Haddiles, 2 år skall utvisas - var är haken?

När skulle åldern vara ett hinder i svensk lag?

Varför HÄR????

Vad är det för fel på Frankrike eller Algeriet?

Det är ju att försvara mamman! Att barnet lämnades HÄR och nu vill DU att hon skall vara här.

Alla RÄTT!!!!!!!

För oss vuxna(åldersmässigt i alla fall! ) är hon ju med sina "stand-in"
föräldrar.

Men för henne är det hennes föräldrar.
Hon ger "blanka f*n(inte medvetet förstås) i att de inte är hennes
biologiska föräldrar.

Den här situationen måste ju lösas mellan myndigheterna i de 3(?) aktuella
länderna.

Efter ett nyhetsinslag i Fredags så säger jag bara....vilket charmtroll till
unge!
Precis som alla de andra "barnen" som strömmar över våra gränser!!

Jag tycker alla skriver under med följande ord: Ut Med Ungen

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15487481.ab

Jag förstår inte riktigt problemet här, så som media beter sig skulle man kunna tro att hon ska överlämnas till nåt u-land i Afrika och inte till Frankrike.

En kombination av sexualundervisning i skolor, gratis preventivmedel till unga, ungdomsmottagningar som kan ge dagen-efter-piller, fri abort, barnbidrag och annat ekonomiskt stöd till ensamstående föräldrar samt reducerad dagisavgift, barnomsorg så att föräldrar kan studera och arbeta, har gjort att det lyckligtvis nästan inte föds några barn som inte föräldrarna kan ta hand om i Sverige och därför lämnas nästan inga till adoption.

Ca 20 små barn om året födda i Sverige lämnas till adoption. Dessa barn är vanligen barn till svårt sjuka mammor, tunga missbrukare tec.

Det finns dock en hel del barn som placeras i familje-/fosterhem. Idag är man väldigt mån om att dessa barn ska ha fortsatt kontakt med sina biologiska föräldrar. Man har nämligen upptäckt att om det bandets bryts påverkas barnet ofta mycket negativt.

Man måste också skilja på adoption och vårdnad. En fosterfamilj kan vara vårdnadshavare i många år utan att formellt adoptera och det kan fungera utmärkt. Se exemplet Stefan Löfven. En adoption bryter alla juridiska band med de biologiska föräldrarna och barnet förlorar tex arvsrätt efter dem.

Många barn bor i ombildade familjer, t ex med sin biologiska mamma och hennes nya partner. Ytterst sällan adopterar partnern barnet. Man bor i alla fall ihop och det funkar bra. Om partnern adopterar är nog den biologiske fadern allra oftast död.

Fy fan säger jag bara. Om man ser varenda människa hur ett individ perspektiv som media visar det är det klart som fan att 99% säger att individen i fråga ska få stanna. Det blir mycket mer hjärtskärande när man vet vem personen är och media skapar en story om det hela. Men ska man tänka på detta sätt ska alla personer få komma in i Sverige, eftersom att det är synd om dem. Vilket är en helt ohållbar politik. Politik handlar mycket om att en viss summa pengar ska göra så mycket nytta som möjligt för så många som möjligt. Det gör vi effektivast genom att öka bidraget till FN som på så vis kan hjälpa människorna på plats. Vilket inte bara räddar fler liv och mättar fler magar, utan också hjälper Sverige att minska invandringen då den nuvarande politiken är absurt ohållbar. Det är bättre att ta in 10 och hjälpa dessa bra, än att ta in 1000 och det blir pannkaka. Sverige, vakna för fan.

Instämmer med dig! Denna tös är i en trygg familj och vad jag kunde läsa mig till i aftonbladet lämnade mamman dottern och sin pojkvän och försvann. Pojkvännen var misstänkt för att ha misshandlat flickan så socialen tog hand om flickan och placerade henne i familjehemmet. Det mest humnana är att hon ska få vara kvar där. Familjen är ju även angelägen om att få adoptera henne.
Skicka ut den där mannen som rånade den berusade mannen i tunnelbanan istället och låt en hjälplös tvåring få stanna i en trygg familj.

Vi vet alldeles för litet om det här fallet för att tycka något alls. Media har givit en starkt förenklad och emotionellt färgad berättelse - som vanligt. Jag har inte sett någon förklaring till varför mamman och hennes partner överhuvudtaget kom till Sverige, ingenting om varför mamman övergav barnet i Sverige och vart hon tog vägen efter det, och varför det har tagit två hela år innan återförening blivit aktuell.

En del bakgrundsupplysningar finns troligen i materialet - det blev väl rättegång? - när mannen, som inte var flickans far, misstänktes för att ha misshandlat henne. Kanske någon kan leta rätt på det.

Vi vet inget om mammans situation idag och var hennes släkt, t ex tvååringens mormor, morfar, mostrar, morbröder, syskon, kusiner finns och ingenting om faderns motsvarande familj. Kanske finns det någon där som kan ta hand om barnet - vilket är vad FN rekommenderar som förstahandsalternativ- eller avlasta mamman.

