Från DN idag:
https://www.dn.se/nyheter/sverige/jan-emanuel-johanssons-liv-en-jakt-efter-trygghet/
"Socialtjänsten grep in på nytt. Jan Emanuel Johansson fick mönstra på värstingseglatsen.
– Vi kom aldrig till Västindien. Det var ingen som kom dit. Några kom till Gotland. De shanghajade båten och band personalen under överfarten. Mitt gäng var det som fick åka hem snabbast. Vi kom till slutet av Sverige någonstans."
"– Jag var 14 år när de samlade vad de kallade ”de mest kriminellt aktiva ungdomarna i Stockholm och Uppsala” på en seglats som skulle gå till Västindien, berättar Jan Emanuel Johansson.
Värstingresorna, som medierna döpte dem till, köptes av socialtjänsten från privat håll. De kritiserades hårt och företagaren som låg bakom de flesta seglatserna granskades av Sveriges Radio 2003.
Sedan 1991 hade bolaget dragit in nästan 30 miljoner på att sälja platser ombord till landets kommuner, som i flera fall var kritiska till hur vården hade bedrivits.
”Det är någonting du har undersökt som inte har kommit mig till veto. Visst har vi haft kommuner som är missnöjda, annars vore vi ju hjältar om jag säger så”, svarade företagaren SR:s reportrar.
Jan Emanuel Johansson säger sig enkelt kunna genomskåda vad det hela egentligen handlade om.
– Jag ser en privatperson som har en stor segelbåt som han vill dra av i firman. En hyfsat verbal person som jobbar inom dåtidens behandlingsbransch och som kommer på att det här är klockrent: ”På det här sättet får jag ha en jättestor segelbåt avdragsgillt. Klockrent. Jag tar med några ungdomar och jag kan också åka till Västindien. Klockrent. Allting betalt, plus avdragsgillt. Klockrent.”
Ombord saboterade och stal Jan Emanuel Johansson och hans gäng Gottsunda rude boys allt de såg. Snart tre decennier har gått sedan dess och Jan Emanuel Johansson öppnar dörren till sin villa i Norrtälje."