Avskaffa Israel?

Israel är en parlamentarisk republik där presidenten är en statschef, som har en mer ceremoniel och symbolisk uppgift som i de flesta parlamentariska styrda länder. Presidenten väljs indirekt av parlamentet, för en sjuårsperiod och kan inte väljas om. I republiker är statschefen antingen en president eller monark och han väljs som i Israels fall, indirekt av parlamentet. Presidenten har mycket begränsade befogenheter några viktiga uppgifter som han har förutom det ceremoniella och symboliska är; att välja ut en ledamot i parlamentet som har i uppgift att bilda en ny regering, han har även benådningsrätt. Istället är den politiska makten förankrad i parlamentet, som stiftar lagarna i israel. Israel är ett land där det inte finns någon författning, utan man anser att det inte behövs en konstitution – demokratin installerades inte med grundlagar, utan med perceptionen att demokratin är ”the only game in town”. Men på senare år har parlamentet försökt att stegvis anta en konstitution. I den befintliga konstitutionen som finns, är det endast ett få fastslagna lagar; självständighets lagen från 1948, parlamentets grundläggande lagar samt lagen om medborgarskapet
Regeringen i israel är i sin verksamhet ansvarig gentemot parlamentet. Den utses av parlamentet som också när som helst kan avsätta regeringen .Regeringen i Israel är även den exekutiva makten i landet, de har, mycket omfattande befogenheter både i nationella och internationella frågor.

Maktdelning:
Som det sagts tidigare så sitter makten förankrad i parlamentet. Sedan de första valen till parlamentet 1949 väljs detta i allmänna, hemliga val för fyra år och enligt ett proportionellt valsystem. För att ett parti ska kunna komma in i parlamentet krävs det att denna får 1,5 % av rösterna. De får även statligt bidrag för att finansiera deras valkampanjer, de tilldelas pengarna i antal mandat som de har i parlamentet. Detta har bidragit till att det finns många små partier i parlamentet och det bidrar med att sänka effektiviteten av parlamentet. En betänklig effekt av en stor partisplittring i Israel har varit stora svårigheter att efter valen bilda regering. Inget israeliskt parti har någonsin lyckats erhålla en absolut majoritet av väljarnas röster och israels alla regeringar till dags dato har varit koalitioner. Israel är även väldigt splittrat land parti politiskt. Det finns många religiösa och minoritets grupper som bildat partier och kommit med i regeringen och använts som en mot -våg i parlamentet, för att få igenom deras lagar. Vid valen så röstar väljarna enbart på partilistor och inga personval förekommer.
I det israeliska maktbalanssystemet utgör rättsväsendet den tredje statsmakten. Domstolarna skall enligt särskild lag vara oberoende av parlament och regering. Alla domare utnämns av presidenten efter förslag från landets juridiska instanser. Utnämningarna gäller på livstid men med tvång att avgå vid 70 år ålde. Med frågor som rör familjerätten ligger det hos respektive religiösa samfund. Rabbi domstolar för judarna och Sharia domstolarna för muslimerna. Det kan gälla frågor som skilsmässa, underhåll, etc. Den högsta domstolen har fått mer inflytande och man kan se att den amerikanska modellen varit en förebild. För de sekuliserade i landet har högsta dom stolen kommit att bli den yttersta garantin för ett liberalt Israel. Men Högsta - domstolen har även fått kritik särskilt av de religiösa och andra minoriteters grupper i landet.
Dessa hävdar att högsta domstolen domineras av sekuliserade jurister, att den inte längre avspeglar landets faktiska befolkningsmässiga och politiska sammansättning, och att den följaktligen blivit en fara för demokratin i landet. Israel har även sedan staten Israel skapades en ”statsrevisor” som ska granska och rapportera om den offentliga förvaltningens finanser. Den ska även vara till för att minska korruptionen och nepotismen i landet. Israel har flera ggr skakats av korruptions skandaler senast var när Ariel Sharon var premiärminister. De får ofta mycket publicitet i tidningar och media men de har tyvärr lite att säga till om och kan inte ändra så mycket .Det fanns i ett tidigt skede efter statens bildande ett visst lokalt självstyre. Numera existerar detta på tre olika nivåer. Det finns idag 69 municipaliteter, 141 lokala råd, och 54 regionala råd. Dessa styrs enligt lokala regler som dock måste godkännas av inrikesministeriet. Deras uppgifter ligger inom utbildning, kultur, sjukvård, socialtjänst etc.