Citat:
Ursprungligen postat av
Bullfetta
Jag kommer från ett sant arbetarhem med gamla socialdemokratiska värderingar rotade i Per-Albin Hanssons folkhemstanke. Därför är jag helt säker på vad en sann socialdemokrat står för.
---------
Vi står för den svenske arbetarens och den svenske lantbrukarens (drängens, pigans, gårdskarlens osv,osv) intressen. Man är löntagare som socialdemokrat och man driver inte något eget företag.
Man värnar om de få jobb som finns för svenska folket och man är motståndare till oönskad arbetskraft från utlandet. Endast i bristlägen är sådan välkommen.
Staten är stark i ett socialdemokratiskt samhälle. Vi kallar dess institutioner för "den offentliga sektorn" och vi ser gärna att ca 75% av svenska folket arbetar å statens vägnar.
Ej att förväxla med Folkpartiet som endast delar vårt engagemang för de svaga i samhället.
Intressant diskussion.
Socialdemokratin är och har alltid varit ett parti som står upp för arbetaren/löntagaren men visst kan man vara egen företagare och ändå sosse. Det är inga problem så länge som inte bara letar efter kryphål i exempelvis skattesystemet som endast gynnar den egna plånboken. Mona S som inte är speciellt omtyckt, åtminstone inte här på FB, sade att betala skatt är tufft. Det hon avsåg var att det är en självklarhet att betala högre skatt ju mera man tjänar. För trots allt så är det som är kvar i den egna börsen, efter staten/kommunen/landstinget tagit sitt, större för den som tjänar mest.
Börja nu inte tjata om Astrid Lindgren för om det finns de flera trådar och har inget med dagens verklighet att göra. Det ät detta som vi Socialdemokrater brukar kalla skatt efter vad men orkar bära och ingår i solidaritets begreppet.
Att Socialdemokratin har något slags målsättning om en statlig arbetsgivare där 75% av svenska folket arbetar är en skröna. Vi sossar står för blandekonomi där vem som äger företaget inte är det primära utan hur verksamheten bedrivs så bra som möjligt både för kunder och de som arbetar i företaget.
Vi inser att människor har olika förutsättningar och att det därför behövs olika slags insatser för att minimera de olika förutsättningarna.
Att vara socialliberal är en fin tanke. Det krävs en jämvikt för att inte den ena eller andra sidan av begreppet skall få stryk. Denna jämvikt är omöjlig att uppnå och ändå finns det människor som tror på denna teori som mest förfäktas av FP men också numera av Centern.