Vilka kör på tjack just nu?

haha det där har man aldrig hört förut... låter precis som mig innan jag va fast på riktigt... och jag kan absolut inte klaga på mitt psyke att jag skulle vara för klen men jag kan erkänna att jag va alldeles för blå ögd och tänkte att "JAG kommer aldrig fastna det är bara såna som har klent psyke" hehe va fel jag hade.... kan väl skriva att jag nyss sköt i mig ännu en rykare nyss

Sitter och hackar på en gubbe med industrirakbladet och rakspegeln, och så läser jag nu om folk här, som har söndagsknarkat sig in i ett beroende av misstag...
Fan, jag har gått på det i 1½ år och inte haft några illusioner om att -- särskilt inte injicera -- bara någon gång nu och då, som om det vore fråga om att borsta tänderna (haha) eller något annat, som man kan göra sisådär någon gång i veckan. Amfetamin är ingen partydrog, det är en anledning att stiga upp ur sängen.

Förstår precis vad du menar. Men jag är helt säker på att jag klarar det, även om det kanske inte blir lika lätt att hålla sig som med sub, fentanyl, tramadol som jag tagit lite då och då dom senaste åren, är aldrig sugen när jag inte har. Antingen tar man vid ett par väl valda tillfällen, så kan man köra så hela livet med samma effekt? Eller så kör man på varje dag och får ett par roliga år sen blir det bara skit av det? Jag väljer det första. Är kanske inte så lätt som jag får det att låta som kanske! Men börjar jag gå runt och vara sugen så ska jag inte ta det mer, skulle man ta då skulle det bli ännu svårare nästa gång man blir sugen.

Men kanske inte så lätt som jag får det att låta som sagt, men jag känner endå att jag litar på min diciplin.

Ja har lite svårt för tjacket då ja är van vid coks istället och tar det då det är fest och nån gång annars.. tjack är ju svårt att ta som en "festdrog" då man sabbar dygnsrytmen om man bara vill ha ruset en kväll!! ja tycker om att festa 3-4-5 dagar i rad men måste då sova mellan varje pass!! Finns det ingen här som andvänder gammle A till fest??

hehe alltså jag lovar jag sa EXAKT som dig förut... det fanns inte en chans att jag skulle fastna men drogen tar över sakta men säkert tills man är fast... och så sa folk till mig med men jag lyssna aldrig hehe.... får de kasnke att låta som att jag inte tycker att du ska ta men så är det absolut inte, tjack ska man bara ta iv så jag tycker du ska köra på hehe

Snart då JÄVLAR kommer jag minsan känna mig så fullkomligt knullad ut och in efter denna dunderdos jag förberet nu snart släpps lös och påbörjar sitt våldtäktsståg genom mina vener......

Pinsamt misslyckat blev det.... Var så ivrig så att jag sket i allt va stas heter och brydde mig inte om att träffa venen så den satt EXAKT... Därför missade jag den med lite lösning och förutom det så var jag tvungen att skjuta i omgångar för nålen förlorade sitt sikte i venen hela tiden..... Så ingen kick blev det! Förutom det misslyckades jag totalt med att använda mitt ögonmått på korrekt sätt.... Dosen var uppenbarligen inte så dödande som jag tänkte mig att den skulle bli!!! MYCKET DÅLIGT av mig och jag tänker klura ut något sätt att straffa mig pga mitt TOTALA misslyckande av sällan skådad karaktär.

Iaf! Denna gången blir det bannemig RÄTT GJORT och det menaar jag med att den mycket väl ska vara en potentiel mördare..... Återkommer med information om hur denna dosen slog! Och tro mig... Jag är ingen som misslyckas två ggr om när det kommer till tjack!

