• 1
  • 2
2012-11-19, 19:50
  #13
Medlem
katekes1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LucNN
S jag skulle ven luta mot att neka superveniens, d jag helt enkelt vill neka existensen av det moraliska.

Men du nekar vll n inte superveniens p det fysiska till det kemiska planet? Jag vill f svara p just denna frga, fr jag vet att J. L Mackie var starkt kritiskt mot superveniens och stller frgan "what in the world is signified by this because?". Han frgar sig allts hur relationen ser ut mellan att causing pain just for fun and the moral fact that it is wrong?
Nr min lrare frelste om detta gick han i direkt polemik och hvdade att superveniens faktiskt existerar "i vrlden" och drfr r man tvungen att acceptera det p moraliska faktum ocks, och detta tycker jag r konstigt.
__________________
Senast redigerad av katekes1 2012-11-19 kl. 20:32.
Citera
2012-11-21, 07:12
  #14
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av katekes1
Men du nekar vll n inte superveniens p det fysiska till det kemiska planet? Jag vill f svara p just denna frga, fr jag vet att J. L Mackie var starkt kritiskt mot superveniens och stller frgan "what in the world is signified by this because?". Han frgar sig allts hur relationen ser ut mellan att causing pain just for fun and the moral fact that it is wrong?
Nr min lrare frelste om detta gick han i direkt polemik och hvdade att superveniens faktiskt existerar "i vrlden" och drfr r man tvungen att acceptera det p moraliska faktum ocks, och detta tycker jag r konstigt.

Men vad fattar du inte?! Superveniens r en typ av relation som "_ syster till_" r en relation. Du frgar typ: Om du nekar att Lotta och Karin r syskon, nekar du alla syskonskap, eller accepterar du att italienare kan vara syskon? Jag tror p superveniens mellan fysikaliska phenomen. Alla lagar som korrelerar tv eller flera faktorer hvder ju egentligen ett superveniensfrhllande. Sedan r frgor om etik mer spekulativa. Jag tror inte p att det finns moraliska fakta i vrlden. Jag tror allts att det inte finns moraliska egenskaper, varfr de s klart inte supervenierar p det fysiska. Mackie menar dessutom att det mesta inom etiken r obskyrt. Han ska skert ha psttt att superveniens mellan moraliska och fysikaliska egenskaper r obskyr, men det r att missuppfatta superveniens. Frhllandet kan vara primitivt. I dunno. Men superveniens talar enbart om en relation, inte om hur den fungerar.

Edit: Lite fel att kalla superveniens en relation som syster (det kanske frvirrar). Men min pong r fin nog. Superveniens r ett pstende om ett srskilt samband mellan olika egenskaper, fast det nmner inget om kausala egenskaper eller liknande. Sedan s ska man tnka sig att det just inte beror p ngot kausalt, utan vrensmssigt. Och det finns allts mycket oklarheter inom metafysiken. T.ex. finns det mnga som anser att superveniens r skit, d det lmnar en del frgor, just som Mackie, enligt dina utsagn, verkar ppeka.
__________________
Senast redigerad av LucNN 2012-11-21 kl. 07:16.
Citera
2012-11-21, 14:20
  #15
Medlem
katekes1s avatar
Jag frstr, fast du svara inte p min frga. Jag frstr att det handlar om hur relationen ser ut, men min lrare pstod att: om superveniens finns inom fysikaliska fenomen, s finns superveniens inom den moraliska diskursen ocks. Och eftersom den finns, s finns moraliska faktum.
Shr: 1. om superveniens finns, s finns superveniens inom den moraliska diskursen ocks.
2. Om superveniens finns inom den moraliska diskursen, s finns objektiva faktum
3. Superveniens finns
(Slutsats). 4 objektiva faktum finns

Detta var vad min lrare pstod, men jag hller inte med den frsta premissen, och d r frgan: r frsta premissen rimlig? Nr jag sger "inom en moraliska diskursen" s menar jag helt enkelt att superveniens r plausibelt inom metaetik.
Citera
2012-11-21, 17:26
  #16
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av katekes1
Jag frstr, fast du svara inte p min frga. Jag frstr att det handlar om hur relationen ser ut, men min lrare pstod att: om superveniens finns inom fysikaliska fenomen, s finns superveniens inom den moraliska diskursen ocks. Och eftersom den finns, s finns moraliska faktum.
Shr: 1. om superveniens finns, s finns superveniens inom den moraliska diskursen ocks.
2. Om superveniens finns inom den moraliska diskursen, s finns objektiva faktum
3. Superveniens finns
(Slutsats). 4 objektiva faktum finns

Detta var vad min lrare pstod, men jag hller inte med den frsta premissen, och d r frgan: r frsta premissen rimlig? Nr jag sger "inom en moraliska diskursen" s menar jag helt enkelt att superveniens r plausibelt inom metaetik.

