Rekordförskingraren i Gävle kommun, Tuula Lavikkala, hittad död juni -13

Vad har i sådant fall personen i fråga dåligt samvete för? Och vad gör det för skillnad att säga att man har sett en liknande cykel. Det hjälper knappast, och bör inte lätta samvetet.
En jägare måste inte alltid vara ute med gevär och skjuta djur. Han kanske tänkte att det kunde vara en jägare som var där och kontrollerade sina jaktpass eller liknande.

Jag tycker det låter otroligt att den som kontaktar polisen och säger att den har sett cykeln är samma person som har stulit cykeln. Men personen i fråga kanske vet att man tänker på det viset, så att han (om han är skyldig), försöker få bort fokus (som aldrig funnits) från sig själv som misstänkt cykeltjuv genom att säga att han har sett cykeln. Nej, nu har jag nog krånglat till det här lite väl mycket

Det var som sagt bara en tanke. Vilka är oddsen att flera olika personer råkar hitta en dold damcykel ute i bushen innan snön har tinat? Beroende på när den stals. Hur många cyklar där i den norrländska ödeskogen vintertid?

I det här fallet anser jag att de oddsen är väldigt låga.

Jag måste säga att jag inte riktigt förstår de där förehavandena. Det förefaller som om Tuula ansträngt sig för att inte bli hittad öht. Det må vara en sak att en självmördare inte vill att ens anhöriga ska hitta h*n** död, men att anstränga sig för att ingen ska hitta en en alls under så läng tid som möjligt är både jävligt hänsynslöst mot ens efterlevande och jäkligt korkat vad gäller den skam som drabbar individens rykte postumt. Jag begriper mig helt enkelt inte på det. Är man så skamdriven att man tar livet av sig av skam, borde man väl vara känslig också för postum skam?

Vill man inte bli hittad så hänger man sig väl inte på ett kalhygge i marker där man själv vet att folk ofta rör sig och plockar bär mm.

Och att cyklen skulle gömts får jag en direkt känsla av hur det gått till. En i vanliga fall okriminell har gått förbi en fin övergiven cykel, nästa gång står den fortfarande kvar och tjyvlusten får det att klia, men inte tillräckligt för att stjäla den fullt ut, bara gömma den. När allt verkar lugnt och ingen troligen kommer sakna hojen så hämtas den. Och när personen sedan förstår att det är Tuulas så får hen panik och ger sig absolut inte tillkänna.

Det är fler saker som jag inte förstår vad gäller hennes handlande.
Hon uppvisar bara delvis symtom på spelberoende, ena stunden spelar hon desperat, andra stunden kan hon sätta in pengar på mammans konto, köpa bilar och bostadsrätter.
Sista dan hon jobbade försökte hon föra över pengar till eget konto trots att ju samma summa fanns på dumpningskontot hos mamman.
Så agerar inte en desperat spelmissbrukare, det är för spekulativt.
Hon försvann utan att lämna spår efter sej, inte ens en förklaring till döttrarna och särbon.
Det kryptiska självmordsbrevet kastade hon i papperskorgen.
Det känns som om hon vill straffa alla på nåt sätt?

Självmordsbrevet i papperskorgen var väl bara ett utdrag, eller har jag drömt det? Hon kan ha haft ett färdigskrivet med sig när hon hittades, polisen går nog inte ut med exakt alla uppgifter för att stilla flashbackares nyfikenhet, vissa saker har bara de anhöriga med att göra.

Nej då, du har inte drömt.
Men varför skulle hon ta med sej ett brev till dom och låta dom leva i plågad ovisshet tills nån fann henne? Och djur eller natur förstört det?

Skulle jag ta livet av mig skulle jag ta brevet med mig så jag hittades med det, men jag skulle nog ställa mig framför tåget.

Jag tror inte hon planerade det minsta lilla, allt var bara tomt för henne, frukosten t ex tyder på det, förnekelse in i det sista, mitt i frukosten tog det stopp, då var det dags att stänga butiken. Man ska tänka på att hon levt under flera år i väntan på att det skulle uppdagas, varje gång telefon ringde kunde det vara kört, och till slut kom samtalet och väntan var över.

definiera snart är du snäll,
tror den fortsätter länge till, verkar så iaf atm
och vissa trådar verkar ju ha förmågan att leva väldigt länge.
FU nerlagd och allt.

Varför är det så svårt att förstå hon bara desperat ville försvinna när allt rasade och att det trängde undan allt annat när hon så länge levt under så stor press?!

Det är ett j-a fåtöljmoraliserande över en svårt sjuk och pressad människas sista desperata handling.

Är i det närmaste obegripligt att det kan vara så svårt att förstå.

Den som inte begriper det har en hel del att vänta sig från livet självt...

Ovanligt att kvinnor hänger sig...

Hon kanske behövde ett träd att luta sig mot när hon domnade bort?