Varit igång sen onsdags, fuckat 5p högskolan, runkat sönder kuken (blod och sveda) och dansat av mej alla sorger. Och så sitter man här nästan 10h efter senaste intag - glad, förväntansfull, småhungrig och lite halvtrött. Funderar på att få i mej några CL sprit med så kanske jag somnar lite snabbare. Just jävlar ja, rättegång imorrn. Helvete.. Yeye. På med Timbuktu och det löser sej


SIEG

Jag brukar inte skjuta tjacket (föredrar att snorta det), men jag slår i mig moffe så mycket som möjligt... (och kryddar gärna med litet vitt för att få en mättad lösning och extra rush)... Så jag känner igen problemet, att man missar venjäveln, särskilt med gamla verktyg och slöa nålar; men har man en trög pump, så är det inte alltid lönt att hålla på att dra svar varenda gång för att försäkra sig, att man verkligen är i venen; det brukar bara hoppa till, och nålfan suger sig fast på insidan av kärlet, skär och vrider sig, och så missar man skiten i alla fall, om man inte rent av punkterar venen. Jag har gjort det några gånger för mycket, var alldeles blå om underarmarna ett tag...

Nå, jag ser till att dra åt stasbandet, normalt bältet, och göra ett par biceps-curls, knyta näven ett par gånger och känna efter, var det "kliar", var det skulle sitta fint med ett hugg, hehe... Sedan baddar jag med klorhexidin på bomullstuss längs venerna, torkar av kanylen och smeker in den och skjuter av litet på känn. Vätskan underlättar bara nålens framfart, om man inte har träffat rätt först... så det är bara att gräva vidare, tills man har fått in den. Det märker man ju rätt snart...

När man sedan drar ut nålen, kommer blodet att gå i samma spår och samla upp trevarna, om man bara ser till att släppa på stasbandet och täppa till hålet i armen.

Förra veckan hade jag en så sliten djävla kanyl, att det mer liknade en ihålig murbräcka än en hypoderm värja, och jag kunde för mitt liv inte få in den satan i venen, så jag hade tre-fyra bulor i armvecket och inte en molekyl i omlopp, annat än själva endorfinkicken av att akupunktera sig med ett par centimeter stål; men så fick jag strax en "fräsch" nål av en polare, som bara använt den två gånger, så jag kokade den och hoppades döda hans hepatit-c därigenom, innan jag slog spiken i armen -- och huvudet på spiken -- ty jag genomborrade depåerna från min föregående macka och fick en minst tredubbel kick mot det förväntade, ety jag då hade flera meter till godo, vart det som att skutta längdhopp med jetpack-thrust före gravitationens seger över tröghetslagen, så vid den förväntade toppen på kurvan förvandlades sinusvågen till en utdragen linje -- *whoooom!* --, och det går inte att jämföra med att helt enkelt skjuta i sig de extra meterna som i att helt enkelt ta en större dos, nej, det vore bara att förstora kurvan, den skulle bli både längre och högre, alltså beräknad och därmed upplevd som långsammare, men nu blev den helt tvärt längre, som EKG-maskinen vid hjärtstillestånd -- *dunka-dunk, dunka-dunk, dunkaaaaaaaaaaaaahahahaha, woopie! -dunk * -- och det är nytt världsrekord, guldmedalj, lagerkrans, upp på prispallen bara, högre än Jacks bönstängel, större än jätten, Babels torn fullbordat, öga mot öga med Gud...!

(Så det behöver inte alltid vara så misslyckat att skjuta vid sidan av, menar jag; ursäkta svadan, förresten, men jag är fett mavad, speedad som ett flygplan, och måste ha gått om Stålmannen tvärs genom ljudvallen som en flygande djävla kanyl, men men... Nothing but the knife to live for, one life, all I need!)

Wow mannen! Tack.... Finner inga ord.... Men känner mig JÄVLIGT uppskattad och glad i sinnet nu tack vare dig och att du tagit dig tid till att skriva den texten för mig!!

