Citat:
Du har helt glömt bort Det du beskriver ar inte den sorts journalistisk som ar utrotningshotad. Vi kommer aldrig att sakna "kommenterande journalistik" (ledare, kronikor etc). Sant skriver folk gratis eller sa far de betalt av sarintressen (vare sig det ar LO som ager en kvallstidning eller Coca-Cola som kor via PR-byra).
Den journalistik som ar hotad ar den undersokande och faktasamlande journalistiken. Bara inom osexiga omraden dock. Det kommer att alltid att hanga fotografer och skvallerkarringar runt kungligheter, popmusiker och idrottare.
Den delen av journalistiken som egentligen har en verklig samhallsnytta och som motiverar medias grundlagskydd och specialrattigheter ar den samhallsgranskande journalistiken. Nar folk anvander tre manader till att lasa kvitton for att kunna bevisa att en fackpamp ar en tjuv. Nar nagon wallraffar ett foretag och avslojar logner och fusk. Nar nagon satter sig in i hur utnamningssystemet fungerar och visar att politikerna och generaldirektorer ger jobb till odugliga polare istallet for meriterade sokare. Nar nagon kartlaggar vanskapsforhallanden for kommunalradet i nagon kommun och bevisar att det myglas bort kommunala kontrakt och tomter till kommunalradets kompisar. Och en miljon liknande grejor.
Den folkbildande journalistiken ar aven den hotad. Dvs nar fackjournalister har koll pa ett omrade (allt fran astronomi till konsumentjuridik) och skriver begripligt om de omradena sa att lasarna faktiskt blir mer bildade nar de last klart. Utrikeskorrespondenter skall nog raknas in har ocksa (och da menar jag inte att Virtanen far sitta i New York ett ar och skriva kronikor och rewrites pa CNN). Naturligtvis finns det graskalor och overlapp.
Gemensamt for bada ovanstaende former av journalistik ar de ar dyra att producera. De kraver tid och resurser. Problemet ar att ytterst fa verkar vilja betala for dem. Folk slutar lasa tidningar och betalar inte pa natet. Aterstar att finansiera med annonser. Pa natet ar dock annonser en rent matematisk historia och annonsorerna skiter mer eller mindre i om annonsen sitter bredvid ett skakande socialreportage av Zaremba eller om det ar en rewrite om Justin Biebers senaste rattfylla eller om det ar en annons pa facebook eller ett bloggnatverk, det ar effekten som raknas. Vad driver forsaljning? Kostnaden for att producera en annonsplats pa Facebook eller Youtube jamfort med DN eller TV4 ar groteskt mycket lagre och skillnaden ar storre an effekten. Ergo, den dyra annonsplatsen kommer att konkurreras ut och forsvinna.
Kvar finns tva huvudsakliga satt att finansiera journalistik (av den typ som ar viktig).
1. Nagon rik typ vill kokettera med journalister som husdjur. T ex sa hade Stenbeck nagot litet prestigemagasin och Jeff Bezos kopte nyligen en tidning.
2. Staten. Dvs public service.
Ett mycket stort forbehall till ovan ar att for Sverige sa finns det valdigt lite journalistik kvar att radda. Utrikeskorrarna ar sparkade sedan lange. Det mesta av vetenskapsjournalistik och undersokande journalistik ar redan borta. Media i Sverige har sedan lange dessutom blivit ett propagandaredskap for makten med oppna dorrar mellan politiken, media och PR-branschen. Det ar bara de sista resterna kvar av nagot som liknar ett medielandskap for den upplyste, allmanbildade och samhallsintresserade lasaren/tittaren. For Sveriges del blir det sannolikt mest fordelar av att gammalmedia och dess politrukjournalister forsvinner fran scenen.
Den journalistik som ar hotad ar den undersokande och faktasamlande journalistiken. Bara inom osexiga omraden dock. Det kommer att alltid att hanga fotografer och skvallerkarringar runt kungligheter, popmusiker och idrottare.
Den delen av journalistiken som egentligen har en verklig samhallsnytta och som motiverar medias grundlagskydd och specialrattigheter ar den samhallsgranskande journalistiken. Nar folk anvander tre manader till att lasa kvitton for att kunna bevisa att en fackpamp ar en tjuv. Nar nagon wallraffar ett foretag och avslojar logner och fusk. Nar nagon satter sig in i hur utnamningssystemet fungerar och visar att politikerna och generaldirektorer ger jobb till odugliga polare istallet for meriterade sokare. Nar nagon kartlaggar vanskapsforhallanden for kommunalradet i nagon kommun och bevisar att det myglas bort kommunala kontrakt och tomter till kommunalradets kompisar. Och en miljon liknande grejor.
Den folkbildande journalistiken ar aven den hotad. Dvs nar fackjournalister har koll pa ett omrade (allt fran astronomi till konsumentjuridik) och skriver begripligt om de omradena sa att lasarna faktiskt blir mer bildade nar de last klart. Utrikeskorrespondenter skall nog raknas in har ocksa (och da menar jag inte att Virtanen far sitta i New York ett ar och skriva kronikor och rewrites pa CNN). Naturligtvis finns det graskalor och overlapp.
Gemensamt for bada ovanstaende former av journalistik ar de ar dyra att producera. De kraver tid och resurser. Problemet ar att ytterst fa verkar vilja betala for dem. Folk slutar lasa tidningar och betalar inte pa natet. Aterstar att finansiera med annonser. Pa natet ar dock annonser en rent matematisk historia och annonsorerna skiter mer eller mindre i om annonsen sitter bredvid ett skakande socialreportage av Zaremba eller om det ar en rewrite om Justin Biebers senaste rattfylla eller om det ar en annons pa facebook eller ett bloggnatverk, det ar effekten som raknas. Vad driver forsaljning? Kostnaden for att producera en annonsplats pa Facebook eller Youtube jamfort med DN eller TV4 ar groteskt mycket lagre och skillnaden ar storre an effekten. Ergo, den dyra annonsplatsen kommer att konkurreras ut och forsvinna.
Kvar finns tva huvudsakliga satt att finansiera journalistik (av den typ som ar viktig).
1. Nagon rik typ vill kokettera med journalister som husdjur. T ex sa hade Stenbeck nagot litet prestigemagasin och Jeff Bezos kopte nyligen en tidning.
2. Staten. Dvs public service.
Ett mycket stort forbehall till ovan ar att for Sverige sa finns det valdigt lite journalistik kvar att radda. Utrikeskorrarna ar sparkade sedan lange. Det mesta av vetenskapsjournalistik och undersokande journalistik ar redan borta. Media i Sverige har sedan lange dessutom blivit ett propagandaredskap for makten med oppna dorrar mellan politiken, media och PR-branschen. Det ar bara de sista resterna kvar av nagot som liknar ett medielandskap for den upplyste, allmanbildade och samhallsintresserade lasaren/tittaren. For Sveriges del blir det sannolikt mest fordelar av att gammalmedia och dess politrukjournalister forsvinner fran scenen.
3. Eldsjälar som kör på med donationer.
4. Politiska organisationer som betalar journalister att granska.
Exemplet på det är Elliot Higgins som är en kille med en blogg som sitter varje dag och analyserar hundratals youtubevideos från Syrien för att ha koll på för vapen som används där, han har gjort några stora avslöjanden och han lever endast på donationer. Eller Slöseriombudsmannnen som är betald av skattebetalarnas förening för att granska slöseri från politiker.
Det är så framtidens seriös journalistik kommer att se ut och det kommer bli mycket bättre här i Sverige därför större delen av de nuvarande journalisternas enda intresse är att agera som opinionsbildare och inte har något intresse av att granska.
