Konflikten i Syrien

När ska dina muslimska terorist vänner befria palestina då? Borde inte det vara hög prioret med tanke på all terror era "bröder" stått ut med där sen 48?

Den franske presidenten har iofs nästintill diktatoriska befogenheter, så det behövs vare sig debatt eller beslut. Vad jag inte förstår är varför man i så fall håller en debatt. Det kommer ju bara att leda till att Hollandes position försvagas.

Vilka grupper inom "FSA" tror du är villiga att förhandla?

Så som jag ser det så är alla stora grupper islamistiska och vill inte ha fred med regeringen. Till exempel sa ledaren av Tawhid brigaden i Aleppo att dem kommer gå hela vägen till Damaskus och Beirut för att gå efter Assad och Nasrallah.

Jag är övertygad om att kriget kommer ta hålla på tills man har befriat Beirut.

Sluta svamla om irrelevanta saker som psykopati. Han ser vek ut för hans ord inte är värt något, inget annat. Så länge han satt upp en röd linje måste han fullfölja ett anfall om den korsas, annars skall man inte sätta upp någon sådan. Det handlar om att man måste stå vid sitt ord om man skall ha någon trovärdighet.

1967 infaller sexdagarskriget.

Det kommer i sin tid.

Det är inte lätt att befria Palestina när man inte kontrollerar områdena runt omkring. Det bör väl du själv vara medveten om. Till exempel så kontrollerar det sataniska Hezbollah Libanon, Assad och Allawitregeringen kontrollerar Syrien, USA-slaven Abdullah kontrollerar Jordanien, och jude slavarmén i Egypten kontrollerar det landet.

Zawahiri sa i sitt tal att sättet på vilket man kan befria Palestina är genom att kontrollera Egypten och Sham. Sham är ett geografiskt område som sträcker sig över Libanon, Palestina, Syrien och Jordanien. Mer specifikt nämnde han Damaskus och Syrien.

Historiskt har alla befrielsekrig i Palestina, såsom under Korstågen, letts från Egypten eller Syrien såsom under Salah-din.

Så först måste man rensa Syrien och Libanon från Allawiterna, Shia, och alla Iran-allierade element. Skapa en riktig ren islamisk stat i Syrien och Libanon och sen kan man planera för befrielsen av Palestina.

Sanningen är den att Syrien har behandlats orättvist, med tanke på ovanstående annekteringar och ockupationer. Det är därför inte svårt att förstå det syriska värnandet om de inre gränserna. Jag kan även tänka mig att många kurder i denna tråd inte känner till dessa konflikter. Det är dessa konflikter som gör en autonomi svår för kurderna, som ett slags avtal, för ett stöd.

Det är just därför jag har oerhört svårt att se den syriska regeringen gå med på ett avtal som strider mot alla deras utrikespolitiska principer som de byggt upp sedan självständigheten.
Regeringen är inte desperat till den nivån att den begår detta politiska självmordet. Hoppas det blev lite utförligare nu.

Ja, i detta läge är kurderna det närmsta man skulle kunna komma en "allierad". Jag har dock ganska svårt att se en överenskommelse där man lovar autonomi. Problemet är som jag tog upp ligger i den historiska nationalismen och strikta utrikespolitiken kring den syriska suveräniteten.

Under 20 år har den syriska regeringen satsat stora summor på att bosätta araber i norr. Man har lyckats i viss mån. Genom att lova en autonomi går man miste om ett dyrt projekt. Det är dock mindre viktigt just nu. Den största anledningen till varför den syriska ledningen inte kan lova autonomi beror på av följande:

Syrien har sedan dess Franska mandatinledning förlorat stora och viktiga territorium, territorium de enligt syrierna har rätt till än idag. 1939 gjorde Turkiet anspråk på Hatay provinsen. Därmed gick Syrien miste om sin absolut viktigaste hamn, Iskanderrun. Den hamn som kopplade Aleppo till medelhavet. En större förlust än Golan, ekonomiskt. Den turkiska kränkningen är en av orsakerna till de mycket frostiga relationerna med Turkiet under hela Baathpartiets tid vid makten. Dessutom har Turkiet genom sina vattenvallar i Erfurat och Tigris begränsat och kontrollerat vatteninflödet till Syrien. Irak, har p.g.a. detta beskyllt Syrien för detta, vilket också ledat till mycket svåra relationer med Irak, en stor ekonomisk förlust för Syrien. Ovanstående konflikter är väldigt okända. Det dessa konflikter har gjort är att de bildat en starkt nationalistisk utrikespolitik, mot både Turkiet och Irak, historiskt. Turkiet ockuperar syrisk mark och detta är olagligt enligt syrierna. Jag kan även tillägga att Syrien stöttat PKK under i princip alla 40 åren då Assadfamiljen varit vid makten p.g.a. detta. Under Bashar al-Assads tid har man velat lösa konflikterna med Turkiet och relationen mellan Bashar och den turkiska regeringen var oerhört bra fram till 2010.

