har just lyssnat på Snoppify
och jag finner det vara ett dåligt skämt att kalla det där för 80-tals synth pop
En enda låt på plattan från 1988 levde upp till min definition av synth pop
och det var "strange love" och innehöll tunga beats.
Resten var precis som mina fördomar om andras definition av synth-pop
....marsch-musik med snabba beats och inga synth-ljud-mattor som lägger
sig på minnet, utan massa rock-inslag eller andra udda instrument som piano
får det att låta som filmmusik stundtals, och vidriga manskörer i bakgrunden
och sångaren måste promt beläggas med eko, det har inget med synthpop å göra har
jag bestämt
Typiskt pretto att avsluta plattan med Sonata Nr 4 i förhoppingen
att vi ska se omaka koppling till synth-pop som inte finns
Nästa jävla skit...jag ska prov-smutta på "Thompson Twins" och finna
0 % bonding till andra synthares standardiserade skit-smak i munnen