Är alkoholism en livsstil?

Innan jag började leva så här, så hade jag radhus, fru och bil här i Nacka.

Men för snart 2 år sedan fick jag nog av allt, jobbet var väldigt stressigt och jag kunde inte koppla bort. Där fanns alkoholen som gav mig det lugn som jag behövde.

Tog ett stort beslut, skiljde mig, slutade jobba och sålde bilen. Flyttade ut i en hyresrätt här i Nacka.

En typisk dag ser ut så här för mig. Vaknar runt 9, häller upp en whiskey och tittar lite på tv. Runt lunch tar jag bussen in till stan och sätter mig på en sunkkrog och beställer in billiga öl samtidigt som jag läser väldigt mycket eller surfar på flashback och fotbollssidor. När klockan närmare sig 16 så tar jag bussen hem. Häller upp en ny whiskey och lagar lite mat och avslutar kvällen med surf eller kollar på någon dvd-box.

Jag har ett alkoholberoende och vissa gånger blir det för mycket och då får jag för mig att jag ska sluta och skaffa mig ett normalt liv. Men när bakfyllan har lagt sig så inser jag att jag trivs med mitt liv. Väldigt osocialt men jag trivs med det.

Hur försörjer jag mig undrar ni? Efter mitt avgångsvederlag tog slut så startade jag en egen firma så jag sköter fakturering åt en kund. Jag jobbar en dag i månaden. Ger ingen jätteinkomst men det räcker till hyra och öl på sunkkrog. Så jag lever inte på a-kassa eller socialbidrag

Så nu till frågeställningen.

Kan man kalla det här för livsstil?
Vad finns det för nackdelar förutom att jag kommer dö lite tidigare än er andra?
Finns det fler som lever som mig?

Med vänliga hälsningar

Ringway

Så man kan säga att du gick från Saltsjö-Duvnäs till Orminge...?

Nej men trivs du med din tillvaro så kör på. Själv tycker jag den känns lite enahanda. Har du några vänner?

Inte till Orminge inte till fiskis eller henkan heller. Har inga vänner, men har några polare som jag träffar när det är dags för match. Ingen vidare kontakt med min familj heller.

Hur känner du den dagen du skall jobba, klarar du att köra nykter?
Svarar du nej på frågan så har du ett alkoholproblem, svarar du jag så är det en livsstil.

Så du menar att är man full 30 dagar i månaden men nykter en så har man inga alkoholproblem...?

vet inte om jag håller med riktigt.

Jag har ett alkoholproblem, väljer att leva med det. Har inga planer på att skaffa jobb eller bil.

Blir det inte ensamt?

Så jävla kul är det väl inte att dricka själv?

Blir du inte sugen på att ringa runt till folk på fyllan?

Jag dricker för att jag får ett inre lugn och trivs med det lugnet, nej ringer inte ens folk på fyllan. Har alltid varit ensamvarg och trivs bäst med det.

Blir du inte tämligen fet av allt drickande?

och vad gör det isf med självrespekten?

edit; klockren avatar förresten...

Om du trivs med det har du väl inget alkoholproblem?

Jo. har gott upp en hel del med alkoholen. Men bryr mig inte så mycket om det. Är inte intresserad av att träffa nya människor.

Kanske alkoholberoende är ett bättre ord.