UE i Göteborg (Sammanfogade trådar)

Intressant, tack för tips.
Du har ju berättat om vissa dykbravader vill jag minnas. Typ vid Visa Mod. Här vid utloppet är väl en annan intressant plats där det skulle gå att dyka. Inget jag själv skulle göra - kan säkert vara livsfarligt om man inte vet vad man gör - jag bara luftar funderingen högt. Undrar om man tar sig hela vägen till gemensamhetstunnel? ;-)

Eller det går inte att åka gummibåt när vattenståndet är som lägst?

Spillvattentunnel: https://imgur.com/a/LMqId

Jag lånar ett inlägg från tråden (FB) Tunnlar och bergrum i Göteborg hit:
Bra att du påminde om detta, jag har några grejer jag tänkte dela om det stället.

Man har alltså satt upp byggstaket runt inslaget vid Esperantoplatsen. Det verkar pågå arbeten nere i tunneln. En natt klättrade jag över staketet. På denna Telia-port har man fäst någon ny slags låsanordning. "Låsdon" har jag valt att kalla det. Se bild: https://i.imgur.com/yFQD2Xn.jpg

Jag har noterat samma låsdon på Telias portar vid Brudaremossen och Munkebäck:
https://i.imgur.com/oavvopB.jpg
https://i.imgur.com/O5Obss6.jpg
Finns det på fler ställen?

Vid Brudaremossen och Munkebäck var det uppenbarligen låst, jag skruvade en stund på låsdonet men inget hände.
Däremot, när jag den nämnda natten skruvade vid Esperantoplatsen så fälldes låsdonet helt plötsligt ut, till ett utfällt läge, och porten var olåst! Jag gick in, men tyvärr tog det stopp vid en inre port som var ordentligt låst (även den porten hade ett låsdon). Detta var flera månader sedan.
Bilder:
https://imgur.com/a/fz2n8

Den röda markeringen visar det läge som jag benämnde som "utfällt". Då var det alltså olåst. Däremot verkar det se nästan likadant ut vid de andra portarna, där det trots allt varit låst. Jag blir inte riktigt klok på anordningen. Hur fungerar den, vad gör den? Kom gärna med förslag. En gissning är att den är fäst i själva nyckelhålet, den går i varje fall inte att lossa. En annan gissning är att man byggt om låset och att det inte längre finns något nyckelhål utan att låsdonet har ersatt det. Vad man ska använda för att låsa upp anordningen vet jag inte. Magnet? Fungerar den som ett kassaskåpsvred?

Jag upplevde det som att jag vred lite slumpmässigt åt höger och vänster och helt plötsligt var det olåst. När jag först kände var det inte olåst, så nånting lyckades jag göra när jag vred. Antagligen har det på något sätt varit olåst redan när jag kom dit är min gissning, det skulle ju verka mycket osäkert att ha ett "kassaskåpsvred" som kan forceras med lite slump och god tur. Även vid ett andra tillfälle lyckades jag låsa upp grejen vid Esperanto, dvs en annan natt, men vid andra tillfällen har det inte gått där. Vid Brudaremossen och Munkebäck har det aldrig gått, och det stärker väl min gissning att just porten vid Esperanto har glömts olåst vid några tillfällen, oavsett hur denna grej nu fungerar.



Annat:
Vid K7 i Majorna har man grävt igen groparna där man förde in kablar tidigare.

Precis invid Lärjeån finns detta "hus", som skyddar ett stort vitt "rör" som går neråt i marken, allt omgivet av ett staket:
https://i.imgur.com/7LijLQ3.jpg
Någon har gjort ett hål i staketet och slitit loss delar av taket på huset. Kollar man ner i det vita röret så ser man detta:
https://i.imgur.com/kX5roB2.jpg
Vad kan detta vara för något?

Visa Mod, ja herregud det var länge sedan. Det var ju bara lite simning på ytan.
Nej, dykning i Lärjetunneln är inget jag skulle våga mig på. Tunnelöppningen är ju konstant under vatten och dessutom nämner ju Viewfinder att det är byggt ett vattenlås längre in. Lägg till nollsikt och risk för plötslig ökning av flödet och du har ett bra recept på katastrof.

"Låsdonen" som 43344 skriver om är nog en ungefär sån här: http://w3.assa.se/index.php?key=aperio&ID=20671&c=assaabloyberlin&tr eeID=165166&lang=sv, alltså ett sätt att bygga om ett traditionellt nyckellås till ett tag- eller kortlås utan att behöva byta hela låset. Normalt så roterar donet helt fritt och kan alltså inte öppna, men om man visar rätt tag så spärras rotationen och man vrider hela donet som en nyckel.