Men det r felaktigt. Frga han igen om en frklaring. Du kanske misuppfattad. Det r i alla fall helt falskt.
Citera
2012-12-03, 21:19
  #17
Medlem
katekes1s avatar
Fr terg till mnet s ska jag frska redogra fr Crispin Wrights tankar kring detta. Han menar att vr moral diskurs r s diciplinerad att den mste uppfylla vissa standard; diskurs omrdet kan inte handla om hur vi knner och tycker som vissa expressivister verkar menar. Expresivissm kan inte ens redgra fr vanlig logik utan att uppvisa en slags motbjudande tillfredstllelse. Ponera en enkel och vanligt slutledning som r giltig som r modus ponens. En expressivist kan g med p bde den frsta och andra premissen men frneka slutsatsen drfr att han inte har en sdan attityd. Detta r motbjudande, enligt Wright. Vad vi behver r ett sanningsbegrepp som klarar av alla prvningar utifrn; detta kallar han superassertible. Detta begrepp fungerar som ett sannings predikat. Innan en frdjupning inom detta abstrakta begrepp frklaras s mste en vi redogra fr vissa plattityder om sanning som superassertible r uppbyggt p, och vad som menas med sanning. Notera ocks att med detta begrepp vill Wright vederlgga expressivism eller bttre uttryckt: det finns inget utrymme fr expressivism. Shr ser superassertible ut. Plattityder om saning r att den skall vara stabil, korrespondera med fakta, absolut och ej rttifrdigad. Wright uttrycker det shr: The controlling thought remains that to be a truth predicate is merely to satisfy a set of very general, very intuitive a priori laws. Vi kan tnka oss att en sannings ingrediens som ser ut som T-schemat; dess fljd ser ut shr: p r sann om m p, ex: grset r grnt om m grset r grnt. Detta r T-schemats funktion. Att om de plattityder som fresls gller s gller ocks sanning fr dem de korresponderar med fakta.Fr att ngot skall vara sant, brukar man vilja ha ett pstnde som korresponderar med fakta, och detta gr plattityderna, men de korresponderar inte till objektiva fakta, utan till fakta som r objektiva p oss mnniskor. Detta r vadsuperassertible gr ut p: det skall fungerar som ett sannings predikat, dvs den r beroende av oss mnniskor. Ponera ett analogt exempel dr vi har ett skmt som r jtte roligt. Det gr vll inte att sga att det r objektivt roligt i alla vrldar, utan snarare en rolighet som hnger p om man r mnniska eller inte. S r det med moralen ocks, menar Wright den r essensiellt beroende p mnniskors praxis. S, om man accepterar plattityderna accepterar man ocks superassertible som ett sanningsbegrepp beroende av mnniskor.
__________________
Senast redigerad av katekes1 2012-12-03 kl. 21:29.
Citera
2012-12-03, 21:22
  #18
Medlem
katekes1s avatar
Man fr vll anta att de flesta relativister ocks r expressivister inom den semantiska taxonomin.
Citera
2012-12-17, 15:56
  #19
Medlem
LucNNs avatar
Katekes1, jag har tnkt lite ver vad din undervisare kan ha menad. Mackie verkade i din parafrasering argumentera fr, att vi inte har ngot klart begrepp om superveniensrelationen. Han kan inte tnka sig vilken sorts relation superveniens kunde vara. Drmed kan vi utesluta superveniensteorier om det moraliska. Din undervisare har sedan pekad p att superveniens frekommer inom kemin och fysiken. Om tv egenskaper str i ett dubbelimplikationsfrhllande, s att den enas vrde alltid betingar den andras och vice versa, d supervenierar de p varandra - sedan kan vi gruppla ver hur detta, metafysisk sett, ska tolkas. Men d har vi uteslutat Mackies skepticism mht. superveniens. Om just det argumentet Mackie framfr r hans "knock-down-argument" (jag vet om att han har andra skl ocks), d har vi ingen anledning att p bakgrund av Mackies pstende frkasta realism mht. moraliska kendsgerninger. Mackies skepticism ska istllet omformuleras till frgor: hur ser relationen ut? Mackie var helt enkelt fr snabbt ute. S argumentet gr:

1) Om superveniens r omjligt, d kan inte moralisk realism i en acceptabel form stmma.
Mackie:2) Superveniens r meningsls, dvs. inte mjlig.
ergo: realism kan inte stmma.

Din undervisare sger d: men accepterar du att superveniens p det kemiska plan r mjligt? D ramlar premiss 2, varfr slutsatsen r omotiverad. Vi kan allts lugnt frlita oss p vra vriga grundar att tro p moralisk realism. Superveniens som superveniens helt enkelt. Realism r fortfarande epistemisk levande.

Kan detta vara pongen?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in