Konservativ - att bevara det gamla

Varför då påstå att man förnyar?
Blir inte det lite motsägelsefullt?

Bevara och förnya..... hmmmmm.....

Reinfeldt och hyckleri..... hmmmmmm.....

En givande diskussion brukar kräva en trådstart som är lite mer sammanhängande.

Okej jag skall vara tydlig.
Att vara konservativ är att vilja bevara (Konservera)
Då kan ju i rimlighetens namn inte Sveriges Konservativa parti (Moderaterna) stå för förändring.
För i så fall är dom ju inte konservativa.....

Ville bara få lite reaktioner och reflektioner över resonemanget.

Jag kan ha helt fel och då är det OK

Det är alltid OK att ha fel, det är något vi alla har ibland och det är så man lär sig nya saker.

Det är väldigt få som fortfarande anser Moderaterna som ett konservativt parti. De har, som nästan alla större politiska partier, blivit svåra att kategorisera i ideologier då populism och väljarlockande one-liners tycks vara modet just nu. Ska man ändå göra ett försök bör de klassas som något i stil med nyliberala. Därför är det inte paradoxalt för Moderaterna att föra politik på ett progressivt sätt.

Sen är inte konservativa i regel emot förändring. Kortfattat kan det förklaras som så att förändring i sig inte är något gott; annars hade vi levt på stenåldern. Förändring för förändringens skull och förändring startad av politiker ovanifrån (istället för att växa underifrån genom en organisk förändring av ett folks värderingar och syn på saker och ting) är det som konservativa, oftast, motarbetar.

Moderaterna är socialliberaler, precis som majoriteten av Sveriges populära politiska partier. De är absolut inte konservativa eller "nyliberala".

En "nyliberal" (klassisk liberal) önskar inrätta en nattväktarstat där fullständiga negativa sociala och ekonomiska friheter råder. Låter det som Moderaterna? Nej.

Käre trådstartare, jag antar att du även tror att Socialdemokraterna är socialdemokrater (i gemen) och att Sverigedemokraterna är nazister.

Nä jag vet att SD inte är nazister och vad beträffar SAP så är dessa nu lika liberala som de andra "mittenpartierna".

Är mest nyfiken på hur man ska kategorisera de olika partierna då alla dessa idag verkar sakna ideologi och enbart vänder kappan efter vinden.

Har inte så mycket till övers för något parti egentligen.

Du har rätt och jag medger att jag uttryckte mig aningen hastigt. (Se, alla har vi fel någon gång)


Idag handlar det (nästan) mer om regeringsduglighet, dvs att de människor som styr partierna och sedermera staten har kompetensen som krävs för att styra snarare än rätt ideologiska grund. Sen att detta system inte är särskilt mycket bättre på att förse våra politiska församlingar med kompetenta människor är en annan historia.

Det är ett missförstånd att konservativa skulle vara mot förnyelse eller samhällsförändring i sig. Konservativa bejakar organisk, successiv förändring men motsätter sig revolutionär. På sätt och vis är konservatismen den politiska åskådning som har störst tolerans för utveckling som sådan, ideologier som liberalism och socialism vill snarare en gång för alla etablera ett sorts lyckligt sluttillstånd där utveckling inte längre är nödvändig eller önskvärd.

Idag handlar det (nästan) mer om regeringsduglighet, dvs att de människor som styr partierna och sedermera staten har kompetensen som krävs för att styra snarare än rätt ideologiska grund. Sen att detta system inte är särskilt mycket bättre på att förse våra politiska församlingar med kompetenta människor är en annan historia.[/quote]

Så då skulle det inte behöva finnas olika partier då.....?
Är det kanske bara av nedärvd vana de säger sig representera ett parti snarare än en "livsåskådning"...
Men om man nu säger sig vara t.ex. moderat i själ och hjärta eller socialdemokrat för den delen så har man ju en politisk identitet. Den måste ju bygga på en ideologi eftersom det var så partierna uppstod. (I alla fall förr)

Med Din definition framstår dagens socialdemokrati som tämligen konservativ. Vilket den nog är.
Överhuvudtaget är det numera väldigt svårt att bestämma, vad som är "äkta konservativ" politik. Det var betydligt lättare i 1900-talets början, då det gamla samhället med kungamakt, statskyrka, auktoritära instituioner, social segregering, markanta klasskillnader mm fortfarande var intakt och kunde ställas mot liberalism, parlamentarism, demokrati, kvinnoemancipation mfl strävanden från främst liberaler och socialdemokrater.
Avsevärda väljargrupper stödde fortfarande det gamla samhället. De konservativa krafterna hade dessutom starka ställningar i väletablerade instituioner - ämbetsverk, krigsmakt, kyrka och kvardröjande feodalväsen.
Idag blir det synnerligen svårt för ett eventuellt nystartat konservativt parti att hitta tillräckligt stora grupper att rekrytera medlemmar och framförallt väljare ur. Dvs folk, som har privata anledningar att slå vakt om klassisk konservatism.
På motsvarande sätt har de "socialistiska" partierna numera allt svårare att hitta väljargrupper, som är intresserade av en socialistisk politik. I 1900-talets början fanns en snabbt växande, ofta starkt missnöjd arbetarklass att rekrytera både väljare och medlemmar ur.
Överhuvudtaget är det synnerligen svårt att skapa folkrörelser nuförtiden. Vilket det inte var för 100 år sedan.

Nu har du väl satt dig på fel cykel, för ute och cyklar är du uppenbarligen
Nyliberal = klassiskt liberal...!? Hur motiverar du den likheten, och var har du dom källorna......
Och i så fall...om det nu är samma sak, varför olika beteckningar!

Känns som att du har blandat ihop begreppen reformer och innovationer. Sedan skulle jag inte riktigt klassa dagens M som konservativa.