Om jag kunnat hade jag TVEKLÖST OCH DIREKT UTAN NÅGON SOM HELST OSÄKERHET KRING fixat en stadig lösning på ett halv gram kox av Malmös finaste sort som jag för ditt välmåendes skull direkt sattit i venen på dig och sprutat in för att du ska få känna hur det känns när man plötsligt blir en gud som befinner sig mitt under en pågående orgasm med känslan som innebär att du befinner dig i stadiet av orgasmens högsta och renaste form! Vars innebörd är ännu mer förädlad än den som finns i Platons idevärld!!! - Känns som det är just detta du hade förtjänat tveklöst...... *hats of to u*

Hr du provat att skjuta en lösning på ett halvt g kox?? Jag rekomenderar verkligen alla att få känna på välmåendet detta onekligen ger en!

Ja, tystnaden som nu ett tag pågått från min sida lär väl tala för sig själv. Till nackdel för detta lilla nästan betydelselösa saltkorn som fanns kvar av mitt skändade och redan så förnedrade våldtagna rykte...... Jag misslyckades alltså igen med att injicera på ett smididigt vis, ännu värre denna gång dessutom, det tog 45 minuter för mig av samtidigt pågående blodförlust att till sist få den sista delen av lösning in i min så brutalt misshandlade ven.... Förutom det misslyckades jag även på det osannolika sättet att göra lösningen till något annat än en slaggliknande massa..... Vet inte hur det gick till och trodde detta var omöjligt iom detta tjackets förmåga till att lösa sig lätti vatten..... Men jag måste helt enkelt blandat ner så mycket tjack att jag numera förlorat rättigheten till att kallas för människa med tankeverksamhet som en fungerande egenskap........ Jag misslyckades alltså med att bedöma korrekt med mitt ögonmått till en sådan löjligt retarderad grad att jag känner mig nästan ovärdig till att förtjäna ögon som en del av min kropp - som även den kan kritiseras och nedvärderas i all oändlighet..... Så just nu är jag knappast stolt.

Helst ville jag hålla detta hemligt men känner att jag inget annat än förtjänar att förnedra mig officiellt ännu mer och slutgiligt med sanningens hjälp totalt mörda och förnedra den sista lilla gnutta respekt jag om jag ej vore så dum hade haft kvar och fungerat som iaf ett sista hopp och av nästan existerande potentialt hjälpmedel ja kunnat använda som ett sista desperat argument mot att bevisa att jag inte måste ta livet av mig ta livet av mig pga min dumhet..... JAG Injicerade alltså dessutom nyligen en gång till....... Denna gången misslyckades jag återigen med ALLT som möjligtvis går att misslyckas med..... Förutom med bland den mest idiotiska möjliga saken DVS den att ge mig själv en plågsam muskel injektion!! AJJJJJJJJJJJJJJJ om det inte vore för att min dumhet växt sig så mäktig i styrka att det för första gången i historien lyckats utveckla sig så högt på en mänsklig varelse att det blivit till en fysisk känsla i en form av infernalisk Satan inspirerad smärta i pungen och tarmen som vrider sig till att likna ett slags rep utsmyckat med tusentals smärtfyllda knutar.... Ja då hade jag kanske känt denna muskelinjektion och dess smärta som något annat än njutning i jämförelse med mitt konstanta tillstånd av pungvreds och tarmknytningssmärta.

Jag känner mig rätt ovärdig ett liv nu........ Den enda existensen jag kan känna mig vara berättigad till är väl i så fall t.ex att skickas till ett sibiriskt arbetsläger där jag måste tillbringa resten av mitt stolptskott till existens. Detta pga att jag är DUM alltså! Jag har inte gjort någon illa. Utan har alltså sannslöst nog lyckats göra mig förtjänt av detta lidande pga den aldrig förr bevittnade dumhet under historien av själva mänsklighetens existens som art! Om denna dumhet lyckas rättfärdiga ett sådant lidande mot en människa (som oturligt för min skull råkar vara mig själv), ja då måste man vara jävligt dum!!! Jävla varböld till existens jag så tydligt är och dessutom alltid varit......

- Märks vilka som måste skriva av sig lite!