1967 infaller sexdagarskriget. Syrien förlorar Golanhöjderna. Ingen stat har godkänt området, utan det klassas som ockuperat syriskt territorium. Även detta har bidragit till värnandet av de syriska gränserna, både politiskt men även folkligt. Nationalismen och politiken kring den territoriella suveräniteten har p.g.a. detta vuxit sig enorm. Alla syrier, oavsett religion ser Hatay eller Golan som syriska territorium.

Sanningen är den att Syrien har behandlats orättvist, med tanke på ovanstående annekteringar och ockupationer. Det är därför inte svårt att förstå det syriska värnandet om de inre gränserna. Jag kan även tänka mig att många kurder i denna tråd inte känner till dessa konflikter. Det är dessa konflikter som gör en autonomi svår för kurderna, som ett slags avtal, i ersättning för ett stöd.

Det är just därför jag har oerhört svårt att se den syriska regeringen gå med på ett avtal som strider mot alla deras utrikespolitiska principer som de byggt upp sedan självständigheten.
Regeringen är inte desperat till den nivån att den begår detta politiska självmordet. Hoppas det blev lite utförligare nu.

Vilka grupper inom "FSA" tror du är villiga att förhandla?

Så som jag ser det så är alla stora grupper islamistiska och vill inte ha fred med regeringen. Till exempel sa ledaren av Tawhid brigaden i Aleppo att dem kommer gå hela vägen till Damaskus och Beirut för att gå efter Assad och Nasrallah.

Jag är övertygad om att kriget kommer ta hålla på tills man har befriat Beirut.

Jag har kontakter inom FSA, trots att det låter konstigt. Mina kontakter har inte deserterat självmant, utan p.g.a. rädsla av att avrättas eller dö. Denna typ av desertörer brukar vi läsa om ofta. Ibland brukar du länka en Youtube länk där du säger "Kolla här, 50 st regeringssoldater ansluter sig till FSA". Ofta är stämmer det inte att dessa soldater lämnat armén självmant, utan p.g.a. rädsla, när de exempelvis inser att rebellerna i ett visst område är starkare. Folk blir traumatiserade av att se sina egna 19-åriga vänner dö. Det är naturligt och jag skulle inte klandra en enda syrisk soldat för att desertera i tider där de utsätts för massiva anfall. Detta förutsätter att de inte bidrar med viktig information till fienden, för att på så sätt skydda sina vänner i armén, som man faktiskt har en väldigt stark relation till i tider där man dagligen riskerar sitt liv. Trots att många desertörer lämnat sina vänner, har man fortfarande en respekt för de. Självklart inte alla, men de som valt att desertera p.g.a rädsla, vilket antagligen är majoriteten av desertörerna idag.

Anledningen till att jag skriver ovanstående är för att jag vet att många syriska FSA rebeller egentligen vill att kriget ska ta slut, nu, med eller utan Assad. Vi får dagligen se videoklipp där rebeller uttrycker sitt hat mot Assad. Alla rebeller är inte villiga att dö för detta och jag är övertygad om att majoriteten av de som finns i den väpnade oppositionen hellre ser en politisk lösning, går hem till sina familjer, än att dö i detta meningslösa krig p.g.a. sin ignorans att vinna militärt. Vilket nästan är omöjligt. Det finns etablerade fundamentalistiska grupper. Dessa kommer inte att gå med på en politisk lösning. Ju fler dagar som går desto mer extremistiskt blir detta krig och desto mer ignoranta och övertygade blir de att kriga in i döden. Vi måste få en politisk lösning nu. USA och Ryssland har en avgörande roll.