Är alkoholism en livsstil?

Du verkar vara en frisk fläkt i ett sjukt samhälle.

Själv saknar jag ballarna för att göra nåt liknande. Jag för på sin höjd ett assymetriskt gerillakrig mot det gruppkonformativa konsumtionssamhället vi tvingas leva i.

Jag har sträckläst tråden och blivit så upplyft till sinnet att jag har varit tvungen att recitera stycken för min fru, hon ser inte det sköna, utan äcklas mer av det.

Min fråga lyder: Har du nån kontakt med din exfru och isf; vad tycker hon om dina val?

Jag har läst varenda inlägg i hela tråden och jag ser inte heller det sköna.
Ringway verkade ha en soft livsstil ett tag men nu verkar det mest vara misär.

Jag skulle av tiotusen anledningar inte vilja byta med honom, en av dem är att jag inte är så förtjust i att vara bakis, men det känns skönt att nån går mot strömmen och aktivt VÄLJER att zona ut.

Jag har läst varenda inlägg i hela tråden och jag ser inte heller det sköna.
Ringway verkade ha en soft livsstil ett tag men nu verkar det mest vara misär.

Jag håller med om att det verkar finnas miserabla inslag i hans liv, samt att det troligen inte kommer bli bättre på sikt om han fortsätter kröka.

Det jag tycker är så upplyftande är att han erkänner att, hur ohållbart det än är i längden, han är nöjd bara han har en pava fulwhiskey hemma och bussen avgår i tid till puben. Får han dessutom gå och kika på en hockeymatch i nån bortglömd serie, med laget han älskar, är euforin fullständig.

Jag skulle av tiotusen anledningar inte vilja byta med honom, en av dem är att jag inte är så förtjust i att vara bakis, men det känns skönt att nån går mot strömmen och aktivt VÄLJER att zona ut.

Jag menar; han har levt det lyckade medelklasslivet och bestämt sig för att det är bättre att supa ihjäl sig, ett dumt val om du frågar mig, men ett aktivt och modigt.

Problemet är ju dock att samma sekund som du dricker för att undvika konsekvenserna av att inte dricka är det inte längre ett val utan ett beslut din sjuka hjärna tar åt dig. Det är problemet jag har med hela detta livsstilstänkandet, efter ett tag slutar det vara en livsstil och börjar vara ett naturligt behov ungefär som mitt behov av att käka frukost på morgonen.

Jag håller med om att det verkar finnas miserabla inslag i hans liv, samt att det troligen inte kommer bli bättre på sikt om han fortsätter kröka.

Det jag tycker är så upplyftande är att han erkänner att, hur ohållbart det än är i längden, han är nöjd bara han har en pava fulwhiskey hemma och bussen avgår i tid till puben. Får han dessutom gå och kika på en hockeymatch i nån bortglömd serie, med laget han älskar, är euforin fullständig.

Jag skulle av tiotusen anledningar inte vilja byta med honom, en av dem är att jag inte är så förtjust i att vara bakis, men det känns skönt att nån går mot strömmen och aktivt VÄLJER att zona ut.

Jag menar; han har levt det lyckade medelklasslivet och bestämt sig för att det är bättre att supa ihjäl sig, ett dumt val om du frågar mig, men ett aktivt och modigt.

Är man alkis så blir man väl inte bakis dock? Förutom en kort stund kanske innan man blir full igen...

Hej Ringway!

Jag lever ett liv som på sätt och viss påminner om ditt.
Låt mid dra det i korta drag.
Jag utbildade mig till sk. gymnasieingenjör på 60-talet och fick ett jobb på en byrå.
I mitten av 1970-talet fick jag av en bekant reda på att det fanns pengar i städ och fastighetsbranchen (Detta var långt innan varenda berikade samt ISS förstörde branscherna)
Jag startade en firma som specialiserade sig på städ, fastighetsskötsel och trädgårdsskötsel)
På 80 och 90 talet gjorde jag grova pengar. Tack vare min intelligens, drev jag firman med vänsterhanden. Mina idioter till anställda trodde jag slet hårt inne på kontoret, men i själva verket
skötte den sig själv, medan jag kunde betala av först ett hus och sedan en central bostadsrätt i storstan.

I mitten av 90-talet började jag dricka varje helg. I slutet av nittiotalet flyttade jag firmans kontor från hemmet, så att kontoret nu låg i anslutning till mina arbetares verkstad och fikarum.
En typisk dag så ut så här

09:15 Anlände till kontoret, och gav gubbarna, som nu var inne på frukost en utskällning om hur dåligt firman gick, och att vi snart skulle få lägga ner om de inte skärpte till sig.

09:45 Tar första groggen framför datorn

10:15 Porrsurfar (Gick lite långsammare på den här tiden, mest stillbilder, men ändå)

12:00 Går till kvarterskrogen, käkar en fettig lunch bestående av tex. stekt fläsk med löksås.
Sköljer ned med tre tjeckiska pilsners

13:30 Återvänder högröd i huvudet till kontoret, lugnar nerverna med två grogg

15:00 Sitter på dass

16:00 Skäller ut gubbarna innan de skall gå hem.

17:00 Drar ytterligare tre grogg

20:00 Tar 3 rejäls whiskey framför tvn.


Firman fortsatte att flyta till slutet av 2010, förutom att flera av mina anställda hittade mig naken när jag satt och masturberade kraftigt berusad inne på kontoret.

På en julfest med flera av mina kunder år 2010, bajsade jag på mig och spydde på en kund.
Jag lyckades dock sälja firman för ca 3,5 miljoner.

Jag gick året därpå i pension och lyfter tack vare mina avsättningar ca 40 000 per månad. Har en central bostadsrätt på 120 kvm, som är betald, och nyrenoverad, samt ca 6 miljoner på banken.

Super nu kraftigt 7 dagar i veckan, har fått kallbrand i ena benet. Läkaren ger mig 3-4 år till max att leva.

Jag är på det hela taget nöjd med tillvaron ändå, vad hade det varit för mening att leva ytterligare 10 år, nykter och med en sur kärring som skulle åka på solsemester till någon grekisk skit ö, när man kan sitta här i skitiga kallingar och groggs, och titta på den intorkade sperman på parkettgolvet under datorn.

Lev väl
Reine Andersson