevisa eller ens falska, de är meningslösa.
Mindre kraftig kritik har inriktat sig på metafysikens kunskapsteoretiska problem; hur kan man bevisa påståenden om de inte kan hanteras av vetenskapen?
Metafysiken utsagor är alltså meningslösa och det är då ointressant för vetenskapen att blanda sig in i diskussioner med metafysiker på samma sätt som det är meningslöst att diskutera men någon som hävdar att "elvis lever".
In origin Metaphysics was just the title of one of the principal works of Aristotle; it was so named (by Andronicus of Rhodes) simply because in the customary ordering of the works of Aristotle it was the book following Physics; it thus meant nothing more than "[the book that comes] after [the book entitled] Physics".
However, even Latin writers misinterpreted this as entailing that metaphysics constituted "the science of what is beyond the physical".[3] Nonetheless, Aristotle's Metaphysics enunciates considerations of natures above physical realities, which can be examined through this particular part of philosophy, e.g., the existence of God. The use of the prefix was later extended to other contexts based on the understanding of metaphysics to mean "the science of what is beyond the physical"
Metafysik är bara lite filosofiska tankar om det finns någon mer och högre än det vi vet.
Ganska meningslöst och rekursivt att fundera på saker som man inte vet något om,
dvs om du är forskare som vill presentera resultat.
Metafysiken kan väl stå på egna ben. Det är illa nog att det Metafysik innehåller ordet fysik.
Tyvärr för dig hade inte den logiska positivismen det sista att säga. Metafysik har växt fram igen som ett respekterad ämne. Och nej, det handlar inte bara om hurvida det finns något högre än det, vetenskapen förklarar. Det handlar om vilka kategorier av fenomen som möjligen existerar, samt hur vetenskaperna förhåller sig till varandra. Den beskäftiger sig med, vad egenskaper är, hur förklaringar fungerar osv. Sedan finns det, som du nämner, frågan med "hur begrundar vi metafysiska teorier?". Men att omskriva frågan till svaret "vi kan inte begrunda metafysiska teorier, då dessa inte är empiriska teorier" är att vara lite väl snabb och kanske även självmotsägande. Det finns skitbra forskning i metafysisk metodologi. Bl.a. publicerades någon artikel i Mind från 1994 (typ "metaphysics of properties" eller något i den riktningen av en kille vid namn Oliver), som ställer en skarp kritik mot många av de metodologiska kneppen som används. Men artiklen visar inte att ingen metodologi finns, utan att mer krävs för att ge ett precist innehåll till den. T.ex. finns svårigheter med att tolka Ockhams rakkniv. Hur ska vi beräkna vår ontologiska ekonomi? Gäller rakkniven för en och samma teori eller mellan olika? Är den positivt begrundande eller enbart negativ? Hur ser man om en teori är mer ekonomisk än en annan? Det är frågor som inte fått okontroversiella svar. Men det finns optimism mht. att besvara dem. Och rakkniven är endast en utav många verktyg som används inom metafysiken lika väl som inom de empiriska vetenskaperna.
