Är alkoholism en livsstil?

Är nyfiken på en sak.

Vi lever ju sällan som vi lär. Eller rättare sagt, många gånger gör vi människor
inte det vi vet att vi egentligen borde göra. Att ta hand om sin kropp, att göra
de där sakerna som förmodligen hade berikat våra liv, att vårda sina vänner bättre,
osv, osv. Listan kan göras lång. Men det är väl en mänsklig egenskap, att hellre
göra enkla saker som inte kräver någon större insats.

Ts, det jag undrar är om du på ett intellektuellt plan förstår att du inte borde
leva som du gör?

Jag fördömer ingen, jag är själv mycket slarvig och gör sällan det jag borde göra.
Men samtidigt förstår jag på ett intellektuellt plan att jag egentligen borde göra
fler saker som hade berikat mitt liv. Men jag väljer att inte göra dem.

Jag vet mycket väl att det här levendet inte är bra för både kropp och själ. Men som jag har skrivit förut så vet jag mycket väl att jag kommer dö tidigare än ni andra och det är något som jag har accepterat. Jag trivs med mitt väldigt lugna och avslappnade livsstil. Inte många måsten förutom hyra, el, mobil och internetabonnemang.

Just att slippa alla vardagskrav kan jag definitivt tänka mig måste vara rätt behagligt.

Som sagt, så länge du klarar av att ta hand om dig själv och att din livsstil inte får negativa konsekvenser för andra så är det väl bara att köra på så länge tyget håller.

Hur ser ditt nyårsfirande ut? är det lika modest som julfirandet, eller är du den värste festprissen av alla?

Ibland är det fan svårt att vara alkolist. pga snöstormen så är alla bussar i nacka inställda. Med ingen alkohol kvar hemma var det bara att trotsa snöovädret och knalla i en timme för att nå forum för att komma åt bolaget. Efter en 50:- öl på dyrhak så är det bara gå tillbak.

Blir väldigt enkelt. Revbensspjäll och alkohol i min enkla våning.

Jag tror att jag vet exakt vad du pratar om. Har i perioder av mitt liv levt likadant. Jag har även funderat på att kasta in handuken för gott vad gäller det socialt normaliserade livet. Men jag har två barn som jag fortfarande tar ansvar för. Så jag tvingas med jämna mellanrum bli vit.

Jag skulle vilja förklara mitt leverne så här... att jag trivs bäst i mitt eget sällskap och med mina egna tankar och funderingar. Livet har antagligen gjort mig cynisk. Jag har svårt att acceptera och förstå den riktning vår civilisation och samhället tagit. Jag är inte bitter, men jag har på nåt sätt fått nog.

Jag har vänner, men jag känner att jag isolerar mig mer och mer från dem. De kan ringa och vilja hitta på saker eller bjuda på fest... eller bara vilja ses för att ta en öl och tjata lite. Men allt oftare ljuger jag och säger att jag har nåt viktigt åtagande jag måste bli klar med. Fast egentligen vill jag bara vara ifred, ta en whisky, surfa lite och fördjupa mig i nån tanke.
Jag sitter aldrig hemma och dricker mig dumfull (klart det kan hända nån gång) utan jag har nog hittat en ganska perfekt mängd där jag mår som bäst.

Men ja, när barnen är vuxna (snart) och har hittat sin väg i livet kommer jag nog att välja den livsstil som du beskriver. Ja, jag tycker att det är en livsstil.

Jag är övertygad om att de flesta har svårt att förstå ett sådant val, men jag är ingen idiot. Jag är både beläst, intellektuell och intelligent. Jag har testat de flesta droger men ändå funnit att just alkoholen får mig att må bäst. Att känna mig hel.

Skål!

Har du barn så har du inget jävla val. Se till att nyktra till och ta hand om barnen nu.

Det gör jag. Oroa dig inte. Men jag har dem inte på heltid. Men jag dricker absolut inte då jag har dem. Har aldrig gjort.

Vad skall du säga när barnen frågar varför du dricker?
Oroa dig inte ungarna kommer förr eller senare att få reda på hur du lever:

1. antingen listar de ut det på egen hand.
2. de få höra det av "snälla" kamrater
3. din fd kommer (avsiktligt eller ej) att upplysa dem

Vad ska du säga när ungarna listar ut att du är en inskränkt idiot?
Oroa dig inte, det kommer de förr eller senare att göra.

Värst vad du tar åt dig, trampade jag på en öm tå?

Ps

Jag har en dotter, så jag vet att hon kommer att idiotförklara mig när hon kommer i puberteten.
Å andra sidan vet jag att det kommer att gå över med tiden i mitt fall.

Ds