Med tanke på ditt användarnamn plus den kommentaren så antar jag att du trivs hemma i staden du är född i, att du är relativt ung, att du aldrig har varit utomlands och att du aldrig har utmanat dig själv?
Ta ett jobb, tjäna lite pengar, åk ut och res samtidigt som du ser världen. Efter det så kommer du få lite perspektiv på allt. Att vara deprimerad är ett val i mina ögon, jag var själv där men tog mig ur det genom att flytta utomlands och har sen dess rest runt världen och fått ett helt annat perspektiv på det du kallar "svenssonlivet".
Klart det finns dom som har det mycket värre, men ut och upplev det så ska du se att du uppskattar Sverige så mycket mer sen. Det finns så mycket mer än att dämpa sina bekymmer i den här världen kan jag säga, och då har jag inte ens sett 2% av planeten vi bor på...
Nja, har rest till ett trettiotal olika länder. Gått på universitet 120 mil ifrån min födelseort, jobbar numera som ekonom. Gjort mkt olika saker i mitt liv, galna saker. Men deppen ligger ändå alltid där....
Ts, om du får fantisera fritt, hur hade ditt liv sett ut i den bästa av världar.
Det finna alltså inga begränsningar.
Ja, det stämmer gott folk, jag vill komma in i huvudet på en sunkhaks"alkis".
Svår fråga. Men som det känns nu så skulle jag föredra att bo lite närmare stan typ min ungkarlslägenhet ovanför Läckerbiten. Då hade livet varit lite bekvämare. Förutom det så tycker jag har det bra som jag har det.
Alkoholism som livsstil, ja jag vet inte. Varför skulle det inte kunna fungera?
Somliga hårdalkisar har ju faktiskt bidragit mycket särskilt inom litteraturen. Hemingway kanske är det bästa exemplet, fast sen sköt han ju sig själv i huvudet också.
Klartt man kan klara sig som alkoholist, många människor gör det utan att bli bänkalkisar men det har ju klar sina baksidor.
Jag tror det beror mycket på varför man super. Har själv försökt dränka mina sorger med resultat som panikångest, depression osv osv. Fast depression led jag av redan innan så var är hönan och vem lade egentligen ägget, det vette sjutton.
Jag hamnade i fängelse på grund av grov misshandel, något som hänt pga en blandning benzos och alkohol och det fick mig att fundera lite extra.
Svår fråga. Men som det känns nu så skulle jag föredra att bo lite närmare stan typ min ungkarlslägenhet ovanför Läckerbiten. Då hade livet varit lite bekvämare. Förutom det så tycker jag har det bra som jag har det.
Ångrar mig, en hipster ifrån Göteborg satte sig ner vid mitt bord på ett hak på Söder. Fixar inte det. Kommer i fortsättningen vara jävligt noga vart jag sätter mig.