Citat:
Ursprungligen postat av
Roerlig
Jag vet inte om jag ingår i "ni", men gå i spinn över varje person som misstänkts av någon? Det hade varit ansträngande.
Mitt stora problem med SE-saken är inte misstanken, utan hur det utifrån den konstrueras en SE-GM-anpassad verklighet. Postmordernism.
Haha. Då tror jag mer på Foucaults teori (?) att tänkandet är fast i diverse diskurser.
Enligt diskursen 1986 var det nästan otänkbart att en GM skulle kunna vara en person som SE.
Nu över 30 år senare har vi sett och analyserat mycket mer, och saker och ting är inte alltid så uppenbara.
Postmodernism ifrågasätter om det finns några objektiva värden, men utredningen på senare år har gått tillbaka för att titta på just grundläggande fakta. Och det är där som SE/GM kliver fram som misstänkt. Snarare en slags anti-postmodernism, i så fall. Back to basics!
Men inslaget har alltid funnits där:
Ålandskvinnan pratade om en person som var lik SE och som använde hans namn vid en reservation.
PH reagerade på konstigheter på arbetsplatsen, och Skandiamannens beteende.
Linder uppfattade att mannen som sprang på David Bagares gata var SE.
Anér hörde sig för och konstaterade att SE inte var vid mordplatsen efter skotten, och alltså ljög.
TP rotade fram kopplingen till vapensamlaren?
KP tittade på de initiala förhören, grävde djupare, och slog fast det med den gula linjen.
Motståndet mot SE-teorin tror jag mer handlar om att folk har levt med denna spänning i 36 år, och inte kan tänka sig en tillvaro där mordet faktiskt är löst. MOP är deras trygga snuttefilt i tillvaron.