Svensk översättning av centipede

Har länge funderat kring varför vi säger tusenfotingar i sverige när den egentliga betydelsen för engelskspråkiga är hundrafotingar.
"Centi" har ju med hundra eller hundradelar att göra. Det går ju som sagt 100 centimeter på en meter.

Finns det någon här som vet var, när, hur och varför det blev så extremt fel?

Har detta diskuterats tidigare ber jag om ursäkt och moderator får mer än gärna låsa tråden.

Enligt 118 100 är det för att tusenfoting låter bättre än hundrafoting.

En tusenfoting har ju varken hundra eller tusen fötter, så om man ska överdriva ska man ju göra det rejält.

Millipede = dubbelfoting
Centipede = enkelfoting

Dessa två typer av djur grupperas i benämningen mångfotingar.

"Tusenfoting" används traditionellt som benämning för båda typerna av djur, men är egentligen felaktigt och ska tydligen vara på väg att försvinna.

Wikipedia:

Mångfotingar kallades tidigare allmänt för tusenfotingar, men detta senare begrepp tappar alltmer terräng.[källa behövs] Det latinska namnet Myriapoda härrör från ordet myriad (10 000), och syftar på de många benen. Den ordstammen är dock missvisande eftersom högsta antal ben uppgår till 750, hos arten Illacme plenipes.

Tack för svar.

Kom att tänka på att hundrafoting heller inte är en sanning nära verkligheten beträffande dessa obehagliga kryp. Dock är det närmare verkligheten än tusenfoting.

Språk fungerar ju inte så. "Halsbränna" heter "hjärtbränna" på engelska och "lutbränna" på tyska. "Regnet står som spön i backen" heter på engelska "det regnar katter och hundar" eller "det hinkar ner" och på tyska "det regnar i strömmar".

De kan ha mellan 16 och 750 ben, så det finns väl mångfotingar som kan anses ligga närmare både benämningen "hundrafotingar" och "tusenfotingar".

Kanske läge att införa benämningarna "decipede" eller "tiofoting" för att krångla till det ytterligare sådär lagom mysigt.

Ordet "mångfotingar" uppskattar jag! Dags att både centipede och tusenfoting raderas med andra ord.

Jag känner till det. Men ordet centi anser jag vara annorlunda i denna översättning.

Där är det antalet par av ben per segment som gäller. Enkelfotingarna har binärt 10 ben per segment, medan tusenfotingarna har 100 ben per segment. Binärtalen är lika gamla som RNA. Med digitala glasögon på så är det intressant hur tidigt evolutionen kom på att koda för många (>3) segment. Fyrfota djur har en avsevärd återanvändning av DNA-kod mellan höger och vänster, fram och bak (armar och apostlahästar).

Med tanke på våra ryggkotor så är vi med någon överdrift hundrakotingar. Ormarna och benfiskarna är tusenkotingar. Alla är vi mångkotingar. Evolution innebär ofta avveckling. Det var troligen så vi fick 5 fingrar av 8 möjliga.

Nja, centipede (enkelfoting) och millipede (dubbelfoting) är två olika typer av djur så båda benämningarna behövs nog fortfarande. De är båda mångfotingar, eller tusenfotingar om man så vill.

Många av våra "låneord" från andra språk används ju på ett korrekt sätt.
Hur kommer det sig att "hundrafoting" blev "blev "tusenfoting" men att vi fortfarande anser, tack och lov, att en meter består av 100 centimeter?