Huset vid Lärjeån ser ut att vara någon form av pumpgrop eller pumpstation.

Intressant. Jag upplevde dock att manövern som krävdes för att kunna öppna var att man drog ut låsdonet, inte att man drog det åt sidorna (som om det vore en vanlig nyckel). Men den gick helt klart att snurra åt sidorna, det var det jag gjorde en stund.
Efteråt lyckades jag aldrig låsa igen stället. Känns som att det borde ha varit möjligt, men jag kanske råkade låsa grejen för tidigt.

Har du någon tanke kring hur det kunde komma sig att låset gick att öppna plötsligt, efter att jag skruvat på det fram och tillbaka flera gånger, till synes slumpmässigt? Eftersom byggarbeten pågick är det inte omöjligt att man lämnat olåst eller glömt att låsa, men det borde ju gått att öppna på en gång i så fall tänker jag, första gången jag kände på det, inte efter att jag skruvat en stund åt flera olika håll.

När jag dragit ut låsdonet så kände jag på handtaget. Handtaget är vanligen riktat rakt neråt och fast i den positionen (se bild). Nu gick det att vrida handtaget, dvs olåst. Vilket det inte var till en början.

Lösningen känns för mig aningen osäker. Där bakom finns ju en fullt fungerande nyckel. Om man slår sönder låsdonet på något sätt så borde ju nyckeln kunna användas. En lekmans bedömning dock.

Lärjeån: Ok, möjligt. Undrar vad man tänker sig att pumpa där. Undrar om det har någon koppling till ån eller om det är en slump att det råkar ligga bredvid ån. Att pumpa åvatten ser jag inte syftet med.

Mycket intressanta bilder, aldrig sett dom där ''låsdonen'' förut. Men helt klart fräcka bilder. Hur har du/ni hittat alla ställen?

Det var ett bra tag sedan jag var inne nu och får börja med att tacka för all information. En hel del kände jag till, men även mycket nytt.

Innan jag kommenterar något av vad som skrivits under senare tid, kan jag bara sorgligt konstatera att juvelen nu är förvandlad till grus.

För flygfotot över Rannebergen så stärker det definitivt tanken på att någon förberedelse för snabbspårväg aldrig byggdes. Skrev en gång om en plats jag trodde kunde vara en banvall, men det är enligt den bilden bara en upplagsplats.

Vägen in till området följer ursprunglig karta, så den måste ha byggts om senare.

Lår mig bli lite filosofisk. Vad det gäller flygfotona över större delar av Göteborg så ser det nästan ut som att skillnaderna mellan 1960 till 1971 är större än skillnaden mellan 1971 och idag. Om man tittar på hela stadsdelar och större vägar. Det borde vara en illusion. Naturligtvis finns det undantag så som Norra Älvstranden.

Har tidigare varit vid Lärjeåtunnelns utlopp. Önskade då att jag hade utrustning och kunskap att dyka.

Pumpplatsen med staketet kände jag inte till, men antagligen är det något för konstbevattning. Verkar inte vara i bruk.

Har varit och letat efter tunnelmynningen nära Vågmästareplatsen, men aldrig sett luckan förr.

Tackad för bilden från Esperantoplatsen. Arbetet där har pågått ganska länge nu.


Slutligen så vill jag bara fråga vad ni tror att det är för anläggningar inne i spillvattentunneln. Kan det vara någon form av mätstation för vattenkvalité eller kanske utblandning för kemisk rening. Jag har ingen aning, så gissningar från er andra är välkomna.

Nu har man börjat riva kålltorps äldreboende.

Bilder jag tog förra året (när man spärrade av området): https://imgur.com/a/Jf75t
Bilder så det ser ut nu: https://imgur.com/a/URsbi
Om man besöker byggnaden ska man se upp för arbetare. Blev nästan påkommen flera gånger.

Det är Telias nya passersystem, levererat av SimonsVoss. Det finns överallt nu, i varenda liten telestation ute på landet där man tidigare såg de gamla svarta kortläsarna från Tele-Larm. De flesta dörrar har dock ett kombinerat handtag/kortläsare som liknar Assa Doorman.

https://www.simons-voss.com/en/system-3060/locking-components/digital-smart-handle.html#conventional-mounting

Det du har fotat är en elektronisk offline-kortläsare för montering i hänglås, portlås och annat där man kan byta cylinder men inte har kabel och kommunikation framdraget.

https://www.simons-voss.com/en/system-3060/locking-components/digital-locking-cylinder.html#half-cylinder--scandinavian

Det fungerar så att alla som skall jobba i Telia-anläggningar har ett passerkort i systemet. När de får en arbetsorder som berör en viss anläggning, så tilldelas de även behörighet att öppna den anläggningen under en viss tid. På anläggningar som är online, kan man sen bara gå in. För många mindre anläggningar, eller på platser där det sitter hänglås och dessa portlås, så är läsarna offline. Då måste man först åka förbi en online-läsare, som laddar behörigheten på ditt kort. Sen kommer man in i en offline-anläggning.

