Vad gör forskare på jobbet?

hahahaha det här var roligt...jag hade alltid en teori om att så kallade "forskare" bara babblar och babblar om vad som helst och oftast helt från arslet...men det är ju självklart dom måste väll komma med nåt för att behålla sina jobb i längden?!?

Ok, till saken nu:
Har vi inte lärt oss av forskare i åratal att ett glas vin om dagen är bra för hälsan? joooo....http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,623050,00.html

Ett annat roligt ämne var när dom sa att chips kan orsaka cancer, och nyligen visades att det var FÖR MYCKET överdrivet...kanske helt fel...

Men vad gör mig riktig förvånad är att stor majoritet av folket tar allt vad forskare säger på fullt alvar.

Ok här är ett exempel till...vi har lärt oss alla att det finns 9 planeter i vårt solsystem i åratal, sedan visade det sig att forskare kan ännu mer, dom vet hur många stjärnor, galaxer finns i rymden...dom visste alla avstånd, färger på planeter och galaxer till och med hur gammal universum var...och plötsligt så dyker det upp en ny planet i vårt solsystem, den 10:e
va? dom vet så mycket om den stora universum men dom hittade en 10:e planet i VÅRT SOLSYSTEM först förra året?

När man tänker efter, forskare är inget dåligt jobb att ha

Det kan ju knappast räknas som en planet. En liten isklump som pluto fast ännu längre bort. Pluto räknas som planet av gammal tradition.

Såvitt jag vet så forskar foskare på jobbet.

Tydligen så är en av uppgifterna en forskare har att komma sanningen nära och självklart bekräfta teorier såsom detta med cancer utav chips.

Att vi upptäckte en 10:e himlakropp längre bort än Pluto betyder ju bara att vi inte sett den förräns nu möjligen pga. icke tillräckliga resurser, dessutom kan man inte ta allt som Aftonbladet skriver för givet, oftast visar det sig att 'forskaren' som de hänvisar till antingen är någon student på högskola eller jobbar som städare i något labb och råkade höra fikateorierna.

Roterar den runt solen?
Svar: JA
Klassas den som en planet? Är den tillräckligt stor?
Svar: JA
Hur långt är den från jorden?
Svar: Billioner ljusår närmare än alla dessa galaxer som forskare känner så mycket om

Haha, eh??

Källa?

Först något om den där planeten:

Runt solen kretsar kretsar mängder med skrot från solsytemets tillblivelse och från senare kollisioner mm. Mängden är så enorm att det är omöjligt att ha koll på allt, men vartefter vi får mer kunskap och bättre teknik så kan vi peka ut och namnge allt fler objekt. En del av objekten är större än andra, och de största har vi valt att kalla planeter.

OK, nu upptäcker nån ut ett mindre objekt som ligger i en bana utanför Pluto. Om man kan definiera den som en planet så får upptäckten givetvis mycket större uppmärksamhet, så det är förståeligt om upptäckaren gärna vill göra det. Men detta tänjer gränsen för vad som innefattas i begreppet planet, och godtar vi det så har vi snart ytterligare nya planeter. Även Pluto är mycket ifrågasatt huruvida det är en planet, men som nån sa, av tradition så har en fått vara med på listan.

Jämför om du ska plocka ut de största stenarna i en hink med singel och grus. Till en början är det lätt, men om du inte bestämmer dig för ett visst mått eller antal som gräns så kommer du snart att ha tömt hinken. Det finns ju alltid någon sten kvar som är den största.

Betr forskning övrigt:

Det finns ingen ofelbar forskning. Den vetenskapliga kunskapsinhämtningen bygger på antaganden, uppställandet av rimliga hypoteser, prövning av dessa och därefter antingen förkastande eller godtagande av nya teorier. Detta sker steg för steg, och i en del fall får man modifiera tidigare teorier när nya fakta pekar i annan riktning. Detta innebär för det mesta att kunskapen blir exaktare, men i enstaka fall så kolapsar en hel teori. Det fina med vetenskapen är att den är självkorrigerande. Systemet bygger på att man redovisar vad man funnit och låter andra granska det kritiskt, sk peer rewiew.

Ibland blir forskare alldeles för ivriga att offentliggöra nya rön, så att de rusar iväg utan att ha deras forskning har genomgått peer rewiew som man annars bör invänta. Då blir det lätt som med chipslarmet - en uppblåst ballong som spricker med en ljudlig knall. Här spelar media en stor roll. Man älskar att köra ut löpsedlar med varningar för livsfaror, men har inte tillräcklig kunskap för att kunna presentera forskning på ett hållbart sätt. Om den naturvetenskapliga kompettensen var högre på redaktionerna skulle många onödiga larm utebli.

Problemet ligger inte främst hos forskarna utan hur okritiskt media
rapporterar om forskningsresultat som faller dem i smaken. Ett exempel
som vissa kanske kommer ihåg är den första (homogena) magnetiska
halvledaren som 'upptäcktes' vid KTH av bla KV Rao för inte så länge
sedan. Rao bjöd in media och rektorn kallade det den största upptäckten
sen transistorn och nyheten slogs upp stort i tidningar över hela världen.
Den andra professorn bakom upptäckten, Börje Johansson, var dock mycket
försiktigare och hade nog önskat att hela grejen hade hanterats annorlunda.

Nu är företaget som grundades (Nilsson materials) i samband vid upptäckten
praktikst taget nedlagd och vi hör inte så mycket om den 'spinnande
transistorn'. Missuppfatta mig inte, det var en stor fysiknyhet men
media gjorde det till en kommande revolution.

På samma sätt är det ju ofta: en forskare säger att man gjorde det här
experimentet och fann i just det här fallet att det förhåller
sig på ett visst sätt. Aftonbladet generaliserar och slår upp det stort.

Forskning suger. Man är underbetald, konstant stressad med ett evigt dåligt samvete för att man inte PRODUCERAR mer resultat snabbare, konkurrensen är mördande och arbetsveckan är för lång. Sossesverige har som grädde på moset skapat regelsystem som gör det än svårare att få det att fungera - helst skall man inte bli sjuk, inte ha otur, inte ha barn och kunna trolla fram pengar ur tomma luften.
Fast ibland kan man få åka på konferens. Och så tror folk att man är väldigt smart. Smartare än trådskaparen är man ju i alla fall. Som tur är.

"Forskare" är inte en homogen grupp som alla agerar likt ett fiskstim.



Men vad pratar du om? Fattar du hur många forskare det finns?

Upphör aldrig att förvånas, det gör jag inte

Forskare står i vita labbrockar och kliar sig i mungipan och knappar på datorer mest hela dagarna.

Ibland ialla fall.

Det beror mycket på hur långt i förskarkarriären som man har nått.

Allternativa sysselsättningar kan vara att skriva ansökningar för att få ihop pengar. Ägna sig åt administration, t.ex. sitta med i diverse nämder och styrelser. Författa sakkunnigutlåtanden. Granska andras forskning och vara handledare åt doktorander. Undervisa.