Hur är den typiske vänsterväljaren?

Hur är den typiske vänsterväljaren eller vänstermänniskan enligt dig? Finns det några kännetecken?

Min bild av vänstermänniskan är ungefär så här:

Linda

Linda fick aldrig någon uppmärksamhet i det lilla samhället där hon växte upp, det byggdes upp ett hat mot svenska killar. Varför vill de inte ha en tjej som har extrakilon och korthår tänker Linda. Vändningen kommer när Linda får en praktikplats på en mindre tidning i en större stad. Linda får helt plötsligt uppmärksamhet när hon går i sina tights med hål i. Staden har tagit emot enormt mycket invandrare från Mellanöstern och Afrika senaste åren. Dessa blir upphetsade över i stort sett allt som ser mänskligt ut. Allt är ett uppköp från farmarlivet i hemlandet, detta förstår dock inte Linda. Linda börja älska invandrarmän, kvinnor och småbarn det skiter hon mest i, men invandrarmän älskar hon och vill ha så många som möjligt till Sverige, desto fler desto mer uppmärksamhet får Linda. De gör att hon känner sig glad och åtrådd till skillnad från de hemska svenska männen. Alla som inte vill ha hit fler invandrarmän och barn med skägg hatar Linda.


Magnus

Magnus har det inte så lätt alla gånger, växte upp med sin ensamstående mamma i förorten. Det var socialbidrag hela uppväxten, mamma var mest hemma och rökte och tittade på teve och sa ofta att hon såg minsann ut som ung Annika Jankell en gång i tiden. Magnus spelar gitarr och i band. De ska bli popstjärnor, nästa U2 har grabbarna bestämt allt annat är ointressant. Jobba och försörja sig själv är inte aktuellt, mycket för att de inte förstår vad som menas med det, ingen har ju nånsin haft en förälder som har arbetat under uppväxten. Magnus och hans vänner tycker att socialbidraget är en typ av lön de får för att de spelar i ett musikband. I klubbsvängen möter man andra som också har socialbidrag som lön, många av dessa är invandrare, kamratband skapas då man är i samma bransch, drönarbranschen. Alla som hotar drönarlönen hatar man. Pga av att man inte arbetar på dagarna har man alltid tid att vara med och motdemonstrera när de som hotar drönarlönen vill tala.

Det finns ingen enhällig induktion för politisk individualitet. Borgare är minst lika destruktiva, skulle jag vilja påstå. Men bara för att ge någonting åt tråden så har du förmodligen rätt i att många vänsterväljare är snarlika som dina alternativ.. Frågan är vad fan det spelar för någon roll när jag börjar rada upp mina (höger-)bekanta som de flesta lever usla och patetiska liv, med trasiga barndomar i bakgrunden, det behöver inte säga någonting överhuvudtaget.

Tycker du "tar upp" ett ganska aktuellt ämne dock, hur mycket som i trivialitetens skugga just kristalliseras i politisk kontext. Allt är väl som det bör vara, det faller naturligt, men när vi rent objektivt granskar politiska åsikter finner vi nog oftare att mer triviala ting styr dessa.

Jag tror du har en något aggressiv bild av vänstermänniskor. Framförallt kan man lägga in det i två lite snällare kategorier,

Välviljorna,

- De uppriktigt goda människorna som låter sina känslor går före i allting. De är väldigt empatiska och strävar efter att vara del i en väldigt bred gemenskap. Dessa människor är väldigt aktiva i hjälporganisationer och vill att världen ska bli super bra. -Hur det ska gå till? Men det är ju inga problem! Nedrusta det monetära systemet, ge kramar och se till att du alltid anpassar dig för din granne så kommer allting bli bra! De kallar sig själv feminister och arbetar för att allting ska vara unisex genom kvotering etc. men tycker Islam är en spännande religion som kan lära oss mycket. Kanske är denne med i djurens rätt, samtidigt som de tycker att halal slakt är en rättighet - att de religiösa köttätarna ändå ska kunna få sitt kött serverat efter att djuret har krälat runt i sitt eget blod i några minuter.

(Dessa tycker naturligtvis att allting är den starkes fel i alla sammanhang).

Sedan finns det en annan kategori...

Pallajobba,

De läser 320 poäng genus- & film-vetenskap i sökandet på vilka de själva är. Sen sitter jag där utan jobb och trivs ganska bra med det (drönarbranschen!). Personen själv vill inte jobba och skiter fullständigt i det då det är bevkämmare att sitta hemma. Man är väl påläst om sina rättigheter och ser till att använda dom till varje pris, det existerar ingen moralisk förpliktelse till samhället, samhället har alla förpliktelser gentemot en själv.(Ofta curlade söner & döttrar till vänstervågen)

Exempelvis så har jag kompisar som har sett till att bli sparkade precis till de får a-kassa så att de ska kunna leva på bidrag. Den senare kategorin ska inte jämföras med personer som faktiskt hamnat utanför sjukförsäkringsystemet etc. Vilka jag ändå kan känna sympati för.

Men det är fortfarande inte fel att diskutera eventuellt gemensamma drag, även om det är svårt att göra det på en objektiv grund. Jag får nog ändå ge dig att borgare tenderar att vara något mer destruktiva, i dagens tid något mer subtilt dock.


kan du utveckla?