Ingenting har heller sagts om pappan och hans eventuella familj och hans ansvar.

Fallet är problematiskt. En tvååring kommer att uppleva en stor påfrestning om han/hon rycks upp ur det hem och från de vuxna som tagit hand om barnet sedan det var fyra månader och skickas till ett land och människor det inte känner och där det talas ett språk som barnet inte förstår.

Men samtidigt skriver media rosenartiklar om små barn på som adopteras bort till främmande människor i helt andra länder på andra kontinenter. Barn som t o m är äldre än två år. Artisten Carola har t ex nyligen adopterat en fyraåring från ett afrikanskt land. Det beskrivs då som helt oproblematiskt för barnet, det verkar faktiskt vara höjden av lycka att få en ny mamma.

Uppenbart går det i många fall bra att flytta barn (adopterade i Sverige har dock högre frekvens av psykiska problem, brottslighet). I det här fallet är det enklare genom att det handlar om ett barn som ska återförenas med sin biologiska mamma. Och det handlar inte bara om mamman. Barnet kan ha en stor släkt som det får tillgång till om det förenas med sin förälder.

Detta med biologiska band ÄR en viktig fråga. Vi har alla sett och läst om vuxna adopterade som förtvivlat söker sina rötter.

Adoptionsorganisationernas, och FN:s, rekommendation om ett barn inte kan tas hand om av sina föräldrar är att

1) i första hand av släktingar
2) i andra hand adopteras i barnets ursprungsland
3) i tredje hand adopteras till ett annat land

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter talar också om att barnet har rätt till sina föräldrar och att föräldrarna ska ta hand om sina barn. Barnkonventionen nämner att man kan utvisa barn, ensamma eller tillsammans med sina föräldrar. Enda kravet är att det land som utvisar talar om var barnet är.

Om tvååringen i fråga inte får komma till sin biologiska mamma kan det mycket väl komma att bli så att hon i framtiden anklagar Sverige för att hon inte fick växa upp hos sin riktiga mamma. Kanske barnet har halvsyskon som hon inte får växa upp med om hon stannar i Sverige.

De svenska fosterföräldrarnas önskningar att få fortsätta ta hand om barnet kan lämnas helt utan avseende. De har kontrakteras för att utföra tjänsten att ta hand om barnet så länge myndigheterna bedömer att det behövs. De förutsättningarna var klara från början. Det enda som ska beaktas är barnets bästa. I det här fallet finns det en känd biologisk mamma. Vi har inte tillräckligt underlag för att uttala oss om vad som är bäst för barnet. Det är myndigheternas sak att bedöma.

Om barnet bedöms fara bäst av att fortsätta bo hos sin svenska fosterfamilj kan en adoption inte genomföras av endast Sverige, eftersom hon är fransk medborgare. Det måste då till en lång juridisk process. Men en adoption är på intet sätt nödvändig. Barnet skulle kunna växa upp hos fosterfamiljen ändå, vilket som sagt Stefan Löfven gjorde (hans biologiska mamma lämnade bort honom som ettåring och han växte upp som fosterbarn i Norrland).

Lyckligtvis gjorde thailändska myndigheter inte så.

Thailändska myndigheter inklusive sociala och migrations myndigheter är måna om att svenska barn (om barnens föräldrar plötsligt försvinner) skickas tillbaka till hemlandet Sverige och återförenas med anhöriga, syskon, släkt.

Jag tror inte att thailändska myndigheter skulle kidnappa svenska barn genom att fosterhemsplacera (familjehemsplacera) barnen hos thailändska familjer permanent utan svenska anhörigas medgivande.

Jag tror inte heller att thailändska media, tidningar och TV, thailändska facebook-grupper skulle ramaskria och skapa protestlistor för att kräva att ett svenskt barn skulle stanna i Thailand istället för att resa hem till Sverige och återförenas med anhöriga.

Väldigt svårt att bilda sig en uppfattning när man bara får läsa Aftonbladets sida av historien. Är man någorlunda vaken vet man sedan tidigare att de gärna vrider lite på (eller, ännu hellre, utelämnar) fakta för att få det mer.. nyhetsvärdigt?

Om det faktiskt är så att man slump-utvisar ungen till Frankrike endast på grund av att hon har ett medborgarskap (d.v.s. att det inte finns några som helst indikationer på att mamman finns där) så är det ju såklart lättare att kritisera beslutet. Men samtidigt har jag väldigt svårt att tro att Migrationsverket skulle fatta ett sådant beslut, då skulle de lika gärna kunna skicka henne till Algeriet som Frankrike.

Men oavsett hur historien slutar (gissning: 50-100.000 påskrifter och tema-artiklar under de närmsta veckorna innan folk glömmer bort ungen precis som alla andra tidigare gånger oavsett om hon får stanna eller ej) så kan man räkna med att höra flickans namn flera gånger under debatter mot t.ex. Sverigedemokraterna. Det är ju en väldigt väl nyttjad taktik att använda individuella exempel för att spela på känsloargument för att kontra ett parti som främst använder statistik och helhetsbilder.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/mojligt-att-vi-kan-overklaga/