De går också att utrusta cylinderlåsen med trådlös kommunikation som pratar med en gateway längre in i anläggningen för att göra dem online-kapabla, men det kostar lite i batteritid.

Korten är vanliga Mifare, och en krypterad behörighet kan skrivas i sektorer på kortet. Där lagras även tidpunkter för passager osv, så du tar själv med dig loggen, som sedan laddas upp i systemet nästa gång du använder kortet i en online-läsare.

Assa och RCO har nu liknande system, men SimonsVoss var först och har nog kommit längst och var först med de här utbytescylindrarna.

Det finns alltså ingen nyckel bakom, hela cylindern är utbytt.

Det låter som att den som du kan dra ut är felmonterad, det skall inte gå. Normalt roterar den bara och vid godkänd läsning låser den internt en stund så att du drar med dig medbringaren precis som när man använder en nyckel. Den är bara aktiverad en kort stund och går inte att ställa i öppetläge (pga batteriförbrukning).


EDIT: Den typen av spanjoletter som sitter i grindarna måste låsas manuellt genom återaktivering och manuell tillbakavridning, så det är fullt möjligt att glömma att låsa. Men jag uppfattar det som att det varit låst, fast öppnat sig när du pillat med den?

EDIT2: De har tydligen valt aktiva transpondrar. Hittade en beskrivning, bra info här:

https://www.skanova.se/dam/jcr:e22db02b-adbf-4df9-8048-0643a606689b/Tilltrade-TeliaSonera-teknikfastigheter-ver-2.pdf.pdf

EDIT3: Assa har tydligen köpt SimonsVoss. Så ovanligt...

/capmac

Från Wikipedia-artikeln om Linnarhult:
Under 1960-talet fanns det planer på att leda en stor del av Lärjeåns vatten i en bergtunnel till Göta älv, för att minska påfrestningen på åslänterna.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Linnarhult

Angiven källa: Göteborgs geotekniska historia: några sonderingar, redaktör: Tord Melander, SGF Väst, Göteborg 1997, s. 57f
Någon som orkar leta fram detta verk?

Något annat:
Projekt Runeberg, som håller till på www.runeberg.org, verkar vara ett digitaliseringsinitiativ där man lägger upp olika äldre verk på nätet. Jag citerar ett av deras inscannade projekt:
"GÖTEBORGSBIBLIOGRAFI 1966 - 2010
I Göteborg förr och nu, som utges av Göteborgs hembygdsförbund, ingår sedan årgång 5, 1968, en Göteborgsbibliografi som varje gång omfattar de gångna två åren. Den har haft olika upphovsmän och avslutades 2010.
Projekt Runeberg digitaliserar dem under antagandet att verket enbart omfattas av katalogskydd i 15 år efter utgivningsåret".

Att söka runt i denna "Göteborgsbibliografi" kan vara givande. Till exempel hittar man för år 1982-1984 bl.a. följande rubriker: "Väg- och vattenbyggnad" och "Teknisk hygien, vatten och avlopp, värmeförsörjning". Följande tidningsartiklar finns upptagna i bibliografin under dessa rubriker:

Teghammar, K[arl] E[rik], Kampanj för ringlederna.
Nya E6-avfarter skonar centrum. — GP 8.1.83.

Wenander, Lars, Här ska Medicinartunneln dras
som minskar buller och avgaser. — ArbtV 30.5.84.

Andersson, Arne, Världens största värmepump tar
värme från göteborgarnas avloppsvatten. —
WS & energi 1984:9, s. 97—99, 103—104.

Andersson, Torsten, Ny tunnel mellan Marieholm
och Ringön. Avancerat prickskytte under jord.
— GP 14.2.84. Tunnel för fjärrvärmeledningar.

Intressant, en tunnel under älven byggd på 80-talet i höjd med Tingstadstunneln är inget vi känner till, även om det har förekommit viss diskussion i tråden om bl.a. en spillvattentunnel med en sådan sträckning (eller rör förlagda inuti Tingstadstunneln). Den tidningsartikeln måste vi få tag på.
Ett kort förtydligande kan vara att texten "Tunnel för fjärrvärmeledningar", det allra sista, kursiverat av mig, är en kommentar som har gjorts av den som fört in tidningsartikeln i bibliografin. Det finns liknande korta noteringar till flera av de listade verken, med ett "—" som avdelare. Den som har läst artikeln och beslutat sig för att ta med den i listan har alltså i det här fallet tolkat det som en tunnel för fjärrvärmeledningar. Det kan mycket väl stämma, men det kan ändå vara bra att klargöra varifrån den delen av texten härstammar från. Dvs inte från GP-artikeln.