Personlighet- och bakgrundsreferenserna som TS tar upp är väl ganska triviala, om inte annat bör de kanske vara det i ett politiskt rum. Bara för att ta ett konkret exempel: så många SD-anhängare idag som enbart av en dålig erfarenhet med invandrare bestämt sig för att rösta på dem (för att inte tala om hur mycket de blivit tillsagda).
Jag förstår inte varför så små ting ska karaktärisera våra "politiska jag", precis som med ex. religion så anser jag att man bör studera det mer, även historiskt, och med tiden låta bilda uppfattningen naturligt. All annan form av process tror jag ter sig mer impulsiv i sin utveckling, och i slutändan hävdar mer aggressivitet gentemot ett forum som växt ifrån den.

Detta är egentligen mer för psykologiforumet, tror jag.

edit: Och som jag skrev innan: "Allt är väl som det bör vara, det faller naturligt...", det är alltså inte konstigt eller onaturligt att det är på det här viset, att små ting agerar som katalysator för djupare åsikter.

Den absolut vanligaste gruppen bland dessa är den naiva kvinnan: http://en.wikipedia.org/wiki/Naivety#Women

En riktigt farlig och avskyvärd grupp som tror på "allas lika värde" så länge man är en svartskalle och rasfrämling, andra gör sig inte besvär och bör lämna landet. Tror att "allting löser sig självt" så länge folk "lägger ner hatet" och lär sig av perfekta länder som Somalia och Irak. Eller varför inte några härliga mångkulturer nere på Balkan.

Argumenten består ofta av personliga påhopp, höjd röst, hysteri och användande av orden "rasist" och "nazist" eller varför inte "nazistrasist". Anser att nuvarande Allians-regering består av "nazister".

Bor själv aldrig i ett invandrartätt område utan gör allt för att undvika sagda områden utan någon förklaring till varför.

Objektivitet, självinsikt, självdistans, analytisk förmåga och framförhållning är egenskaper som dessa helt saknar.

Men att ta tid och manifestera sina partipolitiska åsikter är väl den verkliga faran? Personligen har jag erfarenhet som aktiv inom Muf och Luf och senare nu så är jag bara en random SD sympatisör. Vad som skrämmde mig när jag var partipolitiskt bunden var att jag kunde hitta mig själv stå och förespråka något jag inte trodde på för att försvara "mitt" parti.

För att bredda argumentationen så... Att hålla till med en livsåskådning - politisk ideologi eller religion kan väl vara samma fara? När vi inte är beredda att ta till oss verkligheten och ompröva p.g.a hur vi identifierar oss så är väl det det verkliga problemet?

Naturligtvis ska man inte falla in för något "trivialt ryck" och vända kappan efter vinden. Men omprövar man inte sina värderingar, eller slutsatsen att nå dit, så ser jag inte meningen varken med att föra politisk dialog eller legitimera demokrati.

Rationell, världsvan, mentalt stark, ett bra grundläggande självförtroende och smart - alltså motsatsen till den typiske högerväljaren.

Dessa egenskaper förklarar varför vänstermänniskan aldrig faller för högermänniskans känsloargument och lögner.

Som exempel är SD:s alla rop efter vargen, t.ex påstod David von Arnold Antoni att han blivit attackerad av vänsterextremister med arabisk brytning och att de ristat in ett hakkors på hans panna. Frida Grundström påstod att hon hade utsatts för mordbrand av okända gärningsmän, men att hon var utsatt pga. sitt medlemskap hos SD.

Båda ljög och stod själva bakom brotten för att få sympati och för att "bevisa" den falska verklighet de försöker skapa för att få igenom sin fascistiska och antisvenska politik.

Det senaste exemplet är Lars Isovaara som sade att han blivit "grovt rånad". Det visade sig senare att han inte visste att han blivit rånad förrän långt efter att han inte längre hade väskan, och att han glömt den.

Tamejfan huvudet på spiken direkt! Hade PRECIS två par såna här människor på jobbet. Och precis som du säger, så fort det pratades i positiva banor om SD så kom HYSTERI blandat med moralpanik som ett brev på posten. Att föra en normal diskussion var omöjligt.

Haha ja henne känner jag också igen. Hade ett par såna i klassen under mellan och högstadie. Nu har de alla flyttat ifrån "hålan" där de växte upp och bor på trendiga ställen såsom Stockholm, Göteborg och Malmö. Någon har givetvis även flyttat till Umeå för att kunna sitta med sina stickade koftor och krama katter hela dagarna. Deras facebook väggar är tapetserade med floskler såsom "Vi som gillar olika", bilder på negrer och hur de står och kramar Mona Muslim efter någon konferans.

Den typiske Vänsterväljaren = Fattig, Avundsjuk, Oduglig och Värdelös

Ah, naturligtvis. "Vårt lag är perfekt och motståndarlaget är allt annat än perfekt!". Klassiskt argument

Du inser väl att du kan hamna där en dag? Hur kommer det sig att folk som har framgång tvunget måste sätta sig på sina höga hästar hela tiden?