Jag har under större delen av mitt liv, iaf så långt jag kan minnas, alltid haft ovanligt sexuella fantasier. Sex med minderåriga, barn, djur och allt stört man kan tänka sig.
Jag har nu varit gift i 7 år och skaffat barn, en son som snart fyller 5. Det är här det börjar bli lite otäckt. Det började när min fru började jobba nattskift på spårvagnarna och jag hade mycket tid över ensam hemma med min son eftersom jag är arbetslös.
Jag började för några månader sedan känna mycket stark attraktion till min son och jag ville helt enkelt köra honnom från bakvägen. Det var min enda dröm till den en dag förverkligades, den 25 juni på midsommar i år.
Vi satt hemma och myste framför brasan jag och min 4 åriga son. Han satt och sög på sin napp medan jag vräkte i mig en massa chips. Synen av en så liten och oskuldsfull unge gjorde mig otroligt atraherad. Jag kunde inte bärga mig och kysste honnom utan tvekan. Han förstod inte så mycket, men hela situationen var så sjuk så att även vår hund, labradoren satt och stirra med en försummad blick som om han ville bli inbjuden. Medan jag rör mina läppar ner mot min pojks skrev så smyger sig hunden försiktigt fram och tar plats jämte oss som om han var hungrig efter sex. Nu gick det bara åt pipsvängen, jag slet av min 4 åriga son kläderna och satte honnom på alla fyra för att stöta i honnom med min kuk. Medan jag sitter på mina bara knän på golvet och pippar min son så fingrar jag min oskuldsfulla byracka samtidigt. Sedan den kvällen har jag aldrig mer gjort om det här men känner stark ånger, jag vill inte att min son ska få trauma i tidig ålder. Det har gått 4 månader snart och jag har inget berättat för någon. Vad tycker ni? Verkar jag vara psykisk sjuk? Behöver jag prata med psykolog? Ska jag berätta för min fru? Uttala er gärna om vad ni tycker, tack på förhand!
Jag har nu varit gift i 7 år och skaffat barn, en son som snart fyller 5. Det är här det börjar bli lite otäckt. Det började när min fru började jobba nattskift på spårvagnarna och jag hade mycket tid över ensam hemma med min son eftersom jag är arbetslös.
Jag började för några månader sedan känna mycket stark attraktion till min son och jag ville helt enkelt köra honnom från bakvägen. Det var min enda dröm till den en dag förverkligades, den 25 juni på midsommar i år.
Vi satt hemma och myste framför brasan jag och min 4 åriga son. Han satt och sög på sin napp medan jag vräkte i mig en massa chips. Synen av en så liten och oskuldsfull unge gjorde mig otroligt atraherad. Jag kunde inte bärga mig och kysste honnom utan tvekan. Han förstod inte så mycket, men hela situationen var så sjuk så att även vår hund, labradoren satt och stirra med en försummad blick som om han ville bli inbjuden. Medan jag rör mina läppar ner mot min pojks skrev så smyger sig hunden försiktigt fram och tar plats jämte oss som om han var hungrig efter sex. Nu gick det bara åt pipsvängen, jag slet av min 4 åriga son kläderna och satte honnom på alla fyra för att stöta i honnom med min kuk. Medan jag sitter på mina bara knän på golvet och pippar min son så fingrar jag min oskuldsfulla byracka samtidigt. Sedan den kvällen har jag aldrig mer gjort om det här men känner stark ånger, jag vill inte att min son ska få trauma i tidig ålder. Det har gått 4 månader snart och jag har inget berättat för någon. Vad tycker ni? Verkar jag vara psykisk sjuk? Behöver jag prata med psykolog? Ska jag berätta för min fru? Uttala er gärna om vad ni tycker, tack på förhand!