Bergman, Jan, Rekordpump kramar värme ur
avloppsvattnet. Sparar olja för 25 miljoner om året.
— ArbtV 17.6.83. Energiverkens anläggnaing vid Ryaverket.

Emanuelsson, Sten, Ryas avloppsvatten ger
miljonvinster med ny pumpteknik. — GP 10.3.82.

Allt ovan syns på: http://runeberg.org/gbgbibliog/1982/0059.html



Mer innehåll:

http://runeberg.org/gbgbibliog/1972/0035.html
1972-1973:

Luthandcr, Lennart, Bilväg under jord
upp till Surte. Televerket byggde —
Göteborg missade tunnelbanechansen.
(GHT 15/2 1972.) — Rep. om
Televerkets tunnelanläggningar i Göteborg.


http://runeberg.org/gbgbibliog/1968/0022.html
1968-1969:

Welander, P., Hönötunneln, akt två. (GHT
3/7 1969.) — Granskning av andra
delen av Göteborgs VA-verks
tunnelutredning. Replik av L. Arnborg GHT
10/7 1969.

Viktorsson, N., Kampen om ”Hönö kloak”.
(Vår bostad, 1969, nr 6, s. 5, 28.) —
Om den s. k. Hönötunneln.
Angervall, B., Trafikleder i Göteborg.

(Stadsbyggnad, 1969, nr 5, s. 129—134.)
[Blomgren, G. W.,] Landets längsta
järnvägstunnel för persontrafik. [Sign.]
GWB. [Gårdatunneln.] (GHT 29/6 1968.)

Lindqvist, R., Angeredsbanan öppnas på
söndag. Rekord i längd och fart. (GT
24/1 1969.)

Lindqvist, R., Torslanda slår rekord.
Göteborg på väg bli Nordeuropas
flygmetropol. (GT 12/1 1968.)

Nyberg, E., 1.400 m tunnlar räddar
Botaniskas arboretum. Guldhedsleden ca


http://runeberg.org/gbgbibliog/1982/0060.html
1982-1984:

Tunnlar för el, avlopp m.m.

Nilsson, Anders, Guldhedsprojektet.
Energihushållning på rätt sätt / Anders Nilsson, Magnus
Nordberg, Anders Walter. — WS & energi 1984:11,
s. 44—45, 48—49, 56.

Norrman, Ingrid, Trappan ner till Göteborgs undre
värld... Det finns rör som räcker till Egypten. —
ArbtV 8.3.83.

ArbtV betyder "Arbetet, västsvensk edition", enligt förkortningslistan i början, se http://runeberg.org/gbgbibliog/1982/0001.html. Undrar man vilken tidning som avses kan man alltså lämpligen kolla i den.

Får leta mer i Projekt Runebergs samling en annan gång! Hoppas ni hjälper till också!

Till sist, vill man ta del av dessa tidningar som har ett antal år på nacken så finns de flesta gamla tidningar avfotade på mikrofilm på Samhällsvetenskapliga biblioteket som tillhör Göteborgs universitet. Tidigare kallat KTB, Kurs- och Tidningsbiblioteket. Ligger vid Hagakyrkan, mittemot Handelshögskolan. Det är enkelt och gratis att hitta gamla tidningsartiklar där så jag rekommenderar den som vill hjälpa till att göra ett försök och gå dit! Fota ett antal artiklar och ladda upp här, den som har möjlighet ;-) Jag ska hjälpa till när jag har möjlighet.

Utmärkt beskrivning, också initierad!

Svar ja, så upplevde jag det. Det är några månader sedan jag besökte Esperanto, men jag har en tydlig minnesbild av att den "pluppade ut" och därefter kunde jag vrida på handtaget. Första gången jag vred på handtaget gick det inte att rubba. Märkligt.

Angående batteriförbrukning, råkar du veta hur ofta man måste byta batteri i en sådan grej? Låter som arbetsamt om det måste göras t.ex. varje år, med tanke på antalet portar Telia har runt om i landet.

Du får gärna utveckla vad "aktiva transpondrar" innebär.

Jag har som sagt bara sett dessa grejer på tre portar. Får väl göra ett besök vid Scandinavium, Katolska skolan och några andra ställen snart.