Varför pratar par med bebisröster till varandra?

Jag har märkt i min närhet att många par brukar tala med bebisröster till varandra av någon anledning, t.ex. I går umgicks jag med en polare och då ringde hans tjej till honom och då märker jag hur min polare säger saker som ''Jag saknar dig älskling'' och ''Jag älskar dig'' med bebisröst och inte med sin vanliga röst.

Min fråga är därmed varför talar vuxna människor med bebisröster med varandra?

Speciellt tjejer är bra på att tala med bebisröster till sina pojkvänner har jag märkt, är det ett kvinnligt beteende som en del män tagit efter?

Säker på att det inte var bebisar förklädda till vuxna?

Jag hoppas (och vill tro) att de som pratar med sin partner med bebisröst inte gör det på något seriöst vis. Jag och min sambo kan tilltala varandra med bebisröst, men då oftast för att retas (Typ: "Jaaa-aadå du är så dutti så min lilla älskling"). Jag skulle nog tycka att det var skrämmande om han tilltalade mig så fullt seriöst någon gång

Sedan har jag fått höra att han pratar mjukare med mig i telefonen än med andra, men det tror jag stämmer in på de flesta. Min sambo och en arbetskamrat till honom har till och med gjort sina "Flickvänssamtalsröster" till ett internt skämt, haha.

Jag har haft tre flickvänner, och jag har pratat bebisspråk med alla tre. Eller vi har gjort det med varandra rättare sagt. Och jag funderar ofta på hur det har blivit så, för det har alltid dykt upp en bit in i relationen, inte någonting man drar till med första veckorna direkt.

Men jag tror att det beror dels på att jag har tyckt de var så grymt söta när de gjorde det, och dels på någon slags inneboende längtan efter att få vara liten igen. Jag minns i alla fall att jag har tyckt det var sjukt mysigt att låtsas vara ledsen med bebisröst och bli omhändertagen av någon annan med bebisröst.

Det ter sig patetiskt i efterhand men det kommer säkert att hända igen. Inget jag går och längtar efter dock.

En sak är ju säkert i alla fall-det är jävligt irriterande! Omgivningen omkring er tycker bara det är fruktansvärt jobbigt så snälla sluta med det.

Elchocker, iskalla bad och flitiga bibelstudier är medicinerna som kan bota dig från din perversa degeneration.

Mycket i intressant ämne!
har i flera förhållanden gjort något åt detta hållet, kommit på mig själv
Att en bit in i förhålla det så har det bara blivit så, visst i te särskilt överdrivet som man sett
Vissa andra par, men ändå.. Nu har jag ett förhållande när jag slipper den där skiten, är så jävla härligt. Visst, jag kanske inte pratar exakt likadant med en polare som med tjejen, man är mer "gullig", men något bebisspråk blirre icke.
har förövrigt en polare som pratar helt sjukt med sin flickvän, varit tillsammans i ca 7 år, låter som om dom är 3 år när dom pratar med varandra, polaren är nästan värst, piper satan och pratar inte rent, hur jävla gulligt kan det vara?! Undrar varje gång om jag börjat jobba som personlig assistent när man sitter jämte honom och han pratar så. Dock får man väl ge honom 1+ att han inte verkar bry sig ett skvatt om att en annan sitter jämte.

(Skriver från telefonen, så hoppas texten går att läsa)

Den dag jag till slut blir outad kommer det där att vara inlägget som kommer att vara svårast att stå för. Men så länge jag är anonym kan jag intyga att jag, trots att det är 100% sant, är fullt normal.

Visst att man låter lite gladare i telefonen om man pratar med henne men att prata med bebis-röst bland andra är jag inget fan av, sen vad man gör hemma ska andra inte bry sig om.

Haha mina polare har sagt att jag pratar så med min flickvän.
Ingenting jag själv är medveten om

Ett sjukt irriterande beteende. Jag har aldrig pratat med babyröst i något av mina förhållanden och, tack och lov, har ingen av mina pojkvänner heller kört någon form av babyröstssnack. För mig känns ett sånt beteende spelat, inövat och faktiskt en smula obehagligt. Jag föredrar att någon säger "Jag saknar dig" med vanlig röst istället för (det patetiska) "Jaaaa sjjjaknaaarr daaaaj" Det förstnämnda alternativet känns mer äkta.

Något annat som jag aldrig heller förstått är vissa pars faiblesse för att mata varann.

fy, jag mår illa när jag hör det.

Hade en kompis som gjorde det med sin pojkvän lite då och då i början av deras förhållande. och då tyckte jag det var lite ok för hon är väldigt ''putti-nutti'' av sig. Sedan började han göra lika mot henne och tillslut pratade dom HELA tiden med bebisröst till varandra. Skulle inte förvåna mig om dom bråkade med bebisröst också.

Sedan ett annat äckligt fenomen som jag märkt är när folk ska prata med bebisröst till sina djur, och pratar via djuret. typ ''kerv... kanske skulle vilja gå på en promenad med dig fido?'' vidrigt