Kosmos? Ett filosofiskt ämne?

Hej!

Jag har ett viktigt arbete inom filosofin framför mig. (Universitet 10 poäng) Har fått i uppgift att skriva ett arbete på 8-10 sidor inom Vad Än Vi vill i filosofi. Jag ser framför mig hur 75 % av arbetena kommer ha rubriker som vad är lycka? Meningen med livet osv. Själv har tänker jag lite på kosmos, universum osv. Ni som av natur och intresse är mer filosofiska kanske kan ge mig några bra tips om frågeställningar jag kan diskutera? Eller Kosmos kanske inte riktigt är ett filosofiskt ämne? Borde jag byta spår helt?

Jag är öppen för alla tips och idéer!

Tack!

Kan du förklara lite mer. Det du beskriver låter verkligen inte som något man gör på en halv termin på universitetet.

Däremot kan kosmologi gärna behandlas i filosofin. Men sedan iallafall tidigt 80-tal och inflationsteorin är det vanligt att man ger utrymme för den i teoretisk fysik och inom astronomi.

Min första kurs i teoretisk filosofi var dock Space, Time and Spacetime, 5 poäng.

Tack!

Arbetet är bara en del av kursen men väldigt viktigt då det är det enda vi kommer lämna in skriftligt. (studerar för övrigt i norge)

Jag hade tänkt diskutera lite runt universums storlek, är vi de enda levande här i universum? Kanske tar jag mig vatten över huvudet om jag ger mig in på detta ämne? Filosofi är inte min starka sida.
Kanske kan du tipsa om något som är en mer självklar men intressant rubrik inom filosofin?

Du kan ju prova den här boken
http://www.amazon.co.uk/The-Goldiloc...6708103&sr=8-2

Den tar upp olika teorier och funderingar kring varför universum verkar vara så finjusterat just för liv. Det är samtidigt en bra introduktion till kosmologi, eftersom den tar upp så många olika skilda teorier.

"Vad är tid?" är ju en konstant fråga som uppkommer inom filosofin. Du kan ju väva in tid i universum och resonera kring om tid kan uppfattas olika på olika planeter eller solsystem. Eller tid kanske inte finns utanför vårt solsystem utan där är vad vi kallar för "tid" inte finns utan där ute händer allting på samma gång det finns inget då och nu.


Nu kanske jag är helt utanför vad du vill få fram men om du sätt filmen "Watchmen" så kanske du kommer ihåg att Dr. Manhattan snackar om att han upplever allting, han kan se saker i "megaslowmotion" och han vet sin egen framtid men lever på något sätt i människornas tid. Han uppfattar det bara som att allt bara händer, det finns inget då eller nu.

Ursäkta om det blev väldigt krångligt.

Om du är intresserad av astronomi och tidsresor så rekommenderar jag den här videon, det får en att verkligen ifrågasätta vår verklighet.
http://www.youtube.com/watch?v=KZ0gQevrPTo

Simulation Hypothesis kanske vore något att skriva om, ideen om att världen vi lever i är en datorsimulering.

Se gärna denna dokumentär där Nick Bostrom själv pratar om iden.
http://www.youtube.com/watch?v=w-YsdPsIFbM
http://en.wikipedia.org/wiki/Simulation_hypothesis

Det låter riktigt intressant. Gav det något? Och hur är det att läsa om naturvetenskapliga ämnen i en filosofikurs?

Tycker detta hör till topic.

Det var en intressant kurs. Det var längesen nu, och det finns kanske mer aktuell litteratur att tillgå. Men för mig var det en bra start, inte minst i frågan om tidens riktning. Kursen hölls i flera år i Uppsala på 80-talet. Litteraturen var:
http://www.amazon.com/Space-Time-Spa.../dp/0520031741

Ett förslag

• Kosmos som utan början eller slut, som oändligt.
• Vad kan vi veta om flerdimensionella system.
• Skillnaden mellan axiomatisk och empirisk kunskap.