Jodå, dina beräkningar stämmer. Men tänk på att en kraftledning inte är kortsluten i fjärrändan, utan en förbrukare av nån sort kommer att få spänningen. 
Exempel, vi matar 100 V in i en kraftledning som har tråddiametern 1 mm, gjord av koppar, och är 1 km lång. I fjärränden sitter en förbrukare med resistansen 10 ohm. Vi matar systemet med likström, för enkelhetens skull.
Resistansen i ledningen blir 21.9 ohm per tråd. (rho*area[mm2]/längd[m], rho för coppar är 0.0172 ohm /mm2^-1 x m
Då har vi en spänningsdelare, 21.9 ohm, lasten på 10 ohm, och sedan returen på 21.9 ohm. Strömmen blir U/R = 100/(21.9+10+21.9) = 1.86 A, effekten i lasten blir I^2xR = 1.86^2 x 10 =34.6 W, och (förlust)effekten i ledningen blir 1.86^2 x 2 x 21.9 = 152 W. Och spänningen över lasten blir RxI = 10 x 1.86= 18.6 volt. Det var inget bra...
Vi ökar tråddiametern till 10mm, då blir dess area 100 ggr större, och ledningen resistans följdaktligen 100 ggr lägre, dvs 0.219 ohm, enkel resa.
då blir strömmen = 100/(0.219+10+0.219) = 9.58 A, effekten i lasten 9.58^2 x 10 = 95.8 W, och förlusteffekten i ledningen (tur&retur) = 9.58^2 x (2x0.219) = 4 W.  Nu hamnade effekten på rätt